• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 808
  • 32
  • Tagged with
  • 840
  • 571
  • 502
  • 311
  • 239
  • 179
  • 105
  • 97
  • 94
  • 82
  • 68
  • 56
  • 42
  • 41
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Ett korrekt värderat varulager : Har facklitteratur inom juridik och redovisning något bäst-före-datum? / A fair valued stock-in-trade : Have nonfiction within law and accounting a best-before-date?

Puro, Minna, Veispahic, Edina January 2014 (has links)
Varulager är en omsättningstillgång, där några grundläggande begrepp inom värde-ringen av omsättningstillgångar är anskaffningsvärde, verkligt värde och lägsta värdets princip. Ett anskaffningsvärde utgörs av utgifter företaget har haft för att anskaffa varulagret. Verkligt värde innebär att värderingen av tillgången ska avspegla priset vid en tänkt marknadstransaktion vid värderingstidpunkten. När ett varulager skall värderas, värderas det till det lägsta av anskaffningsvärde eller verkligt värde, vilket utgör lägsta värdets princip (LVP). Enligt både forskning och fakta framstår varulagervärdering vara svårhanterbart, då flera faktorer behöver tas hänsyn till. Ännu svårare blir det med varor som är utsatta för inkurans, vilket innebär att varor blivit omoderna eller föråldrade. Vi har genom en fallstudie på ett bokförlag, som bland annat tillhandahåller läromedel och facklitteratur, undersökt denna problematik kring varulagervärdering. Därmed är bokförlaget beroende av varulagret, som är intäktsbringande och vilket leder till att värdering blir och är ett viktigt inslag. För bokförlagets facklitteratur inom juridik och redovisning kan problemet uppstå när exempelvis lagändringar inträffar, där även säsongsvariation kan påverka varulagervärderingen hos bokförlaget. Hur ska förlaget då gå tillväga? Syftet med uppsatsen har varit att i praktiken undersöka varulagervärderingsprocessen av facklitteratur inom juridik och redovisning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer. Tidigare forskning har undersökts, men resulterade inte i några vetenskapliga artiklar inom området. Vi fann därmed artiklar om liknade tillgångar eller varor med kort ekonomisk livslängd och som behandlas på liknade sätt i värderingen, exempelvis IT-relaterade produkter, som är inkuranskänsliga, precis som facklitteratur inom juridik och redovisning. Insamlingen har även skett i form av lagar, litteratur och information från internet. Sammantaget medförde insamlingen av teori och olika regel-verk att vi har erhållit kunskap kring varulagervärdering. Uppsatsen har strukturerats enligt fyra perspektiv relaterade till bokförlagets varulager-värdering, som vi har kunnat urskilja som betydelsefulla i processen att värdera facklitteratur inom juridik och redovisning. Dessa fyra perspektiv konstaterade vi ingår i värderingen av varulagret. Den ekonomiska värderingen är inte särskilt problematisk, eftersom värderingen stöds av flera system (till exempel lagersystem) som hjälper till. Dock upplevs efterfrågeprognoser som problematiska. Det som vi dessutom kommit fram till är att även inkurans och makulering försvårar varulagervärderingen, det vill säga nedskrivningsbehov samt kasseringen av litteratur. / Inventory is a current asset, where some basic concepts in the valuation of inventories is historical cost, fair value and the lowest value principle. The historical cost consists of expenses the company has incurred in acquiring the inventories. Fair value means that the valuation of the asset should reflect the price at a hypothetical market transaction at the measurement date. When an inventory is about to be valued, it's being valued to the lowest of historical cost or fair value, which makes up the lowest value principle (LVP). According to both research and facts, inventory valuation appears to be difficult to manage, due to having to include several factors. It becomes even more difficult with goods that are subjects to obsolescence, meaning that goods become outdated or obsolete. We have conducted a case study at a publishing house, that provides educational materials and professional literature, studied its complex of problems relating to inventory valuation. Consequently, the publishing house is dependent of the inventories that are revenue generating, and causing the valuation to become and being an important feature. For the publishing house's nonfiction literature in law and accounting, the problem may arise when, for example, legislative changes occur, where also seasonality can affect the inventory valuation at book publisher. How should the publishing house deal with this? The aim of the study has been to practically analyze an inventory evaluation process of nonfiction literature in law and accounting. A qualitative study was conducted in the form of interviews. Previous research was investigated, but did not result in any scientific papers in the field. We found related articles on similar assets or goods with short economic life and that are treated similarly in the valuation, such as IT-related products, which are sensitive to obsolescence, like nonfiction literature in law and accounting. We have also studied laws, literature and information from the internet. Together this collection of theory and different regulations resulted in gaining knowledge of inventory valuation. The thesis' structure is based on four perspectives related to the publishing house inventory valuation that we have been able to discern as important in the process of evaluating nonfiction literature in law and accounting. These four perspectives, we observed are included in the valuation of inventories. The economic valuation is not particularly problematic, as the valuation is supported by several systems that help. However, the demand forecasts are perceived as problematic. We also concluded that even obsolescence and cancellation complicates inventory valuation, in other words devaluation and discarding of literature.
22

