ABSTRACT Title: Salesmen & Compensations - A qualitative study regarding salespeoples experiences with different compensation plans. Authors: Milenko Bijelic & Robin Heimberger Supervisor: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Date: 2014 - June Aim: The aim of this study is to examine how salespeople respond to a fixed compensation plan versus a compensation plan based on a variable pay and how the implementation of these compensation plans can affect sales peoples’ emotions and motivation. Method: For this study, a qualitative method has been used. Data for the study has been collected through semi-structured interviews and the empirical data has been presented and analyzed using the well-grounded theory. Result & the contribution of the thesis: The result of this study shows that there are differences in how the compensation plans tend to affect salespeople regarding an number of different factors. The study contributes with a greater understanding about how compensation plans affect salespeople. Suggestions for future research: For future research we suggest a quantitative study with the same aim as we have used for this study so that a generalizable understanding about sales peoples’ experiences with different compensation plans can be conducted. Key words: Compensation plans, motivation, stress, variable pay, fixed pay

<p>Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonus</p><p>som ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital.</p><p>Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista.</p><p>Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju. Vi har själva handplockat de 16 bolag utav 33 bolag som finns på stockholmsbörsens A-lista som har olika verksamhetsinriktningar.</p><p>Slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de undersökta företagen följer aktiespararnas rekommendationer om hur den rörliga lönen skall beräknas. Vi anser dock att som bonusprogrammen är utformade idag är den rörliga lönen oftast en mer lönsam affär för</p><p>den verkställande direktören än aktieägarna. Den rörliga lönen ökar ofta med det mångdubbla mot vad som presteras gentemot företag.</p>

<p>Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrån betoningen hos en viss ordform i det ena språket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra språket?</p><p>Jag har därför försökt sammanställa de ljudlagar som förändrat betoningsmönstren från baltoslaviskan och fram till våra dagars ryska och litauiska. Jag har dock begränsat mig till substantiven, inte minst därför att det är denna ordklass där den studerande möter de största svårigheterna. Jag har dessutom avstått från att beskriva utvecklingen före baltoslaviskan, och inte heller tar jag upp enstaka avvikande former. Dessutom har dualen lämnats därhän, eftersom dessa former är helt utdöda i dagens ryska och obsoleta i litauiskan, varvid den modernspråkliga komparativa effekten går förlorad. Uppsatsen gäller accentförhållandena, och förändringarna i ordens böjning – som är uppenbara när man betraktar de många exemplen – berörs inte heller.</p><p>Först kommer en beskrivning av ”start och mål”, d.v.s. substantivbetoningen i de båda moderna språken. Avsikten är att den som endast studerat det ena språket ska få en inblick i förhållandena i det andra. Därefter följer en redogörelse för accentförhållandena i baltoslaviskan, och sedan – parallellt så lång det är möjligt – de ljudlagar som lett fram till dagens förhållanden. Avslutningsvis försöker jag att med ett antal exempel visa hur man kan följa ett ord från ryskan till litauiskan eller vice versa för att pröva överensstämmelsernas pålitlighet.</p>

<p>Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget. Vi sökte svar på våra frågor för vår andra del och huvudsyftet med detta arbete, var att producera ett eget läromedel för vår egen skull som blivande lärare i medieämnet och till kommande elever. Vi har även forskat kring hur man skapar ett läromedel och vad man ska tänka på för att främja lärande genom en litteraturgenomgång. Det vi har kommit fram till är att de intervjuade lärarna följer styrdokumenten men väljer att ibland lägga till eller ta bort något moment. Skälen till detta varierar, men oftast handlar det om att eleverna behöver kunskap om något extra i sina projekt, eller att de går igenom de momenten på andra kurser. Lärarna ansåg att det viktigaste i kurserna var att eleverna skulle få en helhetssyn på videoproduktion, från ide till färdig produktion. Metoderna som lärarna använde sig av i undervisningen var likartade. De började oftast med att ha lite teori i början av varje moment, för att eleverna skulle få en grund att stå på, för att sedan låta eleverna arbeta praktiskt med uppgifterna. Lärarna gick sedan runt i grupperna och hjälpte eleverna om de stötte på problem. En av lärarna brukade gå igenom en del moment gruppvis, som till exempel redigeringen. Det som lärarna undervisade om när det gällde videoproduktion var allt från synopsis, bildmanus, berättarkomponenter och kameravinklar till dramaturgi och grundläggande redigering. Vi hade i början lite problem med att finna forskning kring läromedel och läromedelsproduktion mentillslut kom vi i kontakt med Mayers sju designprinciper för multimedia. Vi använde oss av några av dem när vi producerade den gestaltande delen av detta arbete, ett lärmedium om de grundläggande kunskaperna man behöver för att arbeta med videoproduktion. För att komplettera arbetet skapade vi även en lathund om grundläggande redigering i Adobe Premiere.</p>

<p>What and how companies choose to base their dividend of bonus and options on to the company’s Chief Executive Officer (CEO) is important, not only out of the owners perspective, but also out of the community- and research perspectives.</p><p>Our main purpose with this study is to examine what kind of trends we can notice in the companies incentive programs to the CEO during the years 2000-2006 and in what extent the different trends occur. We also aim to see if there have been any changes in the companies incentive programs in contract to the scandal of Skandia that took place in 2003.</p><p>We aim to do this research through reading the 30 companies with the highest turnover on the Stockholm Stock exchanges annual reports. To get another view on it and to help understand the results we have chosen to complement the research with an interview and previous research.</p><p>We have, through our research, come to the conclusion that there are trends to notice in the companies incentives. Over all, we consider that shareholders have confidence in their CEOs, because of the increase in bonus payments and the maximum level of bonus, at the same time as percentage bonus payments of the basic salary were unchanged.</p><p>The scandal of Skandia has not had any larger influence on the design of the incentives, except some minor downturns during 2003 and 2004. During 2003 the bonus payments declined and in 2004 the maximum level of bonus declined. The application of options declined from 2003 and at the same time the application of bonus increased. We could notice that the companies started to account more openly for CEOs incentives because of the new laws that where introduced in the beginning of 2000.</p> / <p>Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.</p><p>Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.</p><p>Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.</p><p>Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken. Från och med 2003 minskade tilldelningen av optioner samtidigt som tilldelningen av bonus ökade. Vi kunde även utläsa att företagen började redovisa mer tydligt för ledande befattningshavares incitamentsprogram på grund av den nya lagstiftningen som tillkom i början av 2000-talet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning.</p><p>Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bild</p><p>inom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hos</p><p>bilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessa</p><p>bilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder i</p><p>Dark Water.</p><p>Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vi</p><p>medvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomen</p><p>uppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust och</p><p>skräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.</p><p>Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hos</p><p>flera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor. Något</p><p>dessa bilder också har gemensamt och som kan te sig otäckt är att de är ologiska på olika sätt.</p><p>Ologiska i förhållande till verkligheten, det vill säga vår verklighet utanför fiktionen, och</p><p>ologiska i förhållande till det klassiska filmberättandet där åskådarna ska föreställa ”osynliga</p><p>vittnen” till en händelse.</p> / <p>The aim of this paper is to give a basic illustration of how the relation horror and image</p><p>within image can present itself. The study is concentrated upon the aesthetics and reflexivity</p><p>of the images within the image in the Japanese horrorfilms The Ring, Pulse and Dark Water.</p><p>The images within the image in these films consist of a videotape in The Ring, webcamera</p><p>images in Pulse and images of surveillance in Dark Water.</p><p>The use of moving images within moving images is reflexive in the sense that we come</p><p>aware of the medium as a construction of moving images. This phenomenon also attracts our</p><p>attention to the act of looking. The purpose in horrorfilm is to frighten us and to make us feel</p><p>unpleasant. That is achieved, among other, by how the images look - it is the images that</p><p>assault our eyes.</p><p>An element that recurs is the indistinctness of several of these images, which can</p><p>generate an unpleasant feeling. Another theme these images have in common and that may</p><p>seem awkward is how illogical they appear. Illogical in comparison to our reality outside the</p><p>fiction, and illogical in relation to classical narration in fiction film as far as the audience</p><p>being invisible observers.</p>

