No description available.

No description available.

No description available.

<p>I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan år 2001 och kostar samhället enorma summor pengar varje år. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skärpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmälda ekobrottet är bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats.</p><p>Bokföringens riktighet är mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt två syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svårt för den redovisningsskyldige att hålla sig uppdaterade på alla lagar och regler då bokföringslagen har karaktären av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme då detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istället hänvisas till god redovisningssed. Då bokföringens tillförlitlighet är av stor vikt har revisorn en betydelsefull roll i att granska och säkerställa företagets löpande bokföring, årsredovisning samt förvaltning. Eventuella brister/avvikelser skall anmälas av revisorn, vilket har varit lagstadgat sedan år 1999. Denna plikt har dock alltmer börjat ifrågasättas, då antalet anmälningar är förhållandevis få.</p><p>Syftet med undersökningen är att beskriva och förklara bokföringsbrottets karaktär, möjliga bakgrundsfaktorer samt revisionspliktens betydelse och påverkan.</p><p>För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Då ämnet är relativt outforskat har det fallit sig naturligt att välja en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom personliga djupintervjuer med sex respondenter som alla besitter relevant kunskap, samt analys av fyra rättsfall.</p><p>Slutsatsen av vår undersökning är att det typiska brottet innebär att bokföring saknas i samband med konkurs. Gärningsmannen är ofta en man i ett mindre bolag inom bygg- och transportsektorn, alternativt kontantbranschen. Som framkommer i studien är okunskap en bakomliggande orsak till att bokföringsbrott begås, däremot förefaller inte ramlagsutformningen få några större konsekvenser. Vidare framgår att revisionspliktens viktigaste funktion är att förebygga bokföringsbrott, i synnerhet de som begås av oaktsamhet. Avslutningsvis visar undersökningen att en majoritet av respondenterna upplever revisionsplikten som mycket viktig, då den borgar för att redovisningen håller tillräckligt hög standard.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att identifiera räntans roll i redovisningen samt undersöka om och i vilken grad företagen efterföljer dem rekommendationer som ges i standarderna. För att uppnå detta har vi undersökt hur åtta företag har värderat olika tillgångar. På grund av omfattningen har en begränsning gjorts och därmed enbart koncentrerats på följande tre tillgångslag; förvalt-ningsfastigheter, skogs- och jordbruksprodukter och goodwill. De undersökta företagen är företag som förvaltar fastigheter, innehar skogsmarker och har goodwill poster.</p><p>Med hjälp av referensram och teori samt empirikapitel har vi försökt att lyfta fram tyngden på räntans roll vid värdering av dessa tillgångar, för att påvisa rän-tans roll i redovisningen. I analyskapitlet har jämförelse gjorts mellan teori- och empirikapitlet för att få en bild av till vilken grad de undersökta företagen efter-följer de rekommendationerna som anges i IFRS/IAS- standarderna.</p><p>I slutsatskapitlet har vi konstaterat att de undersökta företagen använder sig av de metoder och modeller som standarderna anger. Modellerna som används i olika värderingar baseras på nuvärdesberäkning av de framtida kassaflödena som de olika tillgångar vi har avgränsat oss till genererar. Diskonteringsräntan har stor betydelse för värderingen av de olika tillgångarna.</p>

SAMMANFATTNING Inledning Vårt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anställdas sjukfrånvaro är jämförbar, både mellan olika år och mellan olika koncerner. Vi ville även undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är till nytta. Metod För att uppnå detta syfte har vi både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, årsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer. Teori Lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro började gälla 1 juli 2003. Den ska tillämpas av arbetsgivare med fler än 10 anställda. I vår uppsats ligger inriktningen på den privata verksamheten och därmed de som skall följa årsredovisningslagen. En organisation ska enligt lagen visa deras anställdas totala sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Sjukfrånvaron ska även delas upp efter kön och efter olika åldersgrupper. Härutöver ska också långtidssjukfrånvaron redovisas. Empiri och analys Vi har granskat 30 koncerners årsredovisningar för att se hur de har valt att redovisa sina anställdas sjukfrånvaro. Vi såg tre olika redovisningssätt. En del koncerner redovisade sjukfrånvaron endast för deras anställda i moderbolaget, andra inkluderade alla anställda i koncernen och en del redovisade enbart sjukfrånvaron för de anställda i Sverige. Detta kan anses strida emot redovisningsprinciperna rättvisande bild och jämförbarhets- principen. Diskussion Ingen av de intervjupersoner som vi varit i kontakt med har någon särskilt positiv inställning till lagen såsom den är utformad idag. Sjukfrånvarosiffran är självklart en viktig information men så länge det går att trixa med siffrorna så ger den ingen nytta för intressenterna. Slutsats Det är få av våra undersökta koncerner som har valt att ändra redovisningssätt, därför går det att göra relevanta jämförelser mellan olika år inom samma koncern. Dock kan koncernerna modifiera den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att sjukfrånvarosiffrorna inte blir jämförbara mellan olika koncerner. Politikerna hade ett gott syfte med lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro men utformningen är alltför otydlig. Koncernerna följer lagen men kan ändå trixa med den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att nyttan med lagen minskar för intressenterna. Hade lagen varit mer specifik vad gäller koncerner hade informationen om sjukfrånvaron gett ett högre informationsvärde för en årsredovisnings läsare.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet – ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat. För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert. Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder. Där redogörs även skillnader mellan IAS 40 och RR 24. Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoriavsnitt. Genom denna undersökning kom vi fram till att det egna kapital har förändrats i både positiv och negativ riktning samt att varje bolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vär-de. Dessutom har införandet av IAS 40 bidragit till en bättre förmögenhetsredovisning i ba-lansräkningen.