Revision av uppskattningar RS 540 - En liten standard av stor betydelse

Eriksson, Victoria, Holma, Tina January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Problem: Revision av uppskattningar är ett aktuellt och relevant område. Det är svårt för revisorer att granska företagsledningens uppskattningar och det är ett revisionsområde förknippat med hög risk. Felaktiga uppskattningar ger en missvisande bild av företaget och det är därför viktigt att revisorer har den förståelse och kunskap som krävs för att granska redovisningen av uppskattningar. Problemområdet mynnar ut i följande problemformulering: Hur kontrollerar revisorer företagsledningens uppskattningar i bokföringen i små och medelstora företag?</p><p>Syfte: Vårt syfte är uppdelat på ett huvudsyfte och fyra delsyften. Huvudsyftet med studien är att utveckla en djupare förståelse för hur revisorer skaffar sig tillräckliga revisionsbevis för att kontrollera företagets uppskattningar i bokföringen. I det första delsyftet vill vi redogöra för vilka uppskattningar som är de vanligaste problemområdena inom redovisningen och vilka metoder revisorer använder sig av för att kontrollera företagsledningens uppskattningar. Vi kommer att diskutera hur revisorerna skapar sig en förståelse för företagets interna process och internkontroll. Vi ska även analysera risken med dessa uppskattningar och hur revisorer bedömer denna risk. Det sista delsyftet, syftar till att värdera hur revisorer ser på objektivitet och hur de arbetar med objektivitet i revisionen.</p><p>Metod: Vi har anammat en deduktiv strategi då vi, utifrån revisionsstandarden, har formulerat ett problem som vi sedan empiriskt undersöker i olika revisionsbyråer. Denna studie är av kvalitativ karaktär, då syftet är att tränga in på djupet och på så vis nå en ökad förståelse för hur revisorer kontrollerar uppskattningar i bokföringen. Vi sluter oss till det hermeneutiska perspektivet då vi ser tolkning som något centralt i vår uppsats. Det viktigaste för vår studie är att rätt personer väljs ut och både valet av revisionsbyråer och revisorer är därför ett icke-sannolikhetsurval.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen består av litteratur och vetenskapliga artiklar inom; uppskattningar i redovisning och revision, revisionsprocessen, internkontroll, risk, revisionsbevis samt objektivitet.</p><p>Analys: I analysen presenteras de resultat vi erhållit från vår empiriska studie. Resultaten jämförs därefter med den teoretiska referensramen, i syfte att få en ökad förståelse för hur revision av uppskattningar ser ut i verkligheten. Vi drar sedan jämförelsen ett steg längre i en analys och diskussion, för att kunna verifiera eller falsifiera dessa teorier</p><p>Slutsatser: Studien visar på att revisorerna upplever den nya revisionsstandarden, RS 540, som fullständig, begriplig och konkret. Vår slutsats är att internkontroll, risk och revisionsbevis har ett nära samband. Om det finns brister i någon av delarna kommer det lättare att uppstå fel i uppskattningarna. Samtliga revisorer menar att objektivitet är något de tänker på mycket, men att det kan ha funnits tillfällen då det funnits tveksamheter i om deras bedömningar har varit tillräckligt objektiva. Revisorerna är även eniga om att en ökad erfarenhet gör det enklare att identifiera problemområden i revisionen. De teorier som behandlar uppskattningar i redovisningen tenderar att fokusera på stora företag. Vår slutsats är att RS 540 är minst lika viktig i små företag. Vi anser därför att det är av stor vikt att revisorerna är medvetna om detta, för att minimera risken för fel i uppskattningarna.</p>
23

