Diskussionen kring andelen kvinnor i bolagsstyrelser har varit ett hett diskuterat ämne på senare tid. I Norgeinfördes ett kvoteringskrav som krävde att minst 40 procent av vardera kön var representerade hos de aktieägarvalda styrelseledamöterna. De norska aktiebolagen fick två år på sig att uppfylla kvoteringskravet och de bolag som inte lyckades uppfylla kravenskulle försättas i likvidation. Publicerade studier från bl.a. Norge, Danmark, Hong Kong, Sydkorea, Nederländerna och USA har mätt huruvida det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och lönsamhet. Lönsamhetsmåtten samt resultaten har varierat bland studierna och det råder därmed ingen konsensus inom ämnet. Dessutom finns det ingen publicerad vetenskaplig studie som är gjord på den svenska marknaden. Denna studie avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Urvalet består av 84 bolag och totalt 247 räkenskapsår under perioden 2015–2017. Med undersökningen önskar författarna att bidra med ökad kunskap gällande frågan om könsfördelning i styrelser och bidra till debatten om kvotering ur ett företagsekonomiskt synsätt. För att uppfylla syftet utfördes en OLS-regression, där inget signifikant samband kunde utläsasmellan den beroende variabeln ROA och den oberoende variabeln andel kvinnor, varpå hypotesen det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet förkastades. Teorin kring critical mass testades genom upprättande av en dummyvariabel, men inget signifikant samband påvisades mellan critical mass och lönsamhetsmåttet ROA.

Denna studie tar avstamp i funderingen kring vad som gör ett företag lönsamt kopplat till den rådande jämställdhetsdebatten. Studien utgår från multipla regressionsanalyser på ett dataset baserat på 331 bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2014–2017 i syfte att undersöka hur lönsamhet i ett företag påverkas av att en kvinna innehar rollen som vd och styrelseordförande. Lönsamhet definieras i studien som räntabilitet på totala tillgångar, på engelska förkortat ROA, och som Tobin’s Q. Dessa två mått används för att ge både ett redovisningsbaserat och ett marknadsbaserat mått på lönsamhet. Vidare inkluderas testvariablerna kvinnlig vd och kvinnlig styrelseordförande samt kontrollvariablerna andel kvinnliga styrelseledamöter, skuldsättningsgrad, styrelsestorlek, företagsstorlek, år och bransch. Studiens resultat visar inget signifikant samband mellan att ha en kvinnlig vd eller kvinnlig styrelseordförande och lönsamheten i svenska bolag noterade vid Stockholmsbörsen. Detta gäller för såväl ROA och Tobin’s Q, och studiens resultat skiljer sig således från tidigare forskning inom området.

Autor no autoriza el acceso a texto completo de su documento. / Tesis para optar al grado de Magíster en Literatura

As the fourth digital revolution is initiated and digitalization is becoming increasingly evident in today’s society, the concept of artificial intelligence (AI) is experiencing a boom and is continuously transforming a vast variety of industries. Previous studies have found several links between AI usage and economic benefits, such as increased efficiency and lower costs. Furthermore, such benefits have been connected to financial performance indicators such as return on assets (ROA) and stock return. Additionally, the Nordic countries are known for their flourishing technological environment and the involvement in well-known technology-oriented companies. These underlying factors shaped the interest of exploring the relationship between AI usage and financial performance, as measured by ROA, stock return and the volatility of stock returns. The idea of including these three performance indicators was to get both an internal perspective, as well as a market perspective from an investors point of view while incorporating risk. This census study was conducted by performing three multiple regression models on the companies on Nasdaq OMX Nordic, which resulted in a population of 152 companies. By gathering observations between the years 2015-2019, the total number of observations amounted to 721 for the ROA model, 720 for the stock return model, and 714 for the risk model. The study follows a quantitative research design, with an objective and positivist view in regard to the research philosophical assumptions. Furthermore, a deductive research approach is taken, since previous studies, as well as theories such as the stakeholder and shareholder theories, the disruption theory, the resource-based theory and the dynamic capabilities theory are used to make conclusions. Additionally, the chosen regression model was the OLS model, incorporating the robust function since none of the regressions were fulfilling the assumption of constant variation of the error term. On a 95% confidence interval, all null hypotheses could be rejected, meaning that there was a relationship between AI usage and all performance indicators. However, the relationships were unexpectedly weak and opposing of the researchers’ expectations. As it turns out, internal performance as measured by ROA, as well as market performance measured by stock return proved to have a small negative relationship with ROA. This means that Nordic companies utilizing AI sees a negative impact on financial performance in the short run. However, risk as measured by the standard deviation (SD) of stock returns, showed a positive relationship with AI usage, meaning that investing in companies using AI is riskier. The findings contradict the idea that the economic benefits from AI cause a higher financial performance. However, since AI is just seeing a boom as of recently, it is possible that it might pay off financially in the long run.

