No description available.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Dock finns ingen närmare förklaring av vad som menas med begreppet verkligt värde eller hur det ska tolkas. Huvudregeln i inkomstslaget näringsverksamhet är att resultatet ska beräknas enligt god redovisningssed om inga specifika skatterättsliga regler finns enligt 14 kap. 2 § IL. Detta skulle kunna innebära att god redovisningssed kan användas för att utreda hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL. I sådana fall visar studien att endast ett fåtal av de tillgångar som omfattas av paragrafen faktiskt skulle kunna skrivas ned och regeln skulle endast kunna användas att ett begränsat antal företag. Dessutom skulle det lägre värdet behöva vara bestående om det är god redovisningssed som ska gälla. Dock är det svårt att dra den slutsatsen på grund av ett rättsfall som jag anser ökar förvirringen kring den aktuella paragrafen. Detta innebär att det är svårt att utröna exakt vad som ska gälla och en klar och tydlig redogörelse för begreppet verkligt värde kan inte presenteras. Därför blir min slutsats att det behövs tydligare riktlinjer i skattelagstiftningen angående hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL.

The government appointed in 2004 a special investigator with the objective to investigate the possibility of introducing a new law concerning implementation of obligatory cash registers with certain certification. This resulted in SOU 2005:35 ”Krav på kassaregister - Effektivare utredning av skattebrott” (Proposition 2006/07: 105). Following advice received from the respondents, the government has drafted a bill submitted to parliament in March 2007. Government bill 2006/07: 105 proposals for new law on cash registers, and submitted to parliament 2007th Act (2007:592) on the cash register was adopted by parliament in March that year and came into force on 1 January 2010. Earlier great opportunities for tax cheating has been available by various methods so as to simply not punch in a sale at the checkout, use the training function type, use receipt copies, manipulate register functions on its program level, using alternative programming etc. These opportunities are eliminated in the certified cash registers. Respondent traders believed the most part has not changed the competition or that the change will be relatively small. They also thought it was too early to see any change at this time. A tendency among traders we have asked is that they feel negatively for the costs it imposes, with the new registry and that they are skeptical about the expected impact of the law, among others due to the scarce resources spent on follow-up. The Swedish tax agency is responsible for control and the new systems make it easier for Tax control, but actual physical on-scene control must be performed to detect irregularities.

Att implementera och tolka redovisningsrekommendationer kan skapa både förståelse och förvirring inom en organisation. De svenska kommunerna arbetar under reglering från den kommunala redovisningslagen men även efter rekommendationer och normerande råd från Rådet för kommunal redovisning. Efter en genomförd verksamhetsanalys där problem med användandet av en ny redovisningsrekommendation uppdagades kan det vara intressant att undersöka hur användningen av nya redovisningsrekommendationer påverkar arbetet på kommunerna. Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva svårigheterna med att använda rekommendationer och lagar för exploateringsredovisning. Rådet för kommunal redovisning gav 2012 ut nya rekommendationer gällande redovisning av exploateringsprojekt och det är de rekommendationerna som kommer ligga till grund för studien. Empirin som studien bygger på är framtagen genom en webbaserad enkätundersökning samt en kvalitativ årsredovisningsstudie. En kombination av redovisningsteorier och deskriptiv beslutsteori kommer att analyseras tillsammans med den insamlade empirin för att få en bred diskussion om påverkningsbara faktorer. Den insamlade empirin visar på att kommuner med många exploateringsprojekt upplever svårigheter med den nya rekommendationen för exploateringsredovisning som kommuner med mindre antal exploateringsprojekt inte upplever. De svårigheter och problem som upplevs vid redovisning av exploateringsprojekt är att det är administrativt komplext då varje exploateringsprojekt ska särredovisas. Att särredovisa projekten är inte så svårt i de små kommunerna som har mindre än nio exploateringsprojekt men i kommuner som har mer än nio projekt ökar antal problem i takt med antal projekt. Genom empirin från enkätundersökningen påvisades även svårigheter med att kommunicera exploateringsredovisningen till politikerna, som använder informationen sombeslutsunderlag. Detta är något framtida forskning skulle kunna undersöka närmare, egenintresset hos politikerna som vill styra tjänstemännen på kommunerna och egenintresset hos politikerna i regeringen som vill styra tjänstemännen på kommunerna genom reglering av Rådet för kommunal redovisning. / The implementation and interpretation of accounting standards can create both understanding and confusion within an organization. The Swedish municipalities are working under the control of the Local Government Accounting Law, but also for recommendations and prescriptive advice from the Council for Municipal Accounting. Municipal operations have been under statutory regulation during the last 17 years, before that statement was voluntary. After a completed business analysis where problems with the new accounting standards came to light, it may be interesting to examine how the use of new accounting standards affecting the work of the municipalities. The purpose of this paper is to identify and describe the difficulties of using recommendations and the laws of the exploitation accounting. The Council for Municipal Accounting released some new recommendations in 2012 concerning exploitation accounting and these recommendations will form the basis for the study. The empirical data, which the study is based on, was developed through a web-based survey and qualitative annual report study. A combination of accounting theory and decision theory will beanalyzed together with the collected empirical data. The collected empirical data shows that municipalities with several development projectshave a tendency to have problems with the new recommendations, unlike those municipalities with less number of development projects. The difficulties and problems experienced in exploitation accounting is that it is administratively complex since each project should be reported separately. Separate accounts for the projects do not seem to be difficult in small municipalities with less than nine development projects. However, in municipalities with more than nine projects the numbers of problems are increasing as the number of projects is rising. The survey revealed some difficulties concerning the communication of exploitation accounting for the politicians. This could be something for future research, the self-interestof politicians who want to control officials in municipalities and self-interest of politicians in government who want to control officials at municipalities through regulation by the Council for Municipal Accounting.

Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling. Vi vill även undersöka vilka konsekvenser utformningen av denna information får för användaren. Detta har genomförts genom att vi undersökt ett forskningsintensivt företag samt en användare av redovisningsinformation som betecknas som expert inom området. Resultatet visar att undersökt företag redovisar sin forskning och utveckling genomgående som kostnad. Alltså tillämpas ej den redovisningsstandard som föreskrivs vilket gör att värden som kan finnas i pågående forskning och utveckling inte är synliga. Vidare framgår det av undersökningen att utformningen av redovisningen endast utgör en del av den information användaren måste ta ställning till. Konsekvensen blir att användaren av redovisningsinformation måste finna information i andra källor än redovisningen för att skapa sig en bild av den forskning och utveckling som bedrivs.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår. Årsredovisningarna för dessa företag har genomgåtts grundligt för 2005 och 2006 där vi registrerat redovisningsval och om kriterier för ovan angiva hypoteser är uppfyllda. Observerad, av oss framräknad, nettoeffekt på resultatet har sedan ställts mot vad företagen bör visa enligt dessa hypoteser. Prövning av hypoteserna har skett dels varje hypotes för sig men även alla hypoteser tillsammans. Vår analys och slutsats visar på att vid prövning av hypoteserna enskilt så visar bonushypotesen och hypotesen om politisk påverkan svag styrka medan hypotesen om andel skulder och de tre hypoteserna tillsammans visar på ett starkare samband. Anledning till skillnad i resultat mot tidigare studier kan bero på flertalet faktorer. En viktig orsak är att vår undersökning är gjord i en annan kontext med andra lagar och normer vilket motiverar studiens genomförande men också kan förklara skillnaden i resultat.

Titel:Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne/kurs:Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp. Författare:Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg Handledare:Lars-Göran Persson Fallföretag:100 st små aktiebolag Nyckelord:Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning. Frågeställning:Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter? Syfte:Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent-modellen,agentteorin samt för- och nackdelar med frivilligrespektivelagstadgad revisionsplikt. Metod:En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda. Empiri:Presentation av enkätsvaren. Slutsatser: Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.

