Pisé de terre or rammed earth is a building technique that has existed for over ten thousand years. Although this technique was first documented for Western Civilization by the Roman Pliny the Elder circa 79 AD, evidence of its use prior to his time is found in China, Europe, and elsewhere. Rammed earth achieved notoriety in the United States during three distinct periods in its history: the Jeffersonian era, the Great Depression, and the Back-to-Nature Movement of the 1970s. In the United States earth buildings are uncommon and usually deemed marginal or fringe. This is true even though at times the U.S. government has been a proponent of alternative building techniques, especially rammed earth. Intended for those interested in material culture, this thesis provides a brief history of rammed earth, articulates its importance to the building record of the United States, and describes methods for its preservation, repair, and maintenance.

Lágin (pron. laoyin)  is an old Icelandic word I came across in my great grandfather’s writings. Lágin translates to a dip in the landscape but in regards to my project, Lágin is the name of a writers retreat I've designed by the farmstead Hali in Suðursveit, Iceland. The retreat partly builds on the legacy and philosophy of my great grandfather, Þórbergur Þórðarson. Born in 1888 and died in 1974, he is one of Iceland’s most beloved authors and poets. In addition to that source material, I reference the unique architectural heritage of Iceland for much of the project’s atmosphere, material pallette and architectural logic. Lágin allows for 10 guests while housing a staff of two. One staff member to organize the operation and lead the guests in their yoga, meditation and exercise rituals. The other staff member tends to the retreats’ vegetable garden, cooks meals and handles general daily functions. An established resident writer will periodically stay at Sléttaleiti, a nearby house owned by the Writers’ Union of Iceland. That writer will come by Lágin for organized meet ups with the guests to guide and progress on their work through private conversation.

This thesis aims to establish a context of the relationship between internal and external elements of a villa in Shaqra, Saudi Arabia. The study tends to represent the surrounding environment through the use of local and readily available building materials, rammed earth, in constructing the structural building walls. The walls of the villa designed to be built with the rammed earth, as they seem they grow out of the ground and belong to the ground, in which it has the same soul and character of the surrounding area. / Master of Architecture

Examensarbetet Jordhuset består av två delar där den första delen handlar om jordarkitektur och mina jordexperiment. Den andra delen är ett resultat av mina undersökningar och mitt gestaltande förslag till ett jordhus i det svenska klimatet. Jag vill introducera ett miljövänligt och hållbart alternativ till de konventionella byggmaterialen betong, trä och stål samt erbjuda en ny form av arkitektonisk estetik som jordhus möjliggör.  Jord är vårt mest miljövänliga byggnadsmaterial och står för 0 % av världens koldioxidutsläpp – jämfört med t ex framställningen av betong och cement som står för 7 % av koldioxidutsläppen varje år. Genom att undersöka och experimentera med materialet så skapar jag mig en egen uppfattning om dess kvaliteter och utmaningar. / The thesis project Jordhuset consists of two parts where the first part is about earth architecture and my earth experiments. The second part is a result of my research and my design proposal for an earth house in the Swedish climate. I want to introduce an environmentally friendly and sustainable alternative to the conventional building materials concrete, wood and steel and offer a new form of architectural aesthetics that earthen houses make possible. Soil is our most environmentally friendly building material and accounts for 0 % of the world’s carbon dioxide emissions - in comparison with the production of concrete and cement, which accounts for 7 % of carbon dioxide emissions each year. By researching and experimenting with the material, I create my own perception of its qualities and challenges.

Stampad lerjord är ett byggmaterial som använts under människans historia där vissa konstruktioner står än idag. Tekniken bakom materialet är simpelt, men saknar till viss del modern forskning för att det ska kunna integreras till en standard som till viss del kan ersätta betong. I rapporten samlas empiriskt data som kan öppna nya idéer samt leda till framtida möjligheter för forskning när det kommer till att integrera stampad lerjord som en standard för att designa framtida konstruktioner för ett mer hållbart byggande. Metodiken går ut på att genom praktiska experiment, tillverka samt utföra tester på jord samt tryckhållfasthet hos flertal kuber tillverkade i stampad lerjord. Alla tester och provkroppar utförs i ett betonglabb på Högskolan i Halmstad, sedan analyseras och diskuteras den data som givits. Resultatet jämförs därefter med styrkan hos betongklassen C16/20 som motsvara en tryckhållfasthet på 20 MPa för kuber. De 18 kuber som tillverkats innehåller blandningar med jord, vatten och cement. Provkropp nummer 2 adderas med halm. Härdningsprocessen uppgår till 7, 14 och 28 dagar för de två olika blandningar som analyseras. Totalt tillverkas det tre exemplar för respektive härdningsdag samt de två olika blandningar. Det maximala medelvärdet för tryckhållfastheten ges efter 28 dagar. Det existerar tillräckligt mycket allmän information om hur tillverkningen utförs, men saknar till viss del data som beskriver hur olika faktorer påverkar det slutgiltiga resultatet. Därav är frågeställningen anpassad för att på ett experimentellt vis kunna analysera de påverkade faktorerna. Koldioxidutsläpp vid produceringen av cementen som används vid tillverkning av betongklass C16/20 är baserat på produktblad för bascement från Cementa (2020) för att beräkna den mängd cement som krävs för nå upp till den önskade tryckhållfastheten. Beräkningen för utsläppen är en approximation då fler faktorer bör räknas in vid det totala utsläppet med hänsyn till transport och bränslen. Resultatet visar att kuberna varierar mellan de olika blandningar som framställts, där blandningen utan halm presterar 142% mer med hänsyn till tryckhållfasthet. Denna kub representerar i sin tur 51,7% av tryckhållfastheten hos betongklass C16/20 men minskar samtidigt den brukade cementmängden med 26%. Rapporten visar att materialet fungerar för konstruktioner där låg styrka kan anpassas.

This paper discusses earth as a building material and the extent to which earth building technology has evolved over the years. In particular it addresses the adobe, compressed and rammed earth techniques of earth building as suitable techniques for Liberia consumption. In addition, the paper investigates the suitability of the Latosols soils of Liberia for earth building construction purposes using standardized earth building principles and requirements. A local Johnson City, Tennessee, earth sample found to have the same physical characteristics of the Latosols of Liberia was used to simulate Liberia soils to produce specimen blocks at different configurations of moisture content and stabilizers (Bentonite and cement). Following 14 days of cure, the blocks were tested for compressive strength. It was found that blocks produced from the natural soil with no stabilizer added were structurally adequate for building construction purposes. A cost-benefit analysis involving blocks with and without stabilizer (cement) added was also performed.

Rammed Concrete is a material study of an old building technique called rammed concrete and its predecessor rammed earth. Rammed earth is a technique used for constructing foundations, floors, and walls with the use of natural materials. It can be found all around the world and is commonly known by its French name “Pisé” from piser which means “to stamp, pound”. In short, earth is extracted from the ground and compacted in layers inside a formwork. Rammed earth structures can be traced all the way back to ancient China, with parts of the Great Wall and Han Dynasty watchtowers utilizing this technique. An updated version of rammed earth also known as rammed concrete, was developed in 1820 by Francois Martin Lebrun. It replaces the clay as its binder with cement. Resulting in a more robust construction, making it more resistant to rain and snow. However, at the beginning of the 20th century, reinforced concrete was introduced and just like anything else deemed less superior – the technique was slowly forgotten and rarely used, at least not for another 100 years. This thesis explores the idea of whether we could build with this technique in a contemporary context.

The plot is situated south of the small village Alberga in the south west of the municipality of Eskilstuna. The project is an example of how a landscape can be made accessible for people and through emotional conection be considered worth protecting, and at the same time offer a house for community. This is done with a House for the People - Folkets hus - together with a small spa inspired public bath with a fireplace in is center, and a research facility for conducting limnological and ecological research in the close marshy area and the lake Hjälmaren. The building is situated on top of three man made ponds, one new for the project, held upp by low pillars giving the house a floating impression. The architecture consists of a timber structure suported by rammed earth walls, the earth taken from the site when constructiong af a new pond. The three different usages of the program is separated into its own body and connecting them is a series of walkways, in some places suspended from the timber rafters. The project should... - Bring the community together in a flexible meeting place for many different activities- Preserv and strengthen a landscape´s ecology - Put a small village on the map and build a larger net of interconnectedness / Tomten ligger söder om den lilla byn Alberga i sydvästra Eskilstuna kommun. Projektet är ett exempel på hur ett landskap kan göras tillgängligt för människor och genom känslomässig koppling anses värt att skydda, och samtidigt erbjuda ett hus för gemenskap. Detta görs med en hybridbyggnad av ett Folkets hus tillsammans med ett litet spa-inspirerat bad med öppen spis i centrum samt en forskningsanläggning för att bedriva limnologisk och ekologisk forskning i det närliggande våtmarksmrådet och sjön Hjälmaren. Byggnaden ligger ovanpå tre konstgjorda dammar, en ny för projektet, hållna uppe av låga pelare som ger huset ett flytande uttryck. Arkitekturen består av en limträkonstruktion som bärs upp av stampade jordväggar, jorden hämtad från platsen vid anläggandet av en ny damm. De tre olika användningsområdena för programmet är uppdelade i varsin kropp och är sammankopplande med bryggor.Projektet ska... – Föra samman boende i takten genom samlingslokaler för flera olika aktiviteter - Ta till vara på ett unikt landskap samt att stärka dess ställning och ekologi – Gynna bygdens tillväxt med besöksnäring genom attraktivt besöksmål

Väven grundar sig i nyfikenheten för vad som sker i konstnärernas ateljéer och utforskandet i hur ett rum som ofta upplevs som slutet kan vävas samman med aktiviteten i ett hus för folket.  Projektet är placerat söder om Ösmo i Nynäshamns kommun och innefattar ett konsthantverkscentrum där konstnärer får utrymme att producera, leva och lära i samverkan med publika rum och husets besökare. I programmet ryms  konstnärsbostäder för de 12 residerade konstnärerna och deras familjer, verkstäder inom keramik, textil, glas, metall, trä samt två skrivarstugor. Verkstäderna är ständigt närvarande i gestaltningen och har utformats för att låta besökare ta del av konstnärernas arbete, både visuellt och aktivt genom utbildningslokaler, galleri och butik. Syftet med projektet Väven är därmed att undersöka hur ett konsthantverkscentrum som både är utformat för utövarna och besökarna kan se ut samt hur konsten via projekt som dessa kan nå nya grupper och skapa mervärde till en plats. / The project aims to investigate how a house for culture, with a focus on arts and crafts, can be combined and integrated with a house for the people, and to explore how art and culture can reach new groups in smaller cities through projects like this.

No description available.