<p>The problems and the opinions regarding accounting of Goodwill have always been an issue. In the search for a more standardised accounting standard IASB made a series of changes with the implementation of IFRS/IAS, which means that all companies who are listed on any stock exchange in Europe have to follow these new standards. During the process IASB wanted some feedback from the users to get a better understanding of how different participants in the economic market would respond to a number of questions regarding different changes in the accounting. In total IASB got 126 responses for the 'Comment Letters' (CL) they sent out.</p><p>This paper aims to review these CL and examine how different participants will stand on different questions, mainly regarding the elimination of the pooling method and if goodwill is to be amortised but also any opinions regarding the implementation of the impairment tests. The present study comprises 126 CL, which represent participants from all the corners of the Earth. The ones who have answered are big companies, auditors, and private persons such as a professor in economics but also experts and standard setters from different countries.</p><p>Initially there will be a short report for the theories and standards that are crucial in the subject of this study so they will be easier to understand. Subsequently the 126 CL are reviewed with all the relevant information presented in the empirical section of the paper. The result of the study shows that a majority supports IASB´s suggestions with elimination of the pooling method, which is proof of a collective struggle for a more transparent and comparable accounting. The study also shows that there is, in fact, a deviation between big companies and auditors, which is also confirmed by the performance of a chi-two test.</p><p>Finally, the hypothesis regarding differences of opinion depending on what accounting traditions are prevalent was proven to be false since the result showed that there wasn’t any deviations occurring.</p><p>The conclusion of the paper is that different actors always will act from there own purposes and for personal or corporate gain. What is best for you, is not necessary best for others.</p>

<p>Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.</p><p>Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.</p><p>Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas. Erhållen data har vi statistiskt bearbetat med hjälp av korstabeller, stapeldiagram och logistisk regression. Kvalitativt har vi genom e-mail intervjuer undersökt om de fyra större revisionsbyråerna (Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers) förespråkar en viss redovisningsstrategi.</p><p>Vi kan utifrån resultatet styrka fyra av våra åtta, utifrån agentteori och tidigare studier, uppställda antaganden. Resultatet indikerar att samtliga 42 företag som medverkat i undersökningen, arbetar efter en definierad och väl utarbetad redovisningsstrategi, 26 av dessa företag tillämpar en ”proactive disclosure strategy” och 16 företag använder en ”reactive disclosure strategy”. Tre utav de fyra intervjuade respondenterna (revisorer) föredrar även de en ”proactive disclosure strategy”.</p><p>Resultatet visar även att anlitad revisor är den variabel som starkas påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, samt att Vd/företagsledning och aktieägare också påverkar mycket. Vidare framkommer att ett företags kreditgivare inte påverkar redovisningsstrategi.</p>

Bakgrund: Samtliga aktiebolag i Sverige har bokföringsskyldighet. Det har dock visat sig den information som redovisningen ger inte har utnyttjats i den utsträckning som det finns möjlighet till. Många småföretagare har inte sett vilken användning de kan ha av den till vid beslutfattande. De använder den endast för att se hur mycket likvida medel det finns i företaget. En anledning till att den inte används kan vara bristen på utbildning eller annan ekonomisk kompetens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om småföretagare använder sig av redovisningsinformationen i beslutsfattandet och omekonomisk utbildning eller annan liknande kunskap har någon betydelse för användandet. Detta för att ge rekommendationer till småföretagare hur de ska göra för att förstå redovisningsinformationen för att kunna använda den i sitt beslutsfattande. Forskningsfrågor: -          Vilken ekonomisk utbildning eller annan liknande kunskap har företagaren och spelar detta någon roll vid användandet av redovisningen? -          Vilken är orsakerna till att företagare gör sin redovisning med interna eller externa resurser och hade de redovisat även om skyldigheten inte fanns? Metod: Denna studie har genomförts genom en fallstudie. Grunden till empirin har varit fem aktiebolag inom olika branscher då redovisningsskyldigheten är densamma oavsett vilken gren man arbetar inom. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visar att redovisningsinformationen används i större utsträckning än tidigare. Företagen har insett att redovisningsinformationen innehåller mycket information som är användbart både för beslutsfattande och andra aktiviteter, som t ex månadsbokslut. Dock kvarstår de stora skillnaderna i användandet beroende på om företagaren hade ekonomisk utbildning eller annan ekonomisk kompetens. Brist på utbildning kan leda till sämre beslut men detta kan avhjälpas genom att ägarna går en kurs i till exempel affärsredovisning, för att på så sätt få grundläggande kunskaper. Detta behövs för att förstå vad ekonomiska begrepp och siffror betyder.