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010. Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna. Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer. De respondenter som intervjuades var en bankjurist från Svenska bankföreningen, två forskare inom ämnet, en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet samt en respondent från respektive storbank: Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Resultat: Rörliga ersättningssystem har varit en av flera faktorer bakom finanskrisens uppkomst, problematiken har uppkommit internationellt men varit nästintill obefintlig i Sverige. Felaktigheter i tidigare ersättningssystem har främst varit kortsiktighet och brist på insikt kring risktagande. Något som eftersträvas med regleringarna är att implementera ett globalt regelverk och där behöver Sverige ingå trots att problemen i Sverige varit få. Bristen på ett harmoniserat internationellt regelverk kan leda till snedvriden konkurrens. Motiven till regleringarna har främst varit av politisk karaktär men författarna ser att det föreligger ett behov av regleringar för rörliga ersättningar kopplade till kreditgivning.

What and how companies choose to base their dividend of bonus and options on to the company’s Chief Executive Officer (CEO) is important, not only out of the owners perspective, but also out of the community- and research perspectives. Our main purpose with this study is to examine what kind of trends we can notice in the companies incentive programs to the CEO during the years 2000-2006 and in what extent the different trends occur. We also aim to see if there have been any changes in the companies incentive programs in contract to the scandal of Skandia that took place in 2003. We aim to do this research through reading the 30 companies with the highest turnover on the Stockholm Stock exchanges annual reports. To get another view on it and to help understand the results we have chosen to complement the research with an interview and previous research. We have, through our research, come to the conclusion that there are trends to notice in the companies incentives. Over all, we consider that shareholders have confidence in their CEOs, because of the increase in bonus payments and the maximum level of bonus, at the same time as percentage bonus payments of the basic salary were unchanged. The scandal of Skandia has not had any larger influence on the design of the incentives, except some minor downturns during 2003 and 2004. During 2003 the bonus payments declined and in 2004 the maximum level of bonus declined. The application of options declined from 2003 and at the same time the application of bonus increased. We could notice that the companies started to account more openly for CEOs incentives because of the new laws that where introduced in the beginning of 2000. / Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv. Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003. Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad. Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken. Från och med 2003 minskade tilldelningen av optioner samtidigt som tilldelningen av bonus ökade. Vi kunde även utläsa att företagen började redovisa mer tydligt för ledande befattningshavares incitamentsprogram på grund av den nya lagstiftningen som tillkom i början av 2000-talet.

Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget. Vi sökte svar på våra frågor för vår andra del och huvudsyftet med detta arbete, var att producera ett eget läromedel för vår egen skull som blivande lärare i medieämnet och till kommande elever. Vi har även forskat kring hur man skapar ett läromedel och vad man ska tänka på för att främja lärande genom en litteraturgenomgång. Det vi har kommit fram till är att de intervjuade lärarna följer styrdokumenten men väljer att ibland lägga till eller ta bort något moment. Skälen till detta varierar, men oftast handlar det om att eleverna behöver kunskap om något extra i sina projekt, eller att de går igenom de momenten på andra kurser. Lärarna ansåg att det viktigaste i kurserna var att eleverna skulle få en helhetssyn på videoproduktion, från ide till färdig produktion. Metoderna som lärarna använde sig av i undervisningen var likartade. De började oftast med att ha lite teori i början av varje moment, för att eleverna skulle få en grund att stå på, för att sedan låta eleverna arbeta praktiskt med uppgifterna. Lärarna gick sedan runt i grupperna och hjälpte eleverna om de stötte på problem. En av lärarna brukade gå igenom en del moment gruppvis, som till exempel redigeringen. Det som lärarna undervisade om när det gällde videoproduktion var allt från synopsis, bildmanus, berättarkomponenter och kameravinklar till dramaturgi och grundläggande redigering. Vi hade i början lite problem med att finna forskning kring läromedel och läromedelsproduktion mentillslut kom vi i kontakt med Mayers sju designprinciper för multimedia. Vi använde oss av några av dem när vi producerade den gestaltande delen av detta arbete, ett lärmedium om de grundläggande kunskaperna man behöver för att arbeta med videoproduktion. För att komplettera arbetet skapade vi även en lathund om grundläggande redigering i Adobe Premiere.