Vad rekommenderar ni idag? : -En studie om nedskrivningar

Ingelsson, Petter, Björkman, David January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>För svenska tillverkningsföretag med 50-200 anställda finns stora värden i anläggningstillgångar. Dessa tillgångar skall enligt rådande lagstiftning och rekommendationer värderas och ifall behov finns skrivas ned. Det finns inom den svenska redovisningen idag två rekommendationer Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets tolkning för hur detta skall genomföras. Dessa rekommendationer grundas i Årsredovisningslagen som alla företag i storleksklassen måste följa. Hur skall man då kunna bestämma när man skall följa vilken rekommendation och i vilken utsträckning denna rekommendation kan tolkas. Denna studie nystar upp problemen kring rekommendationerna och hur dessa kan och skall tillämpas i det dagliga arbetet på fältet.</p><p>Genom intervjuer med fem revisorer och ett företag har vi gagnat oss information om hur det ser ut på fältet. Detta urval av respondenter har gett oss en bred bild för hur arbetet kring nedskrivningar går till. Revisorer har insyn i många företag och kan ge ett generellt utlåtande i ämnet. Företaget är med som exempel för hur arbetet i företagen går till.</p><p>En viktig slutsats i denna studie är att revisorn bär ett stort ansvar för vad företagen redovisar i sina årsredovisningar, företag har knappa resurser och vill inte lägga mycket tid på värdering av anläggningstillgångar då detta är väldigt tidskrävande och svårt. Därför gör företagen endast det nödvändigaste och där har revisorn stort inflytande vad som anses nödvändigt och inte. Genom studien har vi upptäckt att nedskrivningar är ett fenomen som är mycket ovanligare än vad vi lärt oss genom kurser och tolkning av rekommendationer. Företagen undviker in i det längsta att skriva ned anläggningstillgångar och tolkar rekommendationen på ett sådant sätt att detta blir möjligt.</p><p>Problemformulering</p><p>Hur tillämpas befintliga redovisningsrekommendationer om nedskrivning av anläggningstillgångar på tillverkningsföretag med 50-200 anställda?</p><p>Syfte</p><p>Att undersöka hur nedskrivningar tillämpas, en studie om hur man går tillväga och hur man kommer ett nedskrivningsbehov på spåren. Tillämpas gällande rekommendationer på fältet eller är revisorn drivande i frågan om nedskrivning skall göras.</p>
24

Den interna revisionsfunktionen : Vilka bolag tar steget?

Larsson, Mikaela, Lidström, Jenny January 2008 (has links)
<p>SAMMANFATTNING</p><p>Problem</p><p>OECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.</p><p>Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?</p><p>Syfte</p><p>Att undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion. Dessa bolag har ett börsvärde > 3 miljarder svenska kronor och finns noterade på Large och Mid Cap. Med hjälp av årsredovisningar från år 2006 kommer vi att granska vilka företag som har en funktion och sedan kartlägga vad som driver behovet av att ha en sådan. Vi kommer bland annat att beakta bolagets storlek, om de har en revisionskommitté samt branschtillhörighet.</p><p>Teori</p><p>I vår teoretiska referensram inleder vi med att presentera allmänna riktlinjer och regelverk rörande internrevision, som IIA, OECD’s principer för bolagsstyrning samt Svensk kod för bolagsstyrning. Vi inkluderar även ett antal studier om internrevision och specifikt den interna revisionsfunktionen.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att studera årsredovisningar från år 2006. Totalt ingick 86 bolag i vår studie, varav 52 bolag från Large Cap och 34 bolag från Mid Cap. Vi hade ett deduktivt angreppssätt då vi empiriskt testade tidigare teorier och resonemang med olika mått. Vi har en positivistisk kunskapssyn och har genomfört ett antal statistiska tester.</p><p>Resultat</p><p>Vår undersökning visade att 31,4% av bolagen i vår studie hade en intern revisionsfunktion. Följande variabler och mått driver bolagens behov av att ha en intern revisionsfunktion; nettoomsättning, antal anställda, totala tillgångar, Cap-notering, revisionskommitté, ägarfördelning, kommittémöten och antal länder.</p><p>Faktorer som inte driver behovet av en funktion är skuldsättningsgrad, likviditet och branschtillhörighet.</p>
25

Varulagervärdering före och efter konkurs

Sjögren, Tina, Gunneklint, Marina, Ranudd, Stefan Unknown Date (has links)
<p>Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.</p>
26

Positiv redovisningsteori -Förväntade redovisningsval enligt teorin mot redovisningsvalen i realiteten

Haraldsson, Martin, Nilsson, Hans January 2008 (has links)
<p>Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har </p><p>en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval </p><p>som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. </p><p>Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i </p><p>Sverige eller Europa. </p><p> </p><p>Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på </p><p>stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik </p><p>ingår. Årsredovisningarna för dessa företag har genomgåtts grundligt för 2005 och 2006 där </p><p>vi registrerat redovisningsval och om kriterier för ovan angiva hypoteser är uppfyllda. </p><p>Observerad, av oss framräknad, nettoeffekt på resultatet har sedan ställts mot vad företagen </p><p>bör visa enligt dessa hypoteser. Prövning av hypoteserna har skett dels varje hypotes för sig </p><p>men även alla hypoteser tillsammans. </p><p> </p><p>Vår analys och slutsats visar på att vid prövning av hypoteserna enskilt så visar </p><p>bonushypotesen och hypotesen om politisk påverkan svag styrka medan hypotesen om andel </p><p>skulder och de tre hypoteserna tillsammans visar på ett starkare samband. Anledning till </p><p>skillnad i resultat mot tidigare studier kan bero på flertalet faktorer. En viktig orsak är att vår </p><p>undersökning är gjord i en annan kontext med andra lagar och normer vilket motiverar </p><p>studiens genomförande men också kan förklara skillnaden i resultat.</p>
27