<p>Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.</p><p>Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen. Detta har lett fram till problemet i denna studie där vi undersökt hur kunskapsföretag skulle kunna redovisa sitt humankapital. Vilka nyckeltal och övriga upplysningar använder de sig av och hur arbetar företagen för att vidareutveckla redovisningen av humankapital? Syftet är att öka förståelsen för hur kunskapsföretag kan redovisa ett tillförlitligt och jämförbart resultat i sina årsredovisningar.</p><p>Vi har i studien begränsat oss till att studera de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Anledningen till att vi valt just dessa företag och branscher är att de besitter en enorm kompetens inom redovisning samt är aktörer i en kunskapsintensiv bransch.</p><p>Syftet med studien strävar till att öka förståelsen varvid vi valt att utgå från det hermeneutiska synsättet. Vi utgår från en kvalitativ metod och har samlat in vårt empiriska material genom att ingående studera studieobjektens årsredovisningar och intervjua personer på företagen med insikt i vårt problem.</p><p>Vår teoretiska referensram består av de principer som är grundläggande i redovisningen samt olika forskares syn på humankapitalet. Den teoretiska referensramen innehåller även olika modeller som kan vara till hjälp för företagsledare när de ska identifiera sitt humankapital och som förslag på hur de kan redovisa resursen i den externa rapporteringen.</p><p>Idag väljer revisionsbyråerna att redovisa en del uppgifter om sitt humankapital utöver de som är lagstadgade. Denna redovisning skiljer sig åt mellan de olika företagen och över tiden men alla väljer att belysa hur viktig personalen är för deras företag. Genom att redovisa uppgifter som är hänförliga till humankapitalet försöker företagen lyfta fram personalen i sin externa rapportering. Den information de väljer att redovisa utöver den lagstadgade är frivillig information och företagen väljer själva vilka tal de ska redovisa.</p><p>Inget av företagen arbetar idag för att vidareutveckla redovisningen av humankapital eftersom de inte ser att det finns något intresse för det. Detta menar vi kan bero på att en tillgång idag måste uppfylla tre kriterier för att kunna klassificeras som en tillgång. Personalen uppfyller inte detta vilket gör det omöjligt för ett kunskapsföretag att ta upp medarbetarna som en tillgång. En slutsats vi kommit fram till i studien är därför att om humankapital ska kunna redovisas idag måste det vara som en skuld alternativt som ett komplement till årsredovisningen. Vi anser inte att något av dessa är ett bra alternativ idag då personalen är en viktig tillgång för företagen och därav inte bör redovisas som en skuld. Att redovisa humankapital som ett supplement menar vi inte heller är ett bra alternativ då detta idag inte är en bestämmelse vilket medför att den information som redovisas av företagen är frivillig.</p>

