In the year of 2005 the international standard IAS 40 came in to use in Sweden, this lead to an opportunity for the corporations to choose either to evaluate their investment properties according to the historical cost accounting principal. The model contains the obtaining price with reduction for the planned writing off. The alternative that IAS40 offers is the fairvalue principal, which evaluate the investment properties by consideration of the income versus outcome and surrounding factors for every accounting period Since the fairvalue is buildt on numbers the corporations them self choose what to publish and for how long the value depreciation should be lasting before it should be taken up as an unrealized value change in the reporting material. This means that there is a big chance that the evaluation can be distorted Since we just recently have had strong cyclical variation and are on our way from an excess boom into a weak economic climate, this will be the first study performed about fair value in a weak economic climate since the adoption of IAS40. The purpose of the essay is to find out how well the booked value of investment properties owned by corporations listed on the Swedish stock market accord with the fairvalue that the market and the Swedish property index indicates on. To be able to test this connection we gathered information from the corporation’s annual reports which we compiled to see how the market comprehends. Hypotheses were concluded thru out the search of theoretic background in the hunt for an explanation to the possible difference between the booked evaluation and the guidelined evaluation. The hypotheses where tested in the program SPSS and the results from the tests form the background for our conclusions. The conclusions is that there is a differing of 2, 85 % in the year of 2008 between the revaluations in the corporations listed on the stock market and the guidelined value from SFI. Since we have only looked at 17 companies the result have to be regarded with great caution, but none the less it seems as the differing partly can be explained by the information asymmetry and partly by the debt-equity ratio despite of the differing we can establish that the investment properties evaluation to a high degree follows the cyclical variations on the real estate market.

The problems and the opinions regarding accounting of Goodwill have always been an issue. In the search for a more standardised accounting standard IASB made a series of changes with the implementation of IFRS/IAS, which means that all companies who are listed on any stock exchange in Europe have to follow these new standards. During the process IASB wanted some feedback from the users to get a better understanding of how different participants in the economic market would respond to a number of questions regarding different changes in the accounting. In total IASB got 126 responses for the 'Comment Letters' (CL) they sent out. This paper aims to review these CL and examine how different participants will stand on different questions, mainly regarding the elimination of the pooling method and if goodwill is to be amortised but also any opinions regarding the implementation of the impairment tests. The present study comprises 126 CL, which represent participants from all the corners of the Earth. The ones who have answered are big companies, auditors, and private persons such as a professor in economics but also experts and standard setters from different countries. Initially there will be a short report for the theories and standards that are crucial in the subject of this study so they will be easier to understand. Subsequently the 126 CL are reviewed with all the relevant information presented in the empirical section of the paper. The result of the study shows that a majority supports IASB´s suggestions with elimination of the pooling method, which is proof of a collective struggle for a more transparent and comparable accounting. The study also shows that there is, in fact, a deviation between big companies and auditors, which is also confirmed by the performance of a chi-two test. Finally, the hypothesis regarding differences of opinion depending on what accounting traditions are prevalent was proven to be false since the result showed that there wasn’t any deviations occurring. The conclusion of the paper is that different actors always will act from there own purposes and for personal or corporate gain. What is best for you, is not necessary best for others.

Sammanfattning Titel: Redovisning av utsläppsrätter Författare: Andersson, Jennie Gustafsson, Emma Problemformulering: Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter? Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter? Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas? Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vad innebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?) Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska företag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är även att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning av utsläppsrätter. Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metod då vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få en djupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn på redovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av detta valt att genomföra åtta djupgående intervjuer. Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtliga företagsrespondenter anser att handelssystemet med utsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersom det ej är globalt. Vidare visar undersökningen att respondenterna ej är eniga om hur redovisning av utsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bild som möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero på att företag inom olika branscher har olika syn på utsläppsrätter. Samtliga respondenter ansåg att indragandet av IFRIC 3 var nödvändigt med tanke på de missmatcher som uppstod vid redovisning enligt detta uttalande. Slutsats: Det har i vår uppsats visat sig att samtliga respondenter anser det vara nödvändigt med nya klara redovisningsregler när det gäller redovisning av utsläppsrätter. Dock kunde ingen respondent ge ett konkret förslag på hur dessa framtida redovisningsregler skulle kunna se ut. Ett förslag var att det kanske skulle vara bra med olika redovisningsmetoder beroende på vilken bransch företag verkar inom, detta kan vara praktiskt svårt att genomföra.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare. Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet. För att besvara syftet har det genomförts ett mindre antal personliga intervjuer samt en telefon- och E-postintervju. Vår slutsats från undersökningen är att införandet av nya RS innebär olika för olika revisorer beroende på hur de utförde revision under Revisionsprocessens tid. För revisorerna i denna undersökning har RS inte inneburit större praktiska förändringar i deras arbetssätt eftersom deras tidigare interna policys motsvarar det innehåll som RS har idag. För företagen har införandet av RS inte inneburit några större förändringar. De representanter som har deltagit i denna undersökning har varit medvetna om att RS har införts men anser inte att deras företag har påverkats i någon större grad. Idag är revisionen mer uppmärksammad än tidigare på grