Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.

The title: ”Klara färdiga GÅ” can be translated as ”Ready steady GO”, and is ment as a request to start move. In this project I want to invite people to walk more by creating creative, demanding and playful walkways and paths, where the body can be allowed to work just a tiny bit harder. It’s because walking means exercise and fresh air, for free and without spetial equipment. Walking can also be fun, it allows people to stop, change direction and experience things. I think activity should be fun, inspired by children playground my project is a contribution to how adults might stay healthier in a city, where too often healthy activity is solely confined to the gym or sports fields. Our urban spaces are not just for the purposes of work, tourism, retail and all that supposedly important stuff, but also for having fun, for letting go and being ourselves. My project isn´t a common interior design project, and may be seen more as a work for a landscape architect. But there´s also a thin line between this professions. For me it´s a project about furnishing the outside and desig good and healthy public spaces. / Arbetet är ett examensprojekt inom inredningsarkitektur och möbeldesign utbildningen på Konstfack i Stockholm. Jag har valt en inriktning utöver den traditionella inom yrket och valt att jobba med det öppna rummet utan väggar. I mitt projekt ”möblerar” jag den offentliga uteplatsen för att vi ska trivas och må bra. Det finns ett behov av att ta hand om dessa ”rum” och gestalta utifrån vad människan behöver. Enligt den danske arkitekten Jan Gehl attraheras människor av andra människor – att se en annan människa i rörelse kan resultera i nyfikenhet, och att viss aktivitet kan leda till mer aktivitet. Men aktivitet uppstår också om det finns en möjlighet, tid och en plats att utföra den på (Gehl 1996). Det här projektet är ett bidrag till den vardagliga omgivningen för att främja spontan fysisk aktivitet. Genom formgivning av enkla element och val av nya material i sammanhanget skapar jag nya estetiskt formgivna platser. Den nya utformningen ska locka och skapa nyfikenhet, inbjuda till rörelse och lek. Samla människor och även kunna bli en social mötesplats. Att gå betyder motion och frisk luft, men tillåter oss också att stanna till, byta riktning och uppleva saker. De nya elementen ger tillfällen att gå och röra sig på ett spännande och innovativt sätt, då man är på väg från en plats till en annan. Dessa element ska kunna appliceras på olika platser och vara delvis ”i vägen” för den gående. Det är viktigt att inte bygga för, bl.a. på grund av tillgänglighetskrav, men också för att individen ska själv kunna bestämma när och på vilket sätt man vill använda stråket, valmöjligheten ska behållas. De idéer jag har vidareutvecklat och presenterar i detta arbete är nytänkande gångstråk. Jag föreslår olika platser som skulle kunna omgestaltas med mina element för att påvisa variationsmöjligheter. / Magisterexamen 2008

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker. Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet. Ambitionen med projektet är därför att med hjälp av formgivning och arkitektur skapa en enhetlig identitet som återspeglas i stadens offentliga rum. / The core concept in the project includes a proposal for urban public open space and green structure planning for the city of Nynäshamn. The work is concentrated to give form to the outdoor public space in order to increase the accessibility and availability of green areas and parks. The proposal aims to create valuable places focused on safety and comfort. But also to give form to public rooms for experences which the citizens voluntary seeks and participates if the physical environment is good. The identity of a city constitutes a great deal by its urban environment. Therefor design and architecture helps creating a uniform identity which can be reflected in the urban public spaces of the city. / Magisterexamen 2007

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid. Den södra udden av Stumholmen, Bångs plan, är en av två allmänna platser på Stumholmen där konflikter har utspelat sig den andra är badplatsen. Den ö som varit stängd i århundrande för allmänheten präglas ännu en gång av slutenhet men inte i samma utsträckning som innan 90-talet. Den här studien syftar därför till att se hur de offentliga rummen på Stumholmen och specifikt Bångs plan kan inkludera fler människor och om det är möjligt att hantera konflikter med hjälp av en mer inkluderande planeringsmodell.Städer präglas idag av mångfald och heterogenitet där människor är olika. Sandercock(1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns ett allmänintresse som ska hantera människors olikheter. Men planering som inte ser till människors olikheter riskerar istället föda människors rädsla för det kulturellt ”andra”. Dessa rädslor leder tillkonflikter och när miljöer förändras utan att människor får vara delaktiga i processen finns risk att missnöje uppstår. Därför efterlyser Sandercock en radikal planering där människors känslor och minnen blir en del av planeringsunderlaget. Därför avser studien undersöka hur problematiken i de offentliga rummen på Stumholmen förhåller sig med en teoretisk utgångspunkt i den radikala planeringsteorin.För att undersöka hur konflikterna har sett ut har planhandlingar och tidningsartiklarstuderats och intervjuer samt observationer har gjorts för att skapa en bild av hur platsen används. Det framgår av studien att Bångs plan främst är en plats som passeras förbi på en promenad men att det fortfarande finns minnen av händelser kopplade till platsen och att dessa kan ha bidragit till konflikterna. Det framgår av planhandlingarna att det inte finns några planerade allmänna platser på Stumholmen men ändå avses ön vara tillgänglig för alla. Det går alltså att konstatera att idén om Stumholmen som en öppen och tillgänglig miljö för allmänheten går att ifrågasätta.

The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. Hässleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms. The study concludes with a design proposal based on the results of all methods, where one of the inventoried rooms are selected, which needed to be developed to fulfill its function. The design proposal is based on empirical data on how a room can be designed for it to be perceived as public. The design proposal is presented through plans, sections, images and illustrations. / Uppsatsen är en fallstudie som behandlar offentliga rum utifrån hur människor använder dem. Offentliga rum är en viktig del av vårt stadsliv och vår vardag. Kvalitativa offentliga rum beror på dess utformning och användning, vilka är de primära aspekterna i studien. Hässleholm har varit platsen för fallstudiens inventeringsobjekt. Fem olika metoder har varit till grund för studien, och genom dem har det kunnat studeras vad som gör ett rum användbart respektive oanvändbart samt vilka kriterier som krävs för att människor ska vilja vistas i de offentliga rummen. Studien avslutas med ett gestaltningsförslag utifrån resultatet av samtliga metoder, där ett av de inventerade rummen valts ut, vilket behövde utvecklas för att fylla sin funktion. Gestaltningsförslaget baseras på empirin om hur ett rum kan gestaltas för att det ska uppfattas som offentligt. Förslaget presenteras genom planer, sektioner, bilder och illustrationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare. Barnens lek kan även behöva en medlekare i form av en pedagog. Intervjuer med pedagoger har visat att alla inte känner sig trygg i att vara en medlekare, men kan gå in som en rekvisitör och på det sättet bidra till att leken utvecklas. Det framkom också att den fria leken hindras av att alla rum och material inte är tillgängliga hela tiden för barnen. Även tiden spelar in för hur barnens lek utvecklas. Studien visade att den medverkande verksamheten inte planerar in för den fria leken, utan den sker när inget annat är planerat av pedagogerna. I studien framkom det att både forskare och de pedagoger som vi intervjuat anser att den fria leken är viktig för barn.

Denna uppsats behandlar hur Ovanåker kommun arbetar med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omständigheter som påverkar arbetet. Studien är uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod där den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmäktige, en gymnasielärare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt präglar kommunen och olika aktörer arbetar med jämställdhet på olika vis. Med ett fåtal undantag satsar samtliga aktörer på en jämn könsfördelning. Dessutom så diskuteras frågan inom skolan, planeringen och politiken för att alltid ha ett jämställdhetstänk med i olika projekt och processer. Det finns olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet vilka bland annat är hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket i sin tur formar samhällets strukturer. Samhället är under en ständig förändring och både kvinnor och män anses ha förändrats. För att främja jämställdhetsintegrering är det viktigt att aktivt arbeta med frågan och diskutera kring den med olika parter för att den ska vidareutvecklas.

Graduation date: 2000

Zugl.: Hohenheim, Univ., Diss., 2006

This thesis investigates the surviving architecture built in Anatolia from circa 1170 to 1220, a period that encompasses the rule of the Rūm Saljūq sultans Kılıç Arslān II to ʿIzz al-Dīn Kay Kāwūs I. This was the period which saw the development of a discernible Rūm Saljūq architectural aesthetic across the lands under their control. Due in part to the accident of survival, the main focus is on imperial structures, beginning with the palace kiosk of Kılıç Arslān II in Konya and ending with the hospital and tomb of ʿIzz al-Dīn Kay Kāwūs I in Sivas. The thesis begins with a linear chronology of the various Turko-Muslim dynasties in the region, focussing primarily on the Rūm Saljūqs. This provides the historical and political context within which the corpus of buildings was created, and is based primarily on Arabic, Persian and Byzantine chronicles, augmented by the most recent scholarship. The second chapter studies the surviving corpus of portals, along with a number of tombs, and the monumental minaret attached to the qibla wall of the Great Mosque in Sivas. This reveals the range of patterns and forms which were employed to create an identifiably Islamic aesthetic. The portals are all stone, while the tombs may be in brick or stone. The minaret is entirely brick-built, and the analysis of the brick and glazed tile structures demonstrates the wide ranging connections to Persianate architecture, especially the Ildegüzid architecture of Nakhchivān and Marāgha. Chapter three is divided into two sections, with the first consisting of analysis of the various constituent materials used to construct the corpus. The palace kiosk of Kılıç Arslān II in Konya is used as a case study throughout the first part of the chapter. The second section examines working methods, and concludes with a hypothesis as to the division of roles among the skilled craftsmen and semi-skilled labourers responsible for constructing the buildings under discussion. The fourth chapter is devoted entirely to the hospital and tomb of ʿIzz al-Dīn Kay Kāwūs I in Sivas. Along with revealing hitherto unstudied decorative elements of the complex, the analysis shows that the tomb was part of the original design schema. This is in contrast to the currently accepted view of scholars that it was added after the death of ʿIzz al-Dīn Kay Kāwūs I by his brother, rival and successor, ʿAlāʾ al-Dīn Kay Qubādh I. The detailed analysis of the minaret added to the Great Mosque in Sivas, along with the nearby tomb and hospital, all built during the reign of ‘Izz al- Dīn Kay Kāwūs I, suggests an increased importance of that city to the dynasty which cannot be perceived from the literary sources alone. The thesis concludes with an overview of sultanic and royal female patronage during Rūm Saljūq rule, followed by a number of avenues for further enquiry.