Background: Sustainability is a commonly discussed topic that continues to grow and has become more important in investment decisions. The opinions regarding the relationship between sustainability and financial performance are divided, and research in the field indicates different results. ESG has gained greater focus because of the Covid-19 pandemic, and widespread claims that companies and funds with higher ESG score would have greater resilience have emerged. Purpose: The main purpose of this study is to investigate and analyse a possible relationship between ESG score and financial performance for Swedish listed companies during the Covid-19 pandemic. The sub-purpose of the study is to investigate whether sector divisions affect the ESG's significance for financial performance. Method: In this study, a quantitative method with a deductive approach was used. The data material was obtained from Refinitiv Eikon and comprised data from 306 companies. The examined period of the study refers to the year 2020. The statistical models applied were univariate analysis, bivariate analysis, and multiple regression analysis.  Conclusion: The results indicate a negative relationship between ESG and financial performance during the Covid-19 pandemic. There is a spread regarding financial performance between the sectors, but it is not possible to draw concrete conclusions about the sectors' impact. This study contributes to the literature in the field of sustainability and financial performance by analyzing empirical data during the Covid-19 pandemic. / Bakgrund: Hållbarhet är ett aktuellt ämne som fortsätter att växa och får allt mer betydelse vid investeringsbeslut. Det råder delade meningar kring sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation och forskning inom ämnet visar på olika resultat. ESG har fått större fokus till följd av covid-19-pandemin, och utbredda påståenden om att bolag och fonder med högre ESG-betyg skulle ha större motståndskraft har växt fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera eventuella samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation för svenska noterade bolag under covid-19-pandemin. Studiens delsyfte är att undersöka om sektorindelning påverkar ESG:s betydelse för finansiell prestation. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet inhämtades från Refinitiv Eikon och omfattade data från 306 bolag. Studiens undersökningsperiod avser år 2020. De statistiska modellerna som tillämpats är univariat analys, bivariat analys och multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat tyder på ett negativt samband mellan ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin. Det förekommer spridning avseende finansiell prestation mellan sektorerna, men det går däremot inte att dra konkreta slutsatser kring sektorernas påverkan. Denna studie bidrar till litteraturen inom området för hållbarhet och finansiell prestation genom analys av empiriska data under covid-19-pandemin.

Background: The debate on gender equality is a topical subject in Sweden as well as the rest of the world. A gender quota law was proposed for Swedish listed companies but was outvoted. Is there a connection between gender equal companies and financial performance? Purpose: The main purpose of this study aims to investigate if companies with gender equal boards financially outperforms companies who does not have a gender equal board. Method: The thesis is based on a quantitative method along with a deductive approach in order to collect secondary data. Multiple regression analysis was performed in order to test the results against Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory and previous research findings. Conclusion: The results of the study conclude that there is a significant positive relationship between gender equal boards and a higher market value. Furthermore, our findings show no significant relationship between gender equal boards and profitability. / Bakgrund: Jämställdhetsdebatten är ett aktuellt ämne både i Sverige som i världen. Ett förslag om könskvotering bland bolagsstyrelser på börsen i Sverige lades fram men blev nedröstat. Finns det en koppling mellan jämställda bolagsstyrelser och finansiell prestation? Syfte: Studiens syfte avser att undersöka om företag på Stockholmsbörsen med jämställda bolagsstyrelser har en högre finansiell prestation jämfört med företag som har en icke-jämställd bolagsstyrelse. Metod: Genom ett kvantitativt angreppssätt och deduktiv ansats har studien tagit del av sekundärdata. Studien har använt multipla regressionsanalyser för att testa dess resultat mot Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory samt tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och ett ökat marknadsvärde. Vidare finner studien inget statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och företags lönsamhet.

Bakgrund Hållbarhet är ett ämne som fått en central roll i dagens samhälle, inte minst inomföretagsvärlden. I och med att förväntningarna på dagens företag ökar när det kommertill att ta ett större samhällsansvar, följer därmed ökade åtaganden inom hållbarhet förföretag. Kunskapsläget vad gäller relationen mellan CSR och lönsamhet är idag splittrat.Tidigare studier har presenterat positiva, negativa såväl som neutrala samband varpå detär av hög relevans för fortsatt utveckling av kunskapsläget. Denna studie kommerav världens mest hållbara länder. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan svenska företags arbete medCorporate Social Responsibility, har på lönsamhet. Metod Studien tillämpar en kvantitativ metod och utgår från en positivistisk forskningsfilosofimed en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsstudie och har genomförtsmed hjälp av en surveyundersökning där informationen om företags arbete med CSRsamlats in med hjälp av enkäter. Vidare har sekundärdata i form av årsredovisningaranvänts för att beräkna nyckeltalen ROA, ROE och ROIC. Studien har använt godtagenmetod för analyserna genom bland annat stöd i tidigare forskning och med hjälp avstatistikprogrammet Minitab. Resultat & slutsats tudiens resultat visar på både positiva, negativa och neutrala samband mellan de fyradimensionerna av CSR och lönsamhetsmåtten ROA, ROE och ROIC. Framför allt stacktvå resultat ut, vilka var H4 och H12, där positiva samband mellan den diskretionäradimensionen och lönsamhet mätt i ROA och ROIC kunde påvisas. Vidare kunde ävennegativa samband påvisas, dock med en låg förklaringsgrad varpå resultatet inte mednågon större säkerhet kunde styrkas. Sammantaget kan studien påvisa att företags arbetemed den diskretionära dimensionen i genomsnitt påverkar företags lönsamhet positivt.Svaret på frågan om vilken påverkan svenska företags arbete med CSR har pålönsamhet kan därför sammanfattas i att olika aktiviteter har olika effekt. Däremot drarstudien slutsatsen att företags diskretionära aktiviteter, såsom att skänka pengar tillvälgörenhet, har en positiv påverkan på lönsamhet och därför något som företag börfortsätta med då det gynnar både företaget och samhället i stort. / Background Sustainability has become a central role in today's society, not least in the companyworld. However, there are divided opinions about the view on Corporate SocialResponsibility. Some argue that companies need to divide their attention to all of theirstakeholders. Others argue that Corporate Social Responsibility does not go along withcompanies main task, which is to produce and generate maximum profit and in that waybe beneficial to society by offering more jobs, which in turn leads to more tax revenueand in the long run contributes to society. Previous research on the impact of CSRprofitability presents results pointing in different directions. Positive, negative as well asneutral impact has been demonstrated. This study will therefore examon profitability in the swedish context as Sweden has shown to be one of the world'smost sustainable countries. Purpose The purpose of the study is to investigate the impact of Swedish companies' work withCorporate Social Responsibility on profitability. Method The study applies a quantitative method and is based on a positivistic researchphilosophy with a hypothetico-deductive approach. The study is a cross-sectional studyand has been carried out with the help of a survey where the information aboutcompanies' work with CSR was collected with the help of questionnaires. Furthermore,secondary data has been retrieved from annual reports which have been used tocalculate the key figures ROA, ROE and ROIC. The study used an accepted method forthe analysis through the use of previous studies and with the help of the statisticsprogram Minitab. Result & conclusion The study's result points toward positive, negative as well as neutral relationshipsbetween the four dimensions of CSR and the key figures ROA, ROE and ROIC. Inparticular, two results stood out, which were H4 and H12, where a positive relationbetween the discretionary dimension and profitability measured in ROA and ROICcould be demonstrated. Furthermore, negative relationships could also be demonstrated,albeit with a low degree of explanation. All in all, the study can show that thediscretionary dimension has a positive effect on companies' profitability. The otherindicators cannot prove the opposite with certainty. The answer to the question of whatimpact Swedish companies' work with CSR has on profitability can therefore besummarized in the fact that different activities have different effects. However, thestudy concludes that companies' discretionary activities, such as donating money tocharity, have a positive impact on profitability and therefore something that companiesshould continue with as it benefits both the company and society at large.

Klimatkrisen är en av de största utmaningarna som världen står inför. På senare år har en ökad uppmärksamhet för hållbarhet vuxit vilket medfört att företagens ansvarstagande i miljömässiga, sociala och styrningsrelaterande frågor blivit en allt viktigare del. För att kvantifiera hur väl hållbarhetsarbetet utförts i företag har hållbarhetsmåttet ESG utvecklats. Begreppet ESG är en sammanställning av tre olika segment: Environmental, Social och Governance som utifrån ett hållbarhetsperspektiv inriktar sig på att mäta dessa segment. Huruvida högre ESG-poäng leder till förbättrad finansiell prestation är däremot oklart. Många studier har undersökt relationen mellan ESG och finansiell prestation, dock har ingen konsensus kring förhållandet ännu konstaterats. Denna studie har därför undersökt om detta förhållande existerar på den svenska marknaden. I studien undersöktes om förhållandet mellan ESG och finansiell prestation påverkas beroende på företags branschtillhörighet. För att undersöka om branschtillhörighet har en signifikant effekt på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation har en uppdelning mellan branscher och sektorer gjorts för företag som är känsliga för ESG-frågor och de som inte är det. De redovisningsbaserade prestationsmåtten som använts är ROA och ROE och det marknadsvärde-baserade måttet i studien var Tobin’s Q. Regressionsanalyser utfördes med ESG och de individuella pelarna E,S och G som oberoende variabler. Resultatet från studien fann överlag ett insignifikant förhållande mellan de redovisningsbaserade måtten ROA och ROE för känsliga företag. En positiv relation kunde däremot konstateras för det marknadsvärde-baserade måttet Tobin’s Q för de känsliga företagen. För de icke-känsliga företagen fanns studien överlag inga signifikanta förhållanden mellan något av de tre finansiella prestationsmått som används i studien. Resultaten ger inget stöd till hypotesen att ESG och de tre individuella pelarna E,S och G har en mer positivt relation till de finansiella prestationsmåtten inom känsliga företag än icke-känsliga företag. Något som kan förklaras av att ESG-poäng inte bedömer prestationen utan enbart rapporteringen. För att bringa klarhet i frågan gällande branschtillhörighetens påverkan på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation behövs mer omfattande hänsyn till industriella faktorer tas för att ytterligare förstå sambandet mellan ESG och finansiell prestation. / The climate crisis is one of the biggest challenges the world is facing. In recent years, increased attention to sustainability has led to corporate responsibility in environmental, social and governance-related issues becoming increasingly important. To quantify how well sustainability efforts are being carried out in companies, the sustainability measure ESG has been developed. The term ESG is a compilation of three different segments: Environmental, Social, and Governance, which from a sustainability perspective focus on measuring these segments. However, it is unclear whether higher ESG scores lead to improved financial performance. Many studies have examined the relationship between ESG and financial performance, but no consensus has yet been reached on the relationship. This study has therefore examined whether this relationship exists in the Swedish market. The study investigated whether the relationship between ESG and financial performance is influenced by a company's industry affiliation. To investigate whether industry affiliation has a significant effect on the relationship between ESG and financial performance, a breakdown of industries and sectors was made for companies that are sensitive to ESG issues and those that are not. The accounting-based performance measures used are ROA and ROE, and the market based measure in the study was Tobin's Q. Regression analyses were performed with ESG and the individual pillars E, S, and G as independent variables. The results of the study generally found an insignificant relationship between the accounting-based measures ROA and ROE for sensitive companies. However, a positive relationship was found for the market based measure Tobin's Q for sensitive companies. For non-sensitive companies, the study generally found no significant relationships between any of the three financial performance measures used in the study. The results do not support the hypothesis that ESG and the three individual pillars E, S, and G have a more positive relationship with the financial performance measures within sensitive companies than non-sensitive companies. This could be explained by the fact that ESG scores do not assess performance, only reporting. To bring clarity to the question regarding the impact of industry affiliation on the relationship between ESG and financial performance, it is necessary to take more comprehensive industry factors into account in order to further understand the relationship between ESG and financial performance.

The aim of this study is to assess whether there is a relationship between capital structure and financial performance among Swedish FinTech companies. Previous studies have examined this relationship in other industries and in other countries with mixed and sometimes contradictory results. The theoretical framework consists of theories such as trade-off theory, pecking-order theory and the life cycle theory. For the purpose of the study, a regression analysis of 204 Swedish FinTech companies was conducted between the years 2017-2019. The results show that FinTech companies are financed with approximately half of liabilities, most of which consist of current liabilities. Consistent with the pecking-order theory, the results of the current study indicate a negative and significant relationship between leverage and profitability measured as ROE. In addition, larger- and older companies seem to be more profitable. / Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.

Background: Gender equality has during recent years become a widelyresearched topic with mixed results. Recent studies show clear figures thatwomen are underrepresented on board of directors. The varying resultsindicate that it is a complex issue and that more evidence and knowledgemust be added.  Purpose: The purpose of this study is to analyze how the proportion ofwomen on company boards for Swedish companies affects the company'sperformance. We also study the critical mass among company boards on theNasdaq Stockholm. Methodology: In our study, we used a quantitative method with a deductiveapproach. We collected data on 216 companies and created our hypothesesfrom mainly upper echelon theory, critical mass theory and tokenism Conclusion: Our study finds that there is no significant effect on firmperformance when accounting for the number of women representatives onthe board of directors. Our results do align with the critical mass theory asfirm performance increases when women represent 30% of the board. Thishowever can not be statistically proven. / Bakgrund: Jämställdhet har under de senaste åren blivit ett mycket forskatämne med blandade resultat. Nyligen genomförda studier visar tydliga siffrorpå att kvinnor är underrepresenterade i styrelsen. De varierande resultatentyder på att det är ett komplext område och att mer bevis och kunskap måstetillföras. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur andelen kvinnor ibolagsstyrelser för svenska bolag påverkar bolags prestation. Vi studeraräven den kritiska massan bland bolagsstyrelserna på Nasdaq Stockholm. Metod: I vår studie använder vi en kvantitativ metod med ett deduktivtförhållningssätt. Vi samlade in data på 216 företag och skapade vårahypoteser från främst upper echelon teorin, teorin om kritisk massa ochtokenism. Slutsats: Vår studie finner att det inte finns någon signifikant skillnad påföretagets prestationer när man kollar på antalet kvinnliga representanter istyrelsen. Våra resultat överensstämmer med teorin om kritisk massa dåföretagets prestationer ökar när kvinnor representerar 30 % av styrelsen.Detta kan dock inte statistiskt bevisas.

Bakgrund: CSR är ett omdiskuterat ämne som har blivit mer närvarande i dagens affärsvärld. Fler företag anammar CSR i deras verksamhetsstrategi men detta antas främst gälla för de större företagen. Det råder större okunskap om små och medelstora företagens CSR-arbete och den strategiska betydelsen av CSR för dem, speciellt för IT-företag som innehar en central roll i det svenska samhället.  Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga huruvida CSR appliceras i verksamheten hos svenska små och medelstora IT-företag. Vidare består syftet av att analysera om det förekommer samband mellan CSR och den subjektiva samt finansiella prestationen, för att således få en djupare förståelse för dessa företagens CSR-arbete.  Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod och med en deduktiv ansats. Studiens population består av 241 svenska små och medelstora IT-företag, varav 35 företag svarade på studiens enkätundersökning. Företagsinformation hämtades från databasen Amadeus och finansiella data om företagen blev inhämtad från årsredovisningar. Studien har använt sig av subjektiva såväl som objektiva mått. De statistiska dataanalysmodellerna som studien har använt sig av är bivariat analys, Friedmans ANOVA och PLS-SME.  Slutsats: Studien resultat visar att svenska små och medelstora IT-företag arbetar mest med de affärsmässiga dimensionerna som är den ekonomiska dimensionen och dimensionen om ansvar gentemot intressenterna, och få företag väljer att kommunicera ut deras arbete. Signifikanta samband hittades för både den ekonomiska och humanitära dimensionen i de två subjektiva prestationsmåtten. Studien bidrar med kunskap om små och medelstora IT-företagens CSR-arbete och den strategiska betydelsen av CSR för dem. / Background: CSR is a controversial topic that has become more present in today's business world. More companies are adopting CSR in their business strategy, but this is assumed to apply to larger companies mainly. There is greater ignorance about small and medium-si]ed companies' CSR work and the strategic importance of CSR for them, especially for IT companies that play a central role in Swedish society. Purpose: This study aims to map whether CSR is applied in the operations of Swedish small and medium-sized IT companies. Furthermore, the purpose consists of analyzing whether there is a connection between CSR and subjective and financial performance to gain a deeper understanding of these companies' CSR work. Methodology: This study has used a quantitative method and a deductive approach. The study population consists of 241 Swedish small and medium-sized IT companies, of which 35 companies responded to the study's survey. Company information was retrieved from the Amadeus database, and the companies' financial data was retrieved from annual reports. The study has used subjective as well as objective measures. The statistical data analysis model's bivariate analysis, Friedman's ANOVA, and PLS-SME were applied. Conclusion: The results show that Swedish small and medium-sized IT companies work primarily with business-like CSR, including the financial dimension and stakeholder dimensions, and few companies choose to communicate their work. Significant correlations were found for both the economic and philanthropic dimension in the two subjective performance measures. The study contributes knowledge about small and medium-sized IT companies' CSR work and the strategic importance of CSR for them.

Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analyser. Resultat och slutsats: Resultatet pekade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett  förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. Nyckelord: ESG-betyg, E-betyg, S-betyg och G-betyg, hållbarhetsrapportering, ROA, ROE, finanssektorn, finansiell prestation / Aim: Companies in today's society find themselves in an increasingly pressing situation where they have to work sustainably or conduct business in a sustainable way. The financial sector plays an important role in countries economies, because of this, the relationship between ESG-ratings and companies financial performance has become a debated area of research. Much of the previous research has presented varying and conflicting results. Due to this, this study will focus on the relationship between financial performance and ESG ratings in the European countries in order to develop the current research. The purpose of the study is to investigate and analyze whether there is a relationship between the company's ESG-score and financial performance within the financial sector in the European countries.   Method: The study is based on a quantitative method that applies a deductive approach. The secondary data has been obtained from Refinitiv Eikon. The study's sample consists of 160 financial companies operating in 23 different countries in the EU, these companies have been analyzed over a period of 3 years. The study's data have been analyzed using bivariate-, univariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusion: The result did not indicate any significant correlation between ESG-score and financial performance, the result did not indicate any significant correlation between S-rating, G-rating and financial performance. The result showed a significant correlation between the individual dimension E-rating and ROA.  