Denna uppsats handlar om hur redovisningsrapporter används av småföretagare, samtde faktorer som kan påverka användandet av rapporterna. Tidigare forskning har visatatt det finns brister i användandet av redovisningsrapporterna samt att det är möjligt attöka användandet. Av denna anledning har denna uppsats undersökt om detta ävenstämmer i Umeå. Syftet med uppsatsen är därmed att redogöra för hur småföretagareanvänder sig av de redovisningsrapporter de får från sina revisorer. Utöver detta avsesatt identifiera faktorer som påverkar användandet av redovisningsrapporter samt attdiskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att öka rapportanvändandet hossmåföretagare. Då denna uppsats är deduktiv till sin karaktär användes två teorier,kommunikationsteori samt beslutsfattande, för att konstruera enkätfrågor som sedanligger till underlag för en resultatanalys. Valet av teorier baserades på information somframkommit i problembakgrunden men även på dess lämplighet för att besvara syftet.Utifrån de teorier som presenterats har modeller konstruerats för att sammanfatta deviktigaste teoribidragen till denna uppsats. Teorierna har även haft en framstående rollgenom hela uppsatsen. För att samla in data skickades en enkät ut till 176 småföretagare i Umeå. För att ingå istudien och klassas som småföretagare krävdes att företagen är registrerade aktiebolagmed revisionsplikt, det vill säga har en omsättning över 1,5 MSEK samt har mellan fyraoch tio anställda. Enkäten var webbaserad och skickades till respondenterna via e-mail.För att få tag på e-mailadresser till respondenterna ringdes vardera respondent upp avförfattarna. Detta möjliggjorde en svarsfrekvens på 53 % och totalt 94 personer svaradepå enkätundersökningen. Av undersökningen framkom att drygt hälften av företagarna använder sig avredovisningsrapporterna till att förbättra verksamhetens lönsamhet. Den andra hälftenanvänder dem inte i lika stor utsträckning eller inte alls, och det finns därmed rum förförbättring. Med detta utfall har förslag till åtgärder framställts för att förbättraanvändandet av redovisningsrapporter. Utgångspunkten till förslagen är de faktorer somvisade sig ha en positiv påverkan till rapportanvändande. En ökad förståelse för vadredovisningsrapporter kan användas till har specifikt visat sig påverka användandet avredovisningsrapporter positivt. Den främsta rekommendationen är därför attrevisionsbyråer eller andra intressenter bör erbjuda företagarna utbildningstillfällen föratt ge dem en bättre förståelse för vad redovisningsrapporter kan användas till.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19. Syftet är vidare att redogöra för hur de undersökta parametrarna utvecklats över tid, inom företagen. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod, och insamling av de data som legat till grund för analys och slutsats skedde genom årsredovisningar för de företag som studien omfattade. Slutsats: Det är möjligt att utläsa ett antal trender och tendenser i företagens redovisningar, både före och efter revideringen av IAS 19. Trots detta går inga statistiskt säkerställda samband går att finna mellan de valda parametrarna.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning. Nyttan definieras som ett förbättrat organisatoriskt utfall. Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilken nytta bolag på Stockholmsbörsen kan erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning. Metod: Vi har haft en deduktiv forskningsansats där vi identifierade vilken nytta bolag skulle kunna erhålla av frivillig redovisning utifrån fem teorier. Nytta härleddes från fem intressentgrupper som skulle kunna ge denna nytta till bolag när de reagerar positivt på den frivilliga redovisningen. Vi genomförde en kvantitativ studie där data hämtades om bolag på Stockholmsbörsen. Vi genomförde även en förstudie genom intervjuer med fem bolag. Den kvantitativa studien samt förstudien låg sedan till grund för studiens analys och slutsatser. Resultat och slutsats: Vi fann belägg för tre former av nytta bolag skulle kunna erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning: ökad finansiell prestation, ökat marknadsvärde samt ett starkt varumärke. Nytta kan därmed både vara ekonomisk och icke-ekonomisk. Det är främst intressentgruppen ägare som ger denna nytta men även till viss del kunder. Nyttan vi fann kan härledas från agentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin. Då nyttan kan sammankopplas med bolags motiv till att publicera frivillig redovisning skulle dessa teorier även kunna förklara motivet. / Background: Voluntary disclosure has been more common in the last decades. A problem for companies is to know if the benefits exceed the costs of voluntary disclosure. However, the available research on voluntary disclosure has mainly studied the motive for companies to disclose voluntary information. There is a lack of research on the effects of voluntary disclosure. Therefore our aim of this study is to examine if companies can receive any benefits from voluntary disclosure. We define the benefits as improved organizational outcomes. Purpose: The purpose of this study is to find out if listed companies in Sweden receive any benefits from voluntary disclosure. Method: We had a deductive research approach where we identified benefits from five theories. The benefits also derived from five different stakeholders. We used a quantitative method where the data was collected from companies on the Stockholm Stock Exchange. We also conducted interviews with five companies. Results and conclusions: We found that the benefits of voluntary disclosure can be both economic and non-economic. We found three benefits: a better financial performance, better market value and a strong company brand. The benefits were mainly received from owners but also from customers. The benefits derived theoretically from agency theory, legitimacy theory and signalling theory. These theories can explain the motive companies have to disclose voluntary information since the benefits can be connected to the motive.