Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek på rörlig samt total VD-ersättning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras även funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersättningens storlek. För att undersöka om VD-ersättning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjälp av regressionsanalyser för respektive år mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras på är de företag som i september 2009 var registrerade på Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap. Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersättning och lönsamhet kunde styrkas. Istället gavs indikationer om andra faktorer som påverkade VD-ersättningens storlek. Studien visade en tydlig koppling mellan företagsstorlek och VD-ersättning. Andra trender indikerade att det marknadsjämförande synsättet är det vanligaste vid fastställande av VD-ersättningsnivåer. Dessutom diskuterades andra faktorers inflytande på VD-ersättningars storlek utifrån tidigare forskning. / The purpose of this thesis is to examine whether a relationship between CEO compensation and organizational profitability exists in the largest Swedish companies. Both the total and the variable compensation schemes’ dependence on organizational compensation are analyzed. The objective is moreover to discuss the observed relationships in the study as well as the theoretical explanations to the level of the CEO compensation. In order to examine if CEO compensation correlates with organizational profitability quantitative research methods are applied via regression analyses for each separate year between 2002 and 2007. The population our research is based on is the companies quoted on the Stockholm Stock Exchange in September 2009 within the segments Large and Mid Cap. It was concluded that no relationship between neither variable nor total CEO compensation and organizational profitability existed. However, indications of other factors affecting the compensation were indicated. The regression confirmed a relationship between organizational size and CEO compensation. Other trends indicated that the market-based approach was the most common when determining CEO compensation levels. In addition we discussed how other previously proved relationships as well as further theoretical research related to our study.

Denna studie syftar till att undersöka animationers påverkan på en användares förståelse angående ett ämne hen saknar tidigare kunskaper om. Vad som även undersöktes är huruvida rörlig media är mer engagerande än statisk text och om en informativ film kan väcka engagemang hos en vuxen användare . En förstudie utfördes för att undersöka uppfattningen om animerad film som informationskälla samt den nuvarande kunskapsnivån om det valda ämnet, grafisk design. Detta följdes av en designprocess där en animerad film samt en statisk text togs fram. Med den animerade filmen klar utfördes en kvalitativ värdering bestående av enskilda intervjuer samt en gruppintervju med enkäter. Resultatet av värderingen visade att engagemanget var högre för den informativa animationen framför den statiska texten. Slutsatsen som kunde dras av studien är att informativ animation kan väcka ett större engagemang och förståelse än statisk text hos en vuxen användare, men att det även finns individuella skillnader.

<p>Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik. Uppsatsen är konstruerad efter ett så kallat systemsynsätt och bygger på en studie av sekundärmaterial om Silicon Valley samt på tio intervjuer med anställda och med representanter för Mjärdevi Science Park. Vi definierar olika faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley utifrån ett systemsynsätt innehållande systemmiljö, infrastruktur och tre olika subsystem. Subsystemen genererar tillsammans en unik arbetsmarknad som i Silicon Valley kan sägas ha en intern karaktär och som präglas av rörlighet. I Mjärdevi kan dessa tre subsystem uttydas i mindre utsträckning. Vidare kan endast en del av arbetsmarknaden sägas ha en intern karaktär då området ännu är för litet.</p>

<p>Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika former av belöningssystem används för att öka motivationen hos säljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anställda i säljande företag.</p><p>Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjälp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med säljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsäljning. Vi valde att först gå igenom befintliga teorier för att skapa en förståelse för ämnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssättet.</p><p>Våra slutsatser är att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem är fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullständigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag är omöjligt att säga, och det är upp till företaget självt att utvärdera vilken lämplig mix utav belöningar som är bäst lämpad för det specifika företaget.</p>

<p>Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats.</p><p>Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program.</p><p>Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram.</p><p>Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram</p>

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats. Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program. Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram. Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori. Två analysmodeller användes sedermera på de koder vi fick fram: Den komparativa analysen och den idealtypcentrerade analysen. I studien framkommer att organisationer alltmer använder sig av transparenta system för sina rörliga ersättningar i syfte att legitimera dessa. Alltfler anställda tenderar även att innefattas i det rörliga ersättningssystemet, oberoende av vilken befattning och funktion de har i organisationen, detta för att skapa en större acceptans för systemet. Resultatet visar att det dock fortfarande finns en klick anställda som i många fall står utanför de nyskapade rörliga ersättningssystemen: den högsta ledningen. Vidare finner vi i studien att organisationer använder rörliga ersättningssystem som en styrteknik; i och med att de kopplat ersättning till måluppfyllnad skapas en acceptans för systemet och ifrågasättande av de uppsatta målen minskar. / Based on the lively debate on bonus payments that took place due to the financial and damaged the trust for variable compensation systems, this study aims to answer the question of how to recover legitimate variable compensation for this present day. The study also intends to answer the question of why organizations, despite great expense, choose to use variable compensation systems. Using the New Institutional theory and the Agency theory as frameworks, a qualitative study is performed consisting of six semi-structured expert interviews. Three of these interviews were conducted with representatives of the three organizations, two of the interviews were conducted by independent consultants specializing in the design of variable compensation systems and the last interview was conducted with an expert on variable compensation in the financial sector. The analysis of the interviews was performed with an ethnographic quantitative methodology as a basis to create a coding scheme linked to the proposed theories. From this approach, the interviews were narrowed down to codes which were then analyzed with two different analytical models: the comparative analysis and the ideal type centered. The study shows that organizations tend to increasingly exceed the transparency in the compensation system in order to legitimize them. In addition, variable compensation systems tend to include a greater number of employees, at various levels and functions within the organization, with the purpose of creating a greater acceptance of the system. Despite this, there are still a group of employees which, to some extent, are outside the system: the top management and directors. Furthermore, this study finds that organizations tend use variable compensation as a control technique, due to the connection between compensation and performance that creates an acceptance of the system and decreases the questioning of goal-setting.

Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik. Uppsatsen är konstruerad efter ett så kallat systemsynsätt och bygger på en studie av sekundärmaterial om Silicon Valley samt på tio intervjuer med anställda och med representanter för Mjärdevi Science Park. Vi definierar olika faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley utifrån ett systemsynsätt innehållande systemmiljö, infrastruktur och tre olika subsystem. Subsystemen genererar tillsammans en unik arbetsmarknad som i Silicon Valley kan sägas ha en intern karaktär och som präglas av rörlighet. I Mjärdevi kan dessa tre subsystem uttydas i mindre utsträckning. Vidare kan endast en del av arbetsmarknaden sägas ha en intern karaktär då området ännu är för litet.