Syfte: Syftet är att undersöka om ökad miljöprestanda leder till finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag samt om det råder någon skillnad utifrån olika branscher. Jordens resurser överkonsumeras och klimatförändringarna blir ett allt mer omdiskuterat ämne hos såväl organisationer som dess intressenter. Det är därför av betydelse att förhållandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat vidare undersöks. Metod: Studien bygger på en positivistisk kvantitativ metod med en deduktiv ansats utifrån ställda hypoteser. Sekundärdata från 570 miljöinnovativa företag har hämtats från Thomson Reuters Datastream. För att avgränsa studien till företag som är miljöinnovativa har enbart företag med A- och B-betyg utifrån Thomson Reuters innovationsskala inkluderats. Datamaterialet har analyserats med hjälp av IBM SPSS. Tidsperioden utgörs av åren 2015–2019.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för samtliga branscher. Resultatet för respektive bransch visar hur sambandet skiljer sig åt mellan olika branscher. Slutsatsen för denna studie är att det utifrån samtliga branscher lönar sig för företag att göra gröna investeringar. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger även stöd för att branschspecifika egenskaper och förutsättningar påverkar vilka effekter på lönsamheten som företag kan förvänta sig av gröna investeringar.Examensarbetets bidrag: Studien har för avsikt att bidra till det företagsekonomiska ämnet och det forskningsgap som finns beträffande sambandet mellan ökad miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Ytterligare ett bidrag till litteraturen är avgränsningen mot miljöinnovativa företag. Studien ämnar även att klargöra om det råder skillnad i sambandet mellan olika branscher. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att djupare studera sambandet inom miljöinnovativa företag i de olika branscherna för att komma fram till specifika egenskaper som leder till lönsamhet. Det vore även intressant att genomföra en liknande studie i framtiden då intressenternas påtryckningar ökar för att undersöka om kopplingen till lönsamhet blir starkare. En djupare analys av skillnader mellan länder skulle kunna visa om landspecifika faktorer påverkar sambandet.

The aim of the thesis is to determine the impact of monetary policy on the industry and also to determine the impact on the specific company characteristics. The panel data drawn from the Amadeus database is used for analysis. This is data of approximately nine thousand companies in the period from 2006 to 2015. The exogenous variables are defined as financial and non-financial characteristics of firms and the indicator of monetary policy is defined as three months interest rate, PRIBOR. The endogenous variables are defined as return on assets, return on equity and profit margin. The models will show whether there is a relationship between the central bank´s activity and the prosperity of the construction industry.

The master thesis focuses on the economical development of Europe after the fi-nancial crisis and the steps used by the ECB needed for the recovery of the Europe-an economy. The empirical part analyzes the quantitative easing of the ECB and its delayed impact on inflation. The second part of the empirical master thesis re-searches the quantitative easing of the ECB and its impact on the rentability of commercial banks in the Eurozone (Deutsche Bank, BNP Paribas) and identifies factors with the strongest impact on the chosen commercial banks as well. The rentability analysis of commercial banks and the impact on inflation is made by a regression time-series analysis.