Sammanfattning Problem: Revision av uppskattningar är ett aktuellt och relevant område. Det är svårt för revisorer att granska företagsledningens uppskattningar och det är ett revisionsområde förknippat med hög risk. Felaktiga uppskattningar ger en missvisande bild av företaget och det är därför viktigt att revisorer har den förståelse och kunskap som krävs för att granska redovisningen av uppskattningar. Problemområdet mynnar ut i följande problemformulering: Hur kontrollerar revisorer företagsledningens uppskattningar i bokföringen i små och medelstora företag? Syfte: Vårt syfte är uppdelat på ett huvudsyfte och fyra delsyften. Huvudsyftet med studien är att utveckla en djupare förståelse för hur revisorer skaffar sig tillräckliga revisionsbevis för att kontrollera företagets uppskattningar i bokföringen. I det första delsyftet vill vi redogöra för vilka uppskattningar som är de vanligaste problemområdena inom redovisningen och vilka metoder revisorer använder sig av för att kontrollera företagsledningens uppskattningar. Vi kommer att diskutera hur revisorerna skapar sig en förståelse för företagets interna process och internkontroll. Vi ska även analysera risken med dessa uppskattningar och hur revisorer bedömer denna risk. Det sista delsyftet, syftar till att värdera hur revisorer ser på objektivitet och hur de arbetar med objektivitet i revisionen. Metod: Vi har anammat en deduktiv strategi då vi, utifrån revisionsstandarden, har formulerat ett problem som vi sedan empiriskt undersöker i olika revisionsbyråer. Denna studie är av kvalitativ karaktär, då syftet är att tränga in på djupet och på så vis nå en ökad förståelse för hur revisorer kontrollerar uppskattningar i bokföringen. Vi sluter oss till det hermeneutiska perspektivet då vi ser tolkning som något centralt i vår uppsats. Det viktigaste för vår studie är att rätt personer väljs ut och både valet av revisionsbyråer och revisorer är därför ett icke-sannolikhetsurval. Teori: Den teoretiska referensramen består av litteratur och vetenskapliga artiklar inom; uppskattningar i redovisning och revision, revisionsprocessen, internkontroll, risk, revisionsbevis samt objektivitet. Analys: I analysen presenteras de resultat vi erhållit från vår empiriska studie. Resultaten jämförs därefter med den teoretiska referensramen, i syfte att få en ökad förståelse för hur revision av uppskattningar ser ut i verkligheten. Vi drar sedan jämförelsen ett steg längre i en analys och diskussion, för att kunna verifiera eller falsifiera dessa teorier Slutsatser: Studien visar på att revisorerna upplever den nya revisionsstandarden, RS 540, som fullständig, begriplig och konkret. Vår slutsats är att internkontroll, risk och revisionsbevis har ett nära samband. Om det finns brister i någon av delarna kommer det lättare att uppstå fel i uppskattningarna. Samtliga revisorer menar att objektivitet är något de tänker på mycket, men att det kan ha funnits tillfällen då det funnits tveksamheter i om deras bedömningar har varit tillräckligt objektiva. Revisorerna är även eniga om att en ökad erfarenhet gör det enklare att identifiera problemområden i revisionen. De teorier som behandlar uppskattningar i redovisningen tenderar att fokusera på stora företag. Vår slutsats är att RS 540 är minst lika viktig i små företag. Vi anser därför att det är av stor vikt att revisorerna är medvetna om detta, för att minimera risken för fel i uppskattningarna.

Abstract Title: How has IAS 38 affected accounting in small and large companies? A study of the differences in the accounting of financial ratios between small and large companies. Authors: Jasmine Choudrey &amp; Rana Qadri Main Course: Business Economics The aim of this study is to make a comparative examination between small and large companies in Sweden and to analyse how accounting of intangible assets has been affected or changed due to the introduction of the new accounting recommendations and IAS 38. Main theory: There are no theories available on these type of researches due to the fact that the introduction of the IFRS is relatively new. Instead the essay discusses facts about the financial ratios and IFRS as a starting point for the study. Method: The examination will be a combination of both quantitative and qualitative techniques. The quantitative part will be based on statistics and financial ratios from the different companies annual reports. These financial ratios will be analyzed by performing a confidence interval. In term the qualitative part will be based on an interview with an authorized accountant. The interview will be conducted according to the results from the quantitative analysis. The aim of the interview is to shed some light onto the attained results. Results: The results from the confidence interval show that there is a significant difference between small and large companies in the accounting of intangible assets. In both the analysis of the financial ratios, solidity and return on equity H1 was accepted and H0 was rejected. Which in turn means that changes have occurred in the accounting of intangible assets since the introduction of the IFRS recommendations. Keywords: IAS 38, financial ratios, return on equity and solidity.

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli. Resultaten från respondenterna skiljde sig på väldigt få områden och den generella bilden de hade var att redovisningen inte kommer se annorlunda ut från idag. Ett resultat var att intressenterna inte kommer tvinga företagen att byta till mer avancerade regler utan det förekommer andra bakomliggande faktorer till detta. Det framgår även att redovisningsprinciperna är viktiga för att kunna visa en rättvisande bild på våra problemområden, då det nya förslaget framför allt bygger på försiktighetsprincipen. I resultaten framgår det att företagen påverkas av denna utgångspunkt vilket leder till konsekvenser angående informationen från företagen till dess intressenter. Författarna till denna studie har såsom åsikt att ge en teoretisk bild av problemområden i svensk redovisning och bidra med hur dessa kommer se ut i kommande K2-förslag. Detta resulterar i ett praktiskt bidrag genom en redogörelse hur berörda företag påverkas av konsekvenserna som K2-förslaget för med sig.