<p>När det gäller kost och hälsa är massmedia en betydande källa för information. Dess rapportering kan uppfattas som motsägelsefull och förvirrande för individen då nya råd och rön ständigt omskrivs. Syftet med denna studie var att undersöka hur individen blir påverkad och upplever massmedias frekventa rapportering av varierande kostinformation. Metoden som valdes var en textanalys tillämpad på internetartiklars läsarkommentarer. Totalt ingick 30 stycken kostrelaterade artiklar där 703 stycken läsarkommentarer bearbetades. Undersökningen visade att 58% var för, 28% emot och 14% ambivalenta gentemot artiklarnas innehåll.</p>

När det gäller kost och hälsa är massmedia en betydande källa för information. Dess rapportering kan uppfattas som motsägelsefull och förvirrande för individen då nya råd och rön ständigt omskrivs. Syftet med denna studie var att undersöka hur individen blir påverkad och upplever massmedias frekventa rapportering av varierande kostinformation. Metoden som valdes var en textanalys tillämpad på internetartiklars läsarkommentarer. Totalt ingick 30 stycken kostrelaterade artiklar där 703 stycken läsarkommentarer bearbetades. Undersökningen visade att 58% var för, 28% emot och 14% ambivalenta gentemot artiklarnas innehåll.

I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare. I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen. Vi har fokuserat på att ta reda på om åldern är en avgörande faktor för dessa åsikter. Genom att ta del av dessa åsikter har vi undersökt förekomsten av spänningar i journalisternas relation till läsarna. Är Sundsvalls journalister positiva till dagens interaktiva medieklimat? Vill de bjuda in publiken och låta dem bidra med material eller vill journalisterna hålla publiken på avstånd? Efter undersökningen stod det klart att journalisternas inställning till publikens möjligheter till medverkan var klart positiv. Men i praktiken uppkom flera problem med publikmedverkan. Hos journalisterna fanns en utbredd uppfattning om att kommentarsfälten ibland spårar ur i rasistiskt och kränkande innehåll. Men bilden var komplex. Alla intervjuade journalister ansåg att det oftast fungerade bra och att kommentarer var ett bra sätt för ”vanliga” människor att uttrycka sina åsikter. Journalisterna var även positiva till att publiken bidrar med material. Men flera av intervjupersonerna oroade sig över vilka regler och vilket ansvar som skulle gälla när publiken gör nyheter. De frågade sig också vad som händer med objektivitet, namnpubliceringar och andra journalistiska värderingar när publiken gör samma jobb som journalister. Enligt vår undersökning verkade åldern inte vara en avgörande faktor för våra intervjupersoners inställning till publikmedverkan.

Svenska befolkningens hälsa började på allvar att uppfattas som en samhällelig angelägenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mätmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hälsa. Inom BMI området kan en brist på forskning upplevas på bland annat BMI:s påverkan. Människan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, både professionella och privata aktiviteter fyller människans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid läsarkommentarer på internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som användes i undersökningen var diskursanalys där läsarkommentarer på internetbaserade tidningsartiklar analyserades. Något som var representativt inom BMI diskursen var att individer i förhållande till sig själva reflekterade över vad som var normalt gentemot BMI. De uppfattningar som framkom bestod av utseendemässiga och hälsomässiga uppfattningar. Ofta upplevdes BMI som ett alldeles för snävt förhållningssätt till vad som är normalt. Det framkom även utsagor kring betydelsen av ”sunt förnuft” vid tolkandet av BMI:s funktion. BMI diskursen som framtonade sig ur läsarkommentarer bidrog med en komplex bild kring människors värderingar, människosyn och grundläggande uppfattningar. / The Swedish public health began to be seriously perceived as a societal concern as early as 1700. Today this takes form as methods of measurement like BMI (Body Mass Index) which are meant to investigate the population’s health. A lack of research can be experienced in the BMI area, for example research of BMI's influence. We spend more of our waking time to the media, both professional and personal activities fill our lives and those are influenced by media texts, media images and communications technologies of different kinds. The purpose of this study was to describe how the BMI discourse takes place at reader comments on internet-based articles. The Method of this study was discourse analysis in which the reader comments were analyzed. The results showed that it was representative in the BMI discourse for individuals in relation to themselves reflect on what was normal in relation to BMI. These views emerged as to what normal was comprised to both physical appearance and health. BMI was often perceived as to narrow approach to what is normal. The important use of “common sense” when interpreting BMI´s function was stated inside the BMI Discourse. The BMI Discourse that emerged from reader’s comments contributes to a complex context about human values, humanity and fundamental beliefs.

Denna uppsats studerar vilka åsikter och attityder Wattpad läsare uttrycker gällande Anna Todds två huvudkaraktärer från fanfiction berättelsen After. Läsarna kommunicerar genom läsarkommentarerna i fanfiction-versionen och frågeställningen besvaras genom att studera utvalda kommentarer i kommentars sektionen. Analysen fokuserar på att studera vilka attityder läsarna uttrycker samt om de distanserar sig eller sympatiserar med huvudkaraktärerna. De huvudsakliga teorierna för studien handlar om textuniversum, receptionsteori och romance. Metoden är närläsning. Uppsatsen visar hur det bildas olika tolkningsgrupper och fangemenskaper som stödljer olika åsikter, normer och attityder.