Reader comment forums of online newspapers, a relatively new feature of online journalism, have been called spaces of public deliberation. At their inception among large newspapers just five years ago, the forums were heralded as a new way for the public to advance public dialogue by sharing opinions in an unconstrained way, promoting the democratic principles of the newspaper institution itself. Rampant incivility, however, has since become one the forums' chief defining characteristics. By content analyzing comments from online newspapers that allow anonymity, this research confirms anecdotal evidence from journalists that Latinos are regularly debased in the forums by commenters following news on immigration. This study also compares the civility of anonymous comments following news on the Tea Party movement, a non-racialized but also controversial topic. Finally, civility is measured in the comments following news on immigration from online newspapers that have disallowed anonymity. In all, more than 22,000 comments from nearly 200 news stories in more than a dozen online newspapers were collected between 2010 and 2012, and a sample of 1,350 was coded. The analysis shows that online newspaper discussion boards that allow anonymity and that follow news about immigration predominantly contain comments by those who support tough immigration laws and who express themselves with emotionally laden, uncivil comments directed at Latinos. Similar discussion boards that disallow anonymity predominantly contain comments by those who support tough immigration laws and who express themselves with emotionally laden yet civil comments directed at Latinos. Overall, this research demonstrates that a racialized topic is apt to draw more uncivil anonymous comments than a non-racialized one and that removing anonymity elevates the level of dialogue. Building on the theories of the public sphere, reduced cues in anonymity and critical race theory, this paper demonstrates that in their new role in creating a new public square of open discussion, newspapers are sometimes creating forums for hate speech while also publishing content that is perpetuating negative portrayals of Latinos. Findings reveal that a new public sphere created by online newspapers, meant to promote democracy, is actually having the opposite effect for some minority groups.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn. Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag. Efter att kodningen genomförts gjordes ett reliabilitetstest där 30 redan undersökta kommentarer analyserades en gång till för att stärka resultatets validitet. Huvudresultatet visar att det 2011 pågår en mer aktiv diskussion mellan de som kommenterar och att kvinnorna har tagit mer plats i kommentarsfälten än tidigare. Detta kan ha sin förklaring i att det är mer lättillgängligt att kommentera via ett Facebook-konto förutsatt att man redan har ett registrerat konto. Språkbruket är i princip det samma båda åren, men kommentarerna har blivit längre och mer sakliga. / This study compares reader comments on articles displayed on Aftonbladet.se, in terms of content and language. Between these years the system for commenting on Aftonbladet.se has changed from a registration, when the user could choose their own alias, to commenting using their already existing Facebook-account with the user’s real name. This study answers the question how and if the reader comments change when the option of being anonymous disappears. This study analyses readers’ comments of two articles every day during two weeks, October 14th to October 20th 2010 and 2011, with a total of 14 articles each year. The selection of articles was based on the articles placement in the printed newspaper Aftonbladet the same day. 1452 comments have been studied through 28 variables. Some of the most important variables were; whether the comment is critical, whether the comment answers another comment and if it contains spelling mistakes. In order to strengthen the validity of the study a test of the reliability was made and 30 comments were re-analysed one more time. The main results of the study indicates that the debate was more active between the users in 2011 than in 2010 and that women to a higher extent started to take place in the commenting area. These results are probably an effect of using the Facebook account for commenting, which is accessible and easy to use.

Svenska befolkningens hälsa började på allvar att uppfattas som en samhällelig angelägenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mätmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hälsa. Inom BMI området kan en brist på forskning upplevas på bland annat BMI:s påverkan. Människan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, både professionella och privata aktiviteter fyller människans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid läsarkommentarer på internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som användes i undersökningen var diskursanalys där läsarkommentarer på internetbaserade tidningsartiklar analyserades. Något som var representativt inom BMI diskursen var att individer i förhållande till sig själva reflekterade över vad som var normalt gentemot BMI. De uppfattningar som framkom bestod av utseendemässiga och hälsomässiga uppfattningar. Ofta upplevdes BMI som ett alldeles för snävt förhållningssätt till vad som är normalt. Det framkom även utsagor kring betydelsen av ”sunt förnuft” vid tolkandet av BMI:s funktion. BMI diskursen som framtonade sig ur läsarkommentarer bidrog med en komplex bild kring människors värderingar, människosyn och grundläggande uppfattningar. / The Swedish public health began to be seriously perceived as a societal concern as early as 1700. Today this takes form as methods of measurement like BMI (Body Mass Index) which are meant to investigate the population’s health. A lack of research can be experienced in the BMI area, for example research of BMI's influence. We spend more of our waking time to the media, both professional and personal activities fill our lives and those are influenced by media texts, media images and communications technologies of different kinds. The purpose of this study was to describe how the BMI discourse takes place at reader comments on internet-based articles. The Method of this study was discourse analysis in which the reader comments were analyzed. The results showed that it was representative in the BMI discourse for individuals in relation to themselves reflect on what was normal in relation to BMI. These views emerged as to what normal was comprised to both physical appearance and health. BMI was often perceived as to narrow approach to what is normal. The important use of “common sense” when interpreting BMI´s function was stated inside the BMI Discourse. The BMI Discourse that emerged from reader’s comments contributes to a complex context about human values, humanity and fundamental beliefs.

Denna uppsats studerar vilka åsikter och attityder Wattpad läsare uttrycker gällande Anna Todds två huvudkaraktärer från fanfiction berättelsen After. Läsarna kommunicerar genom läsarkommentarerna i fanfiction-versionen och frågeställningen besvaras genom att studera utvalda kommentarer i kommentars sektionen. Analysen fokuserar på att studera vilka attityder läsarna uttrycker samt om de distanserar sig eller sympatiserar med huvudkaraktärerna. De huvudsakliga teorierna för studien handlar om textuniversum, receptionsteori och romance. Metoden är närläsning. Uppsatsen visar hur det bildas olika tolkningsgrupper och fangemenskaper som stödljer olika åsikter, normer och attityder.