Contribution of the thesis: This study contributes an updated analysis regarding the relationship between sustainability reporting and the financial performance of the financial sector in the European countries. Based on on studys result, the study contribute useful information for all potential stakeholders and investors in the financial sector.  Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested to use data from more than one database to include more variables that are in relation to the research area. Another suggestion is to investigate the correlation in more countries and sectors in the longer term. This can be done by using different databases that publish companys ESG ratings, in this way the number of both dependent and independent variables can increase, which increases the credibility of the study.  Keywords: ESG-score, E-score, S-score and G-score, sustainability reporting, ROA, ROE, financial sector, financial performance

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

[pt] Um Governo deve ser comprometido com a melhoria contínua da prestação de serviços públicos e parte significativa deste comprometimento dá-se por garantir que os fundos públicos são gastos em atividades e projetos que proporcionam os maiores benefícios para a sociedade. A realização de uma Análise de Custo-Benefício (CBA) fornece ao decisor comparações quantitativas das alternativas de investimento, em conjunto com informações de apoio adicionais sobre todos os custos e benefícios que não puderam ser quantificados, auxiliando no processo decisório. Uma limitação da CBA é que, apesar da incerteza ser um aspecto inerente a ela, os fluxos de custos e benefícios futuros são estimados baseando-se somente em informações e premissas disponíveis no momento da decisão de investimento. Já existe extensa literatura demonstrando ser cada vez maior a importância de um gerenciamento empresarial flexível, com revisões constantes das estratégias e dos planos já concebidos. Logo, se percebe a necessidade de uma ferramenta como a Análise pela Teoria de Opções Reais (ROA) que permita a inclusão das incertezas e flexibilidades gerenciais na CBA. O principal objetivo dessa tese foi desenvolver um quadro teórico que permitisse a avaliação socioeconômica de projetos em ambiente de incerteza por meio da combinação da análise de custo-benefício e da análise pela teoria de opções reais. Adicionalmente, ela também tentou verificar se avaliação socioeconômica proposta produz resultados satisfatórios quando aplicada na prática. A abordagem integrada foi denominada de Análise de Custo-Benefício com Opções Reais (COBRA). De forma a verificar se esta nova abordagem agrega valor a um projeto, ela foi aplicada na avaliação de uma termelétrica a biomassa com unidade de produção de etanol em um cenário sem flexibilidade (Caso Base) e com flexibilidade (Caso Flexível). Por meio dessa aplicação, foi verificado que avaliação do projeto por meio da abordagem COBRA aumentou seu valor em 93 milhões de euros, tornando o resultado final positivo para a sociedade, permitindo a requisição de apoio financeiro governamental e viabilizando a realização do projeto. Os resultados obtidos indicam que, se aplicada corretamente, esta metodologia pode vir a ser uma alternativa viável para o problema de avaliação socioeconômica de projetos com flexibilidades em ambiente de incerteza. / [en] A government must be committed to the continuous improvement of its public services and a significant part of this commitment involves ensuring that public funds are spent on activities and projects that provide the greatest benefits to society. Conducting a Cost-Benefit Analysis (CBA) provides the decision maker with quantitative comparisons of investment alternatives, together with additional supporting information about all costs and benefits that could not be quantified, assisting in decision making. A limitation of CBA is that despite uncertainty being an inherent aspect to it, the future flows of costs and benefits are estimated based only on information and assumptions available at the time of the investment decision. Since there already is extensive literature demonstrating the increasing importance of flexible business management, with constant revisions of previously designed strategies and plans, one realizes the need for a tool like Real Options Analysis (ROA) that allows the inclusion of uncertainty and managerial flexibility in CBA. The main objective of this thesis was to develop a theoretical framework for the socioeconomic evaluation of projects under uncertainty through the combination of cost-benefit analysis and real options analysis. In addition, it also tried to verify if the proposed framework produces satisfactory results when applied in practice. The integrated approach was called COst-Benefit Real options Analysis (COBRA). In order to verify if this new approach adds value to a project, it was applied in the evaluation of a biomass powerplant with an ethanol production unit in a scenario without flexibility (Base Case) and with flexibility (Flexible Case). Through this application, it was found that the project evaluation through the COBRA approach increased its value by 93 million, turned the project into something beneficial for society, enabled government subsidies and made de project feasible. The results indicate that, if applied correctly, this approach may prove to be a viable alternative to the problem of socioeconomic evaluation of projects with flexibilities under uncertainty.