No description available.

Bakgrund: En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet och området är sparsamt studerat inom palliativ vård. För att kunna bedöma munstatus på ett strukturerat sätt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att användas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersättning till alla svenska kommuner som använde ROAG och dokumenterade munhälsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhälsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om åtgärderna som vidtagits stämmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har även studerats om läkare eller tandläkare konsulterats, då allvarliga problem med munhälsan upptäcktes. Metod: En retrospektiv kvantitativ studie ägde rum på en palliativ slutenvårdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gått bort inom en vecka efter ankomst exkluderades från studien. En granskningsmall och anteckningsblock användes för att kunna sammanställa all dokumentation från journalerna. Resultat: Resultatet visade brist på dokumentation inom området munvård, och ROAG formuläret hade använts i en av 68 journaler. Det fanns få beskrivna åtgärder. Av 103 identifierade problemområden fanns 8 problemområden där åtgärderna fullständigt stämde överens med ROAG. 29 patienter hade läkemedel mot munsvamp ordinerat av läkare. Av dessa 29 fanns 12 journaler där det inte stod någonting om munvård, utom just i läkemedelslistan. Slutsats: Denna studie tyder på att det finns brister i dokumentationen av munhälsa och munvård. Bristerna skulle kunna leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Orsaken till detta behöver undersökas, och rutiner för munvårdsbedömningar bör säkerställas. / Background: Good oral health is important for general wellbeing and there is a lack of studies within this area.  In Sweden it is recommended that Revised Oral Assessment Guide (ROAG) is used in order to assess oral health in a structured way. The year the study was performed a monetary performance reward was given to all Swedish counties if they used ROAG and documented oral health in a Swedish national register called senior alert. Aim: The aim of this study was to examine if oral health care assessments had been made using ROAG (revised oral assessment guide), and weather the measures that were made coincided with ROAGS recommendations. The aim also included studying if a doctor or dentist were consulted, if serious problems with oral health were discovered. Method: A retrospective study took place at a hospice. The printed journals of 68 patients were studied. Patients who were not in a palliative phase, or had passed away within a week of arrival were excluded from the study. A review template and a notebook were used to compile the documentation from the journals. Result: The result showed a lack of documentation of oral health and that the ROAG form was only used in one of 68 journals. There were few documented actions mentioned to rectify identified problems. Amongst 103 problem areas there were 8 that had actions mentioned that coincided with ROAGs recommendations. 29 patients had an oral antifungal drug prescribed by a doctor. Amongst these 29 patients there were 12 journals that did not mention oral health care in any way, except from on the medical ordination list. Conclusion: This study showed that there was a lack of documentation within the nursing field of oral health care. This could lead to unnecessary suffering for the patient. The reason behind this should be examined, and routines for the use of oral assessment guides should be secured.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet. Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet. Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd. Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder . / ABSTRACT The purpose of the intervention study was to investigate whether ROAG (Revised oral assessment guide) improved nurses’ estimation of cancer patients’ oral health at a palliative care unit. The method was of a quantitative design with a quasi-experimental survey. Medical records were studied before and after an intervention, which consisted of a brief lecture on oral health and an introduction of ROAG. The results show significant increase in both assessment and measure of oral health after the intervention at the palliative care unit compared to before the intervention. The result also shows that the link between symptom and action does not always correspond to each other.   In conclusion, ROAG oral assessment is a great instrument for nurses to evaluate oral health at a palliative care unit, although it is not enough. Continuous education is required to improve evaluation and intervention.

Syftet med denna studie var att beskriva munstatus, nutritionsstatus, kognitionstatus, antal läkemedel, ålder, kön och boendeform hos äldre patienter vid inskrivning på en ortopedavdelning i Kristianstad. Studien utfördes som en tvärsnittstudie, med data inhämtad från en då pågående studie på Kristianstads Centralsjukhus.Resultatet påvisade en bristande munhygien hos deltagarna. Studiens slutsats är att det finns en utbredd munhälsoproblematik hos en grupp inom den äldre befolkningen och att fortsatt forskning krävs för att identifiera orsakssamband och utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt.

Normally swallowing occurs completely without effort. Should the act of swallowing for some reason be impaired, it becomes difficult to eat and drink. Dysphagia is the medical term for eating and swallowing disorders. Dysphagia is common in people with dementia, but the prevalence is not yet fully evaluated. The most common cause of death in people with dementia is aspiration pneumonia, which can be caused by dysphagia. In Sweden investigation and treatment of dysphagia are performed by speech and language pathologists (SLPs) but few of them work with dementia care. This study aims to identify the prevalence of dysphagia in people with dementia, living in a nursing home. The screening methods SSA-S and LtL were used to test the swallowing of 38 participants between 68-96 years of age (M = 86 years). To examine the participants’ oral health the risk assessment tool ROAG was used. When tested with the water swallowing test SSA-S 71,1% of the participants showed signs of aspiration, 36,8% had an oral transit time over 5 seconds, measured with LtL and 92% of the participants had an affected oral health, showing one or more symptoms of severity grade 2 according to ROAG. When adding up the results from the two screening tests a total of 86,8% of the participants showed signs of some kind of swallowing difficulty. Correlation analysis did not show any statistically significant correlations between SSA-S, oral transit time, oral health, or age. The present study found that there is a great need for interventions from speech and language pathologists in people with dementia. / Normalt sker sväljning helt utan ansträngning. Skulle sväljningen av någon anledning inte fungera som den ska, blir det svårt att äta och dricka. Den medicinska termen för ät- och sväljsvårigheter är dysfagi. Dysfagi är vanligt hos personer med demens men det är ännu inte helt kartlagt hur vanligt det är. Hos personer med demens är den vanligaste dödsorsaken aspirationspneumoni, vilket kan orsakas av dysfagi. I Sverige är det logopeder som utreder och behandlar dysfagi men det är få som är verksamma inom demensvården. Den här studien syftar till att kartlägga förekomst av dysfagi hos personer med demenssjukdom boende på ett vård- och omsorgsboende. Med screeningmetoderna SSA-S och LtL genomfördes undersökningar av sväljförmågan hos 38 personer mellan 68-96 års ålder (M = 86 år). För att undersöka deltagarnas munhälsa användes riskbedömningsverktyget ROAG. Av deltagarna fick 71,1 % utslag på vattensväljningstestet SSA-S, 36,8 % hade en oral transporttid över 5 sekunder, mätt med LtL och 92 % av deltagarna hade en nedsatt munhälsa med ett eller flera symptom av grad 2 i munhålan, enligt ROAG. Vid sammanräkning av resultaten från de två screeningtesten uppvisade totalt 86,8 % av deltagarna tecken på någon form av sväljsvårighet. Korrelationsberäkningar visade inga statistiskt signifikanta samband mellan resultat på SSA-S, oral transporttid, munhälsa eller ålder. Studien visar på ett stort behov av logopediska insatser hos gruppen personer med demenssjukdom.