<p>Abstract</p><p>Date: 2007-05-16</p><p>Authors: Lyna Alami Barumwete</p><p>Michel Karimunda</p><p>Course: Bachelor thesis in business administration,10 Swedish Credits (15 ECTS)</p><p>Tutor: Margareta Paulsson</p><p>Title: Financial statements and SMEs’ loan granting.</p><p>Problem: How do banks use financial reports and accounts during</p><p>SMEs’ loan granting?</p><p>Purpose: The main goal of the thesis is to analyse how banks use financial reports and accounts during SMEs’ loan granting. Additionally, we will analyse what kind of information in the financial statements lenders prioritise when deciding to grant a loan to SMEs.</p><p>Methodology: We used a qualitative and deductive scientific method. The empirical material and data has been collected through four face-to-face interviews with three major banks operating in Umeå.</p><p>Conclusions: We found that financial and accounting information is significant during credit assessment for SMEs, especially when it comes to evaluate their repayment ability and control of their financial stability. Still, there are other factors that play a major roll and have therefore to be taken into consideration such as acquaintance and what the loan is going to be used for.</p><p>Key words: Financial information, auditing information, accounting</p><p>information, bank lending, credit assessment, credit-risk, loan and</p><p>credit granting, SME.</p><p>Number of pages: 55</p><p>Number of references/sources: 24</p>

<p>På grund av allt fler revisionsskandaler och att marknaden för företagen ständigt växer sig större och blir allt mer internationell så har även kraven på revisionen höjts. Detta har lett till bland annat uppkomsten av revisionsstandard i Sverige (RS). Denna standard består av olika delar som revisorn ska behandla och just en av dem, RS 570 har revisorer upplevt som svårarbetad. RS 570 har som syfte att vägleda revisorn i bedömningen av hur företagsledningen använt sig av den grundläggande redovisningsprincipen fortsatt drift. Svårigheten som upplevts kring arbetet med RS 570 har lett till vår problemformulering: Hur har RS 570 förändrat revisorns arbete och vilket ansvar har revisorn respektive företagsledningen vid bedömningen av RS 570 fortsatt drift?</p><p>Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka och öka förståelsen för en av de svårigheter som finns kring revisorns granskning av årsredovisningen med inriktning på RS 570 – fortsatt drift. Detta delades upp i fyra delområden: Vi ville se vilka förändringar införandet av RS medfört i revisorns arbete, vart gränsen går mellan det ansvar revisorn respektive företagsledningen har vid bedömningen av den fortsatta driften, hur man fastställer den fortsatta driften samt vilket underlag som krävs för att stödja sina uttalanden och hur rapporteringen i revisionsberättelsen förändrats efter införandet av RS 570.</p><p>För att få en bra grund till problemet och kunna analysera vår empiri så lades en bred teoretisk referensram upp kring redovisning, revision och RS 570. Utgångspunkten var att utifrån källor som lagar och böcker från FAR kunna jämföra verkligheten med de lagar och standarder som revisorer ska följa. Vi intervjuade fyra revisorer som arbetat i branschen ett antal år från de största byråerna i Umeå. Vid intervjuerna utgick vi ifrån studiens delsyften men försökte hålla en så öppen intervju som möjligt för att inte förlora någon viktig information.</p><p>Utifrån intervjuerna kunde vi se att RS hade medfört ett merarbete för revisorerna men att de huvudsakligen var positiva till införandet av standarden. Det negativa med standarden var att den ansågs svårapplicerad på mindre företag. Arbetet med RS 570 var svårt och ansvarsgränsen mellan revisor och företagsledningen var osäker, men revisorerna kände i överlag att om de hade tillräckligt med underlag för sitt beslut kunde de känna sig ansvarsfri. När det gäller vilket underlag som skulle stödja deras uttalanden så kände sig revisorerna säkra på vad de skulle använda. Svårigheten låg inte i att hitta underlag utan att bedöma materialet och kunna stödja sitt uttalande kring den fortsatta driften på det. Revisorn ska uttala sig om 12 månader framåt från påskrivandet av revisionsberättelsen och allt som handlade om framtiden tycktes bringa stora problem för revisorerna. Rapporteringen i revisionsberättelsen ansåg revisorerna hade underlättats efter införandet av RS 570 p.g.a. klarare direktiv och exempel. Rapporteringen har också lett till att fler synpunkter tas upp med företagsledningen i tid vilket kan leda till att fler konkurser förhindras. Företagsledningen blir medveten om sina problem tidigare vilket även gynnar företagets intressenter.</p><p>Sammanfattningsvis tror vi att standarden till störst del hjälper revisorerna i deras arbete och att de problem som finns med RS 570 troligtvis kommer att minska desto mer revisorerna arbetar med standarden.</p>

<p>In the year of 2005 the international standard IAS 40 came in to use in Sweden, this lead to an opportunity for the corporations to choose either to evaluate their investment properties according to the historical cost accounting principal. The model contains the obtaining price with reduction for the planned writing off. The alternative that IAS40 offers is the fairvalue principal, which evaluate the investment properties by consideration of the income versus outcome and surrounding factors for every accounting period</p><p>Since the fairvalue is buildt on numbers the corporations them self choose what to publish and for how long the value depreciation should be lasting before it should be taken up as an unrealized value change in the reporting material. This means that there is a big chance that the evaluation can be distorted</p><p>Since we just recently have had strong cyclical variation and are on our way from an excess boom into a weak economic climate, this will be the first study performed about fair value in a weak economic climate since the adoption of IAS40.</p><p>The purpose of the essay is to find out how well the booked value of investment properties owned by corporations listed on the Swedish stock market accord with the fairvalue that the market and the Swedish property index indicates on. To be able to test this connection we gathered information from the corporation’s annual reports which we compiled to see how the market comprehends. Hypotheses were concluded thru out the search of theoretic background in the hunt for an explanation to the possible difference between the booked evaluation and the guidelined evaluation. The hypotheses where tested in the program SPSS and the results from the tests form the background for our conclusions.</p><p>The conclusions is that there is a differing of 2, 85 % in the year of 2008 between the revaluations in the corporations listed on the stock market and the guidelined value from SFI. Since we have only looked at 17 companies the result have to be regarded with great caution, but none the less it seems as the differing partly can be explained by the information asymmetry and partly by the debt-equity ratio despite of the differing we can establish that the investment properties evaluation to a high degree follows the cyclical variations on the real estate market.</p>

<p>1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.</p><p>Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet. För att besvara syftet har det genomförts ett mindre antal personliga intervjuer samt en telefon- och E-postintervju.</p><p>Vår slutsats från undersökningen är att införandet av nya RS innebär olika för olika revisorer beroende på hur de utförde revision under Revisionsprocessens tid. För revisorerna i denna undersökning har RS inte inneburit större praktiska förändringar i deras arbetssätt eftersom deras tidigare interna policys motsvarar det innehåll som RS har idag.</p><p>För företagen har införandet av RS inte inneburit några större förändringar. De representanter som har deltagit i denna undersökning har varit medvetna om att RS har införts men anser inte att deras företag har påverkats i någon större grad. Idag är revisionen mer uppmärksammad än tidigare på grund av de nya revisionsstandarderna (RS) och det nya regelverket IFRS.</p> / <p>The new auditing standard in Sweden (RS) was introduced 1st of January 2004. RS is a translation of the international auditing standards (ISA) and involves several changes in the performance of auditing. One of the major changes is that the auditor is now obligated to audit and comment on more aspects than before.</p><p>The purpose of this study has been to describe and conclude the experience of auditors and companies audited from the introduction of the new auditing standard. Thus this essay is a case study with concentration on three specific standards (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers represents the auditing perspective and Vattenfall and E.ON represents the companies’ perspective. The case study has been performed through interviews.</p><p>Our conclusions from the study is that depending on how the auditor performed the auditing during the previous auditing standard in Sweden the new auditing standard has affected the auditors differently. The auditors participating in this study has not been practically affected by the new auditing standard, since their company’s policy before the introduction already supported major parts of the new auditing standard.</p><p>The audited companies in the study are aware of the new RS, but they experience minor impact from the introduction of the new auditing standard. The accounting is today more attentive than before due to the changes in the auditing standards and the accounting framework IFRS.</p>

No description available.

No description available.