The purpose of this thesis is to analyze the emerging global trend of micro apartments to find out if it provides a potential solution for the severe shortage of small, affordable apartments in Stockholm.  As the concept is already a researched area in foreign real estate markets, the lack of research on the demand for micro apartments in Stockholm despite the highest rate of single households and rising housing prices was identified as a research gap.  The aim of the research is to identify the most significant opportunities, risks and obstacles of the micro housing concept applied for the Stockholm market as well as estimating a range of potential demand for varying economic scenarios.  The approach of the research was to conduct empirical studies in the form of interviews with experts in the field and conduct a survey measuring consumer preferences. Furthermore, secondary data was collected in the form of statistical data and extensive literature on the existing research on micro housing in foreign markets, characteristics of the Stockholm housing market and economic outlooks for the region. These findings allowed us to make forecasts for the housing market in Stockholm and estimate the future demand for micro units. The calculations were limited to the ownership market in Stockholm municipality and focusing on a specific target group.  The results were a demand in the most likely economic scenario of 300-400 units in the short term (specified as 2018-2021) and range of 150-250 units in the medium term (specified as 2022-2028).  The originality and the value of the paper lies in collection of opportunities, risks and obstacles of the micro housing concept specifically for Stockholm from the perspectives of multiple actors on the housing market, in addition to providing practical recommendations for developers, the municipality and researchers based on the extensive analysis and also providing a model to estimate the future demand for this housing solution. / Syftet med uppsatsen är att analysera den växande globala trenden av mikrolägenheter och att ta reda på om dessa kan lösa bristen på små och prisvärda lägenheter i Stockholm.  Konceptet har studerats ingående på internationella bostadsmarknader, dock är undersökning angående efterfrågan för mikrolägenheter i Stockholm bristfällig, detta till trots att regionen tillhandahåller den högsta andelen singelhushåll i världen, samt har en hög tillväxt för bostadspriser, vilket medför en lucka i bostadsforskningen.  Syftet med studien är att identifiera de mest betydande möjligheterna, riskerna och hindren för konceptet mikrobostäder på Stockholms bostadsmarknad, såväl som att beräkna samt bedöma efterfrågan för mikrolägenheter för olika ekonomiska scenarier.  Studiens tillvägagångssätt bestod av utförande av empiriska studier, såväl intervjuer med experter på området samt en granskning av konsumenters preferenser för mikrolägenheter. Utöver dessa inhämtades sekundärdata såsom statistisk data samt omfattande litteratur och tidigare internationell forskning i ämnet. Med det inhämtade materialet kunde vi utföra beräkningar samt estimeringar av den framtida efterfrågan för mikrolägenheter i Stockholm. Beräkningarna var begränsade till Stockholms kommun, samt till den huvudsakliga målgruppen för mikrolägenheter. Resultatet visade att efterfrågan för mikrolägenheter i det mest sannolika ekonomiska scenariot var mellan 300 och 400 enheter för tidsperioden 2018-2021 och mellan 150 till 250 enheter för tidsperioden 2022-2028.  Studiens värde och originalitet ligger i de samlade och specifika möjligheterna, riskerna och hindren för konceptet på Stockholms bostadsmarknad, samt i de rekommendationer vi ger till bostadsutvecklare, kommun samt forskare baserat på den omfattande analysen av ämnet, såväl som modellen vilken beräknar efterfrågan för mikrolägenheter.

Denna studie jämför två alternativ för att upphandla nya omsorgsfastigheter, att som kommun sköta allt själva eller genom att upphandla en privat omsorgsoperatör. Syftet med detta arbete är att undersöka skillnaden mellan de två alternativen ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv. Genom att jämföra två fastigheter, en kommunal och en privat, kommer arbetet belysa för- och nackdelar med dem samt kunna svara för vilken är att föredra ekonomiskt sett. Det har också genomförts två semistrukturerade intervjuer med personer som representerat det kommunala respektive privata aktörerna av de båda fastigheterna. Intervjuerna har använts för att ge stöd till argument i analys och komplettera bidragande faktorer som inte togs upp i fallstudierna. Bakgrunden till arbetet är det ökade behovet av nya omsorgsfastigheter i Sverige på grund av den ökande andelen äldre i landet. Detta har lett till ett ökat privat inflytande på marknaden och införandet av nya lagar för att göra marknaden mer konkurrenskraftig. Inför arbete har vi varit i kontakt med det privata vård- och omsorgsbolaget Ambea som har varit med och formulerat frågeställningen samt bidragit med information och hjälp under arbetets gång.   Resultatet av arbetet visar att det finns fördelar med båda alternativen för kommunen, att äga och förvalta själva kan vara gynnsamt på sikt medans privat upphandling kan vara mer kostnadseffektivt. När det kommer till den fastighetsekonomiska delen finns det klara fördelar med det privata alternativet. Studien visar att man bygger mer kostnadseffektivt och kan initialt erbjuda en lägre hyra. Detta beror mycket på kommunens avskrivningsplan, kommunens inledande kostnader för vårdfastigheten är högre men denna summa sjunker med tiden. Denna jämförelse visade att den kommunala fastigheten på långsikt är lönsam men detta tar inte hänsyn till riskerna med att äga fastigheten själva som de kan bortse från med att upphandla privat. / This study compares two options to procure new care homes, where the municipality manage everything themselves or by procuring a private care operator. The purpose of this study is to examine the difference between the two options from a real estate economy perspective. By comparing two properties, a public and a private, the work will highlight the pros and cons of them and be able to answer which is preferable financially. Two semi-structured interviews have also been carried out with people representing the public and private operators of the two properties. The interviews have been used to provide support for arguments in analysis and add contributing factors that were not addressed in the case studies. The background to this study is the increased need for new care properties in Sweden because of the growing proportion of the elderly in the country. This has led to increased private influence on the market and the introduction of new laws to make the market more competitive. Prior to study, we have been in contact with the private care provider Ambea, who have been involved in formulating the question at issue and contributing information and help during the process. The result of the study shows that there are benefits to both options for the municipality, to own and manage themselves can be favourable in the long term while private procurement can be more cost effective. When it comes to the real estate economy, there are clear advantages with the private option. The study shows that they build more cost effective and can initially offer a lower rental. This is greatly due to the municipality's depreciation plan, the municipality's initial costs for the care property are higher, but this cost decreases with time. This comparison showed that the public property in the long term is profitable, but this does not take into account the risks of owning the property themselves that they can ignore with the private alternative.

This master thesis is focused on the analysis of the real estate market and its segmentation. The beginning of the thesis deals with the basics of the real estate economy and consequently with the main segments on the real estate market. Different statistical and mathematical methods are used in the segmentation of the housing market. The thesis is closed by the analysis of the real estate market and the demonstration and description of how to separate the segment from the market. The output of the work is the recommended methodological procedure for the appraisers.