I dagens samhälle råder hög konkurrens både mellan företag för att knyta till sig de bäst presterande arbetarna och mellan arbetstagare på en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sätta en nivå på den rörliga lönen som är fördelaktig för både anställda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetära incitament och den påverkan de har på de anställda. Det finns även en mängd forskning som inriktar sig på optimala ersättningsnivåer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begränsat applicerbara i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivå på rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras. Vi valde att undersöka chefer inom företag som bedriver uppsökande försäljning för att det är en arbetsform där nivån på den rörliga lönen har stor påverkan på företagets resultat och säljarnas motivation. Därför har beslut rörande nivå på rörlig lön stor betydelse. I teoridelen tar vi upp flera olika teorier som vi anser innehålla problem och problemlösningar som kan relateras till syftet för undersökningen och som därför borde tas i beaktande för beslutsfattande chefer. Som metod använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt för att vi på förhand inte visste exakt hur cheferna tänkte när de valde nivå på rörlig lön och undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna strukturerades och kategoriserades in i rubriker som vi sedan kopplade till de olika teorierna. Detta resulterade slutligen i att vi gjorde en översiktlig modell med de tre faktorer som vi tolkade att cheferna tyckte var högst prioriterade vid beslut gällande nivå på rörlig lön. De faktorerna var: behålla och attrahera personal, motivera hög prestation och erbjuda trygghet till anställda. I resultatdiskussionen tar vi upp hur väl chefernas agerande stämmer överens med de teorier vi använt oss av, med slutsatsen att de utifrån dessa teorier agerar som de förväntas.

<p>Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; <strong>Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion?</strong> och <strong>Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt?</strong> Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.</p>

Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.

Detta arbete handlar om hur lärare kan uppfatta hur elever inom grundskolan lär och vad de kan lära genom att göra egna filmer. Arbetet beskriver lärares syften med att låta elever skapa film i skolan och vad som krävs av lärare och elever för att arbetet ska fungera och svara upp mot läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Undersökningen består dels av en litteratursökning och dels resultatet från en kvalitativ intervju av lärare. Lärarna som intervjuats berättar att det är ett arbetssätt som fungerar mycket bra för dem. Eleverna är ofta väl motiverade och många skolämnen kan integreras. Dock kan inte all undervisning ske på detta sätt eftersom arbetet tar mycket tid och kan orsaka stress. En del av arbetet sker dessutom på lärarnas egen fritid. Elever lär sig att skapa berättelser som kan filmatiseras. Det finns även intention om att elever som arbetar med film genom sina erfarenheter att berätta och få fram sitt budskap ska kunna bli mer kritiska gentemot det mediala utbudet.

Abstrakt På uppdrag från Diabetesteamet och Diabit vid Linköpings universitetssjukhus har en förbättrad informationsfilm tagits fram. Informationsfilmen presenterar relevant fakta som anses vara nödvändig för de barn och unga som drabbats av diabetes typ 1. Rapporten redogör för tillvägagångssätt som använts för utformningen av en användbar informationsfilm. Materialet skall användas på webbsidan och mötesplatsen Diabit, samt de träffar som teamet anordnar utanför sjukhuset. För att tillmötesgå den aktuella målgruppen är informationen mestadels bildbaserad då barn och unga lättare tar till sig information via det mediet. Genom undersökningar och studier inom ämnen som diabetes, visuellt berättande, manér, färg och form och inlärningsförmåga, samt utprovning av manéret under arbetets gång kan ett slutgiltigt resultat framställas. / Abstract On behalf of the Diabetes team and Diabit at Linköping University Hospital has an improved information movie been developed. The information movie presents relevant facts that are considered necessary for the children and young people who suffer from diabetes type 1. The report describes the approach used for the design of a useful information movie. The material will be used on the website and the meeting place Diabit, as well as the gatherings that the team organizes outside the hospital. To meet the target group the information is mostly image-based since children and young people more easily assimilate information through that medium. Through surveys and studies on topics such as diabetes, visual storytelling, image styles, color and shape, learning ability and also testing of the image styles throughout the work process, and a final result can be produced.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik</p></p>

No description available.

No description available.

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till att använda rörliga bildmedier och de faktorer som påverkar dessa förhållningssätt. De frågeställningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollärarna att de använder? Hur motiverar förskollärarna användning eller icke användning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begränsar eller underlättar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frågor skickades enkäter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes även åtta intervjuer med förskollärare. Intervjuernas syfte var att på ett djupare plan undersöka förskollärares förhållningssätt till rörliga bilder medan enkäten gav ett mer översiktligt perspektiv gentemot intervjuerna. Det var endast förskollärare som blev tillfrågade, både via enkäterna och i intervjuerna. Enkät och intervjusvar har analyserats utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och till viss del ur ett deltagarperspektiv. Resultatet visar att arbete med rörlig bild inte är vanligt förekommande i de berörda förskolorna, men det finns dock ett visst intresse för att använda rörliga bildmedier bland respondenterna. Slutsatsen som dras är att det finns vissa förutsättningar för användning av rörlig bild i förskolan, men att information till de undersökta förskollärarna om just detta ämne, och därmed kunskapen om rörliga bildmedier bland lärarna, är bristfällig.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik