Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill. Intervjuerna är analyserade utifrån Pierre Lévys teorier om kollektiv intelligens, Joshua Cohens ideal för deliberativ demokrati och Denis McQuails definitioner av framing, som är en process av mediernas agenda setting. Resultaten visar att Newsmill uppfyllt syftet med att låta oetablerade skribenter nå ut med sina åsikter. Newsmill fungerar därmed som en kanal för åsikter som inte får plats på de stora mediernas debattsidor. Redaktionen har kunnat etablera en plats i den svenska mediesfären tack vare publicerade artiklar som fått spin-off effekt i större medier. Den snabba publiceringstakten är till viss del inte till Newsmills fördel då sidan av intervjupersonerna kan upplevas som överbelamrad med åsikter.

Problemformulering och syfte Inom traditionella medier förekommer i regel alltid en eller flera redaktörer. Dessa fungerarsom gatekeepers över vad som ska lyftas fram i medierna och bli till nyheter. I samband medde sociala mediernas intåg så har sättet vi konsumerar medier på förändrats, och medieflödendär användarna både fungerar som redaktörer och konsumenter har blivit allt vanligare.Den mediala strukturen av Reddit gör att framgångsrikt innehåll spontant uppstår genomuppröstningsprocesser genom användarnas kollektiva medvetandet. Detta görs utan någradirekta ingripande från bestämmande redaktörer.Denna studie har undersökt vad som karaktäriserar de mest framgångsrika inläggen i detredaktörslösa mediet r/sweden, och vilka framgångsfaktorer vi kan identifiera för dem. Metod och material Kvantitativ innehållsanalys av de 100 mest uppröstade inläggen på r/sweden under underfyraveckorsperioden 31 mars - 1 maj 2020. Huvudresultat Toppinläggen var ofta relevanta för samtiden , berättades ofta genom humor, hade mångagånger en personlig inramning och ett sanningsanspråk. Flödets innehåll var ofta fragment avinnehåll från andra plattformar. Interaktionen i kommentarsfälten baserades i regel på humor.En tydlig majoritet av toppinläggen var bilder med humoristiska anspråk.

Uppsatsen syftar till att undersöka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samhället idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna ställs emot: de anses som viktiga för yttrandefrihet, demokrati och mångfald men blir ändå försummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifrån detta formuleras tre frågeställningar: Hur ser redaktörerna på den politik som drivs kring kulturtidskriften? Vad anser redaktörerna att kulturtidskriften har för roll och status i samhället? Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifrån de intervjuade redaktörernas svar, den rådande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier och tidigare forskning? Dessa frågor analyseras utifrån intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer och Adornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fältteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital. Uppsatsens metodologiska utgångspunkt är i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. I slutsatserna bekräftas den inledande problemformuleringen – kulturtidskrifterna är viktiga men försummade. Statens kulturråd har stor makt över kulturtidskrifterna eftersom de styr över ett årligt tidskriftsbidrag. Få kulturtidskrifter klarar sig enbart på prenumerant- och annonsintäkter, vilket gör det statliga stödet livsviktigt för många. Kulturtidskrifterna har flera viktiga roller i samhället. Framförallt har de som roll att fördjupa och vidareutveckla det offentliga samtalet och bidra till så att obundna, oetablerade och alternativa röster kan komma till tals som inte är påverkade av kommersiella intressen. I förlängningen kan man säga att det leder till en ökad mångfald, yttrandefrihet och demokrati. Kulturtidskrifternas har generellt sett låg status bland allmänheten, vilket leder till att den får låg status i andra sammanhang också, bland annat inom kulturpolitiken. Den låga statusen verkar hänga ihop med uppfattningen om att kulturtidskrifterna är finkulturella och exkluderande snarare än lättillgängliga och kommersiella.