Revisionsplikt och trovärdighet - ur ett ägarperspektiv

Borelund, Gunilla, Fagerberg, Susanne January 2008 (has links)
<p>Titel: Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv.</p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp,</p><p> Uppsats, 15 hp.</p><p>Författare: Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg</p><p>Handledare: Lars-Göran Persson</p><p>Fallföretag: 100 st små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.</p><p>Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt</p><p> skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot</p><p> intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig</p><p> revisionsplikt påverkar trovärdigheten.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. </p><p>Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump-</p><p> mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning </p><p> mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.</p><p>Empiri: Presentation av enkätsvaren. </p><p>Slutsatser:</p><p>Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.</p>
28

K2-förslaget - Revisorers åsikter om den nya kategoriseringens konsekvenser för mindre aktiebolag och dess intressenter

Gulam, Henrik, Persson, Martin January 2007 (has links)
<p>I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli. Resultaten från respondenterna skiljde sig på väldigt få områden och den generella bilden de hade var att redovisningen inte kommer se annorlunda ut från idag. Ett resultat var att intressenterna inte kommer tvinga företagen att byta till mer avancerade regler utan det förekommer andra bakomliggande faktorer till detta. Det framgår även att redovisningsprinciperna är viktiga för att kunna visa en rättvisande bild på våra problemområden, då det nya förslaget framför allt bygger på försiktighetsprincipen. I resultaten framgår det att företagen påverkas av denna utgångspunkt vilket leder till konsekvenser angående informationen från företagen till dess intressenter. Författarna till denna studie har såsom åsikt att ge en teoretisk bild av problemområden i svensk redovisning och bidra med hur dessa kommer se ut i kommande K2-förslag. Detta resulterar i ett praktiskt bidrag genom en redogörelse hur berörda företag påverkas av konsekvenserna som K2-förslaget för med sig.</p>
29

IAS 40 : Förändringar i företags redovisning samt eget kapital sedan införandet av IAS 40

Singh, Emmarina, Frez Peirano, Andrea January 2007 (has links)
<p>Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet – ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.</p><p>För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.</p><p>Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder. Där redogörs även skillnader mellan IAS 40 och RR 24.</p><p>Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoriavsnitt.</p><p>Genom denna undersökning kom vi fram till att det egna kapital har förändrats i både positiv och negativ riktning samt att varje bolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vär-de. Dessutom har införandet av IAS 40 bidragit till en bättre förmögenhetsredovisning i ba-lansräkningen.</p>
30

Hur har IAS 38 påverkat stora och små företags redovisning? : En undersökning om skillnader mellan stora och små företags nyckeltal

Choudrey, Jasmine, Qadri, Rana January 2007 (has links)
<p>Abstract</p><p>Title: How has IAS 38 affected accounting in small and large companies?</p><p>A study of the differences in the accounting of financial ratios between small and large companies.</p><p>Authors: Jasmine Choudrey & Rana Qadri</p><p>Main Course: Business Economics</p><p>The aim of this study is to make a comparative examination between small and large companies in Sweden and to analyse how accounting of intangible assets has been affected or changed due to the introduction of the new accounting recommendations and IAS 38.</p><p>Main theory: There are no theories available on these type of researches due to the fact that the introduction of the IFRS is relatively new. Instead the essay discusses facts about the financial ratios and IFRS as a starting point for the study.</p><p>Method: The examination will be a combination of both quantitative and qualitative techniques. The quantitative part will be based on statistics and financial ratios from the different companies annual reports. These financial ratios will be analyzed by performing a confidence interval. In term the qualitative part will be based on an interview with an authorized accountant. The interview will be conducted according to the results from the quantitative analysis. The aim of the interview is to shed some light onto the attained results.</p><p>Results: The results from the confidence interval show that there is a significant difference between small and large companies in the accounting of intangible assets. In both the analysis of the financial ratios, solidity and return on equity H1 was accepted and H0 was rejected. Which in turn means that changes have occurred in the accounting of intangible assets since the introduction of the IFRS recommendations.</p><p>Keywords: IAS 38, financial ratios, return on equity and solidity.</p>

Page generated in 0.088 seconds