• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 808
  • 32
  • Tagged with
  • 840
  • 571
  • 502
  • 311
  • 239
  • 179
  • 105
  • 97
  • 94
  • 82
  • 68
  • 56
  • 42
  • 41
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Bokföringslagens påverkan på samhället : Vad hade hänt om lagen inte fanns

Eriksson, Therese, Hamberg Broman, Madelene January 2014 (has links)
I denna studie undersöker vi varför det är viktigt att bokföringslagen finns och vad som hade hänt om den inte fanns. Utöver aktuell litteratur har vi även intervjuat fyra yrkesmän som alla påverkas av Bokföringslagen på något sätt i sitt yrke. Vi ger läsaren en fördjupad förståelse om vad bokföringslagens innebär och beskriver vad bokföringsnämnden arbete innebär för både lagen och samhället. Genom att analysera och diskutera kan du som läsare följa vår slutsats av studien och se vad vi anser att bokföringslagen har för betydelse för samhället och vem och vilka lagen påverkar
12

Revisorer i Sverige och Danmark - En studie kring svenska respektive danska revisorers syn på IAS 36, IAS 38 och IFRS 3

af Kleen, Ae-Ree, Modig, Malin January 2008 (has links)
Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ”Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?” Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar. Under uppsatsens gång har två revisorer intervjuats som berättar med egna ord vad transformeringen har inneburit samt vilka konsekvenser IFRS har medfört. Införandet har varit delvis negativt för de mindre företagen då de oftast inte har den kompetens som IFRS kräver. Det har även blivit dyrare för revisionsbyråerna sedan implementeringen. Den svenska revisorn anser att det är svårt att uppnå en harmonisering då IFRS kräver mycket egna tolkningar och antaganden. Den danska revisorn menar på att redovisningarna har blivit mer likartade sedan införandet av IFRS men att de fortfarande är en aning nationellt präglade. Intervjuerna och den teori vi har använt ledde fram till slutsatsen att full harmonisering inte har uppkommit ännu och att IFRS redovisningsstandarder angående immateriella tillgångar är svårtolkade. De revisorer vi intervjuat poängterar att man måste vara väl insatt i IFRS för att kunna göra dessa antaganden och tolkningar på ett korrekt vis.
13

Ekonomistyrning av projekt : Fallstudie av ett vindkraftbolag

Johnsson, Charlotta January 2013 (has links)
Denna studie avsåg att behandla ekonomistyrning av långa projekt med fokus på de utmaningar som finns. Undersökningen avgränsades till att enbart titta på de formella styrmedlen, såsom budgetering, kalkylering och så vidare. Att jag valde att studera ekonomistyrningen av just långa projekt beror på att jag tror att det kan finnas en utmaning kring just detta att de sträcker sig över lång tid, i detta fall flera år. Studien genomfördes utefter en kvalitativ fallstudiemetod och avsikten var att titta på ett särskilt projektbaserat företag och dess ekonomistyrning kring vindkraftprojekt. Företaget jag valt att göra min fallstudie på är Rabbalshede Kraft. Det som undersöktes är huruvida ekonomistyrningen av projekten genomförs och vad för utmaningar som finns kring ekonomistyrningen av dessa. Jag har haft möjligheten att intervjua fem anställda på Rabbalshede Kraft och där fått information kring ekonomistyrningsarbetet i de olika leden. Budgeteringen är en viktig del kring Rabbalshede Krafts ekonomistyrning och de har en noggrann avvikelse- och uppföljningsprocess kring projekten. Jag har med min studie funnit att projektgenomförandets långa process inte har så stor betydelse på resultatet då den längsta tiden under projektets gång är tillståndsprocessen och beror på handläggning hos myndigheter och inte medför stora kostnader. De använder sig av ett egenutvecklat projektledningssystem som är en god hjälp kring projektutvecklingsfaserna och styrningen kring dessa. Bolaget har en god ekonomistyrning dock skulle den kunna förbättras något med ett större affärssystem, då deras nuvarande inte är tillräckligt bra på informationsbiten i de olika projektdelarna.
14

Creating new attention in management control /

Bjurström, Erik, January 2007 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.
15

Användning av information vid ekonomisk styrning : månadsrapporter och andra informationskällor /

Thorén, Bertil, January 1900 (has links)
Diss. Stockholm : Handelshögsk.
16

Revisorers perspektiv på revidering av regelbaserad kontra principbaserad redovisning

Nesic, Valentina January 2012 (has links)
Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3
17

Humankapital : En studie om faktorer som påverkar redovisning av humankapital i svenska börsnoterade kunskapsföretags årsredovisningar.

Söderström, Jacob, Kallenberg, Oskar January 2016 (has links)
Title: Human capital – A study about what roles factors play in human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports? Authors: Jacob Söderström and Oskar Kallenberg Completed: 29/6-2016 Tutor: Titti Eliasson Background: The West has evolved from being a manufacturing society to become an information society, this development has led to new needs and created new areas of concern in the financial statements (Dean, McKenna, & Krishnan, 2012). Companies that possess few physical resources, such as knowledge companies may have problems to show the value of the company is located, as their most important asset is its staff. Aim: Our study aims to identify and test the institutional factors, which can explain human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports. Formulation of the problem: What impact does the institutional factors have on human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports? Methodology: We have in our study of human capital chosen to use a deductive approach where we deducted two indicators, industry and company size. Using the indicators we developed two hypotheses. The approach of our data collection was that we developed a comparison matrix that we used to examine the company's annual reports. The document survey gave us data which we used to create T-tests, where we tested our hypotheses. Results: We have in our study concluded that there are no assocation between the study’s indicators and the reported number of human capital key figures. An explanation using the institutional theory for the result may be that the surveyed companies do not identify with the definitions, the study uses for industry and company size. We found that the study surveyed companies mainly report their human capital in a low or non-existent scope, which was also a contributing factor to that there was not a correlation between study factors and the number of reported ratios.
18

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro : är lagen till nytta och är informationen jämförbar?