The organizational structure is unquestionably a very important managerial tool for firms. Based on the purpose of the structure, it has a large influence on how the operation of the firm is performed, which can create incentives for picking the most suitable one. According to the contingency theory, there is no best option, the most suitable structure is dependent on contextual factors in each individual case. Contrary, previous studies have shown that organizational structure has significant influence on the performance and even certain types of structures.There is currently a research gap regarding if certain types of structures could lead to better financial performances. This quantitative study was conducted using a positivistic paradigm, with a deductive approach. 216 companies were analyzed and two-sample t- tests were conducted to test the data. The divisional, functional, hierarchical, horizontal, and matrix organizational structures have been used and the financial performance measures Return on Assets, Return on Equity, and Return on Invested Capital. Industry and country have been used as descriptive variables.By conducting a MANOVA test the first research question was answered, “Does the organizational structure influence the firm’s financial performance?”, the results were insignificant, the organizational structure does not influence the firm’s financial performance. This question provided an aggregated view of the influence of structures while the second question was aimed to provide a decomposed view by looking closer at the influence of the structures against each other.To answer the second research question, “Is there a certain organizational structure that has a higher influence on the firm’s financial performance?”, several two-sample t-tests were conducted. The results from the two-sample t-tests show that there is a significant difference in the Return on Assets when using a divisional structure rather than a matrix structure and that there is a significant difference on the Return on Equity when using a functional structure rather than a divisional structure and when using a hierarchical structure rather than a divisional structure. To summarize, the result of this study aligns with the contingency theory, the best structure is very much a personal choice for each organization and should not be chosen by financial interests.

Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Länge ansågs detta endast vara möjligt om företagets resurser enbart ägnas åt kärnverksamheten och att affärsmässiga aktiviteter som rör hållbarhet skadar företagets förmåga att vinstmaximera. I takt med samhällets ökade intresse för hållbart företagande har den traditionella synen på vinstmaximering utmanats av teorier som menar att företagen behöver ta hänsyn till ett bredare spektrum av intressenter och dess behov för att kunna vinstmaximera. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land vilket lyfter frågan huruvida svenska företag noterade på Stockholmsbörsen kan vinstmaximera genom att inkorporera ett hållbart företagande i sina affärsstrategier. Tidigare studier har påvisat både positiva och negativa samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation, men ingen studie har till vår vetskap genomförts på svenska börsnoterade företag. Studiens syfte var därför att undersöka om det finns ett samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation. För att kvantifiera företagens hållbarhetsprestationer användes Refinitivs ESGC-betyg som visar hur företag presterar inom områden relaterade till miljön, samhället och företagsstyrning. Företagens finansiella prestation mäts med hjälp av det marknadsbaserade lönsamhetsmåttet Tobin’s Q samt de resultatbaserade måtten Return on Equity (ROE) och Return on Assets (ROA). Studien testar även sambanden mellan de enskilda komponenterna i ESG-betyget, E, S och G, och de finansiella prestationsmåtten för att identifiera skillnader mellan delbetygens påverkan på det finansiella. Genom multipla regressionsanalyser utförda på 40 företag över 10 år besvaras studiens två frågeställningar. Studiens resultat visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESGC-betyg och de finansiella prestationsmåtten ROE och ROA inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare kunde ett signifikant positivt samband även påvisas mellan delbetyget E och ROE, delbetyget S och ROE, samt ett signifikant positivt samband mellan delbetyget S och ROA. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att hållbart företagande, vilket representeras av ESGC-betyget, leder till bättre finansiella prestationer representerat av ett högre ROE och ROA bland svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vidare drogs även slutsatsen att en ökad satsning på de faktorer som relaterad till miljön inom ESG-betyget ger bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE. Dessutom konstateras att en ökad satsning inom de faktorer som relaterar till det sociala inom ESG-betyget leder till bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE och ROA. Dessa upptäckter stöttar teorin om att ett utökat hänsynstagande till den affärsmässiga omgivningen i form av exempelvis miljö- och social påverkan utöver enbart aktieägarens intresse leder till vinstmaximering.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.