Aronsson, Ulrika, Johnson, Karin January 2007 (has links)
<p>SAMMANFATTNING</p><p>Inledning</p><p>Vårt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anställdas sjukfrånvaro är jämförbar, både mellan olika år och mellan olika koncerner. Vi ville även undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är till nytta.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå detta syfte har vi både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, årsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.</p><p>Teori</p><p>Lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro började gälla 1 juli 2003. Den ska tillämpas av arbetsgivare med fler än 10 anställda. I vår uppsats ligger inriktningen på den privata verksamheten och därmed de som skall följa årsredovisningslagen. En organisation ska enligt lagen visa deras anställdas totala sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Sjukfrånvaron ska även delas upp efter kön och efter olika åldersgrupper. Härutöver ska också långtidssjukfrånvaron redovisas.</p><p>Empiri och analys</p><p>Vi har granskat 30 koncerners årsredovisningar för att se hur de har valt att redovisa sina anställdas sjukfrånvaro. Vi såg tre olika redovisningssätt. En del koncerner redovisade sjukfrånvaron endast för deras anställda i moderbolaget, andra inkluderade alla anställda i koncernen och en del redovisade enbart sjukfrånvaron för de anställda i Sverige. Detta kan anses strida emot redovisningsprinciperna rättvisande bild och jämförbarhets- principen.</p><p>Diskussion</p><p>Ingen av de intervjupersoner som vi varit i kontakt med har någon särskilt positiv inställning till lagen såsom den är utformad idag. Sjukfrånvarosiffran är självklart en viktig information men så länge det går att trixa med siffrorna så ger den ingen nytta för intressenterna.</p><p>Slutsats</p><p>Det är få av våra undersökta koncerner som har valt att ändra redovisningssätt, därför går det att göra relevanta jämförelser mellan olika år inom samma koncern. Dock kan koncernerna modifiera den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att sjukfrånvarosiffrorna inte blir jämförbara mellan olika koncerner. Politikerna hade ett gott syfte med lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro men utformningen är alltför otydlig. Koncernerna följer lagen men kan ändå trixa med den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att nyttan med lagen minskar för intressenterna. Hade lagen varit mer specifik vad gäller koncerner hade informationen om sjukfrånvaron gett ett högre informationsvärde för en årsredovisnings läsare.</p>
19

Redovisning av forskning och utveckling

Koff, Magnus, Öhman, Per-Henrik January 2006 (has links)
<p>Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling. Vi vill även undersöka vilka konsekvenser utformningen av denna information får för användaren. Detta har genomförts genom att vi undersökt ett forskningsintensivt företag samt en användare av redovisningsinformation som betecknas som expert inom området.</p><p>Resultatet visar att undersökt företag redovisar sin forskning och utveckling genomgående som kostnad. Alltså tillämpas ej den redovisningsstandard som föreskrivs vilket gör att värden som kan finnas i pågående forskning och utveckling inte är synliga. Vidare framgår det av undersökningen att utformningen av redovisningen endast utgör en del av den information användaren måste ta ställning till. Konsekvensen blir att användaren av redovisningsinformation måste finna information i andra källor än redovisningen för att skapa sig en bild av den forskning och utveckling som bedrivs.</p>
20

Hanteringen av immateriella tillgångar och goodwill : En rättvisande bild av företags finansiella rapporter?

Stenlund, Jenny, Nilsson, Emelie January 2014 (has links)
Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 – Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter. Sedan 2005 ska goodwill skrivas ner istället för att årligen avskrivas vilket standardsättarna menade skulle ge en mer rättvisande bild av goodwillvärdet. Detta innebär att goodwill ska nedskrivningstestas regelbundet och hur detta går till beskrivs i IAS 36 – Nedskrivningar. Det finns viss kritik mot att beräkningen av återvinningsvärdet av goodwill är för subjektiv och innehåller för många bedömningar. Tidigare forskning visar på att det råder delade meningar om huruvida syftet med IFRS 3 och IAS 36 har uppnåtts.   Vi har i vår studie intervjuat sex revisorer för att undersöka vilka konsekvenser de uppfattar att införandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 har fått på redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill, samt om dessa standarder har gett en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter. Anledningen till att vi valde att intervjua revisorer är för att de på ett objektivt sätt ska granska de finansiella rapporterna och säkerställa informationsgivningen för intressenter och har därmed en viktig roll i denna process.   Vår studie visar att revisorerna har olika åsikter om införandet av IFRS 3 och IAS 36; vissa upplever det som positivt medan andra menar att det var bättre förr. En del av revisorerna upplever att de nya standarderna är för detaljerade och för komplicerade för användarna, andra tycker att det är bra att det finns utrymme för tolkningar och egna bedömningar. Alla revisorer är dock överens om att nedskrivningstesterna av goodwill är en av de största skillnaderna och att subjektiviteten som har uppstått till följd av nedskrivningstesten är ett problem.  Trots att revisorerna har meningsskiljaktigheter rörande olika delar i standarderna så är alla av uppfattningen att införandet av IFRS 3 och IAS 36 inte har gett en mer rättvisande bild av immateriella tillgångar och goodwill och därmed inte heller företags finansiella rapporter.   Vi tolkar resultaten av vår studie som att IASB har en lång väg kvar att gå för att få en mer rättvisande bild av dessa tillgångar.

Page generated in 0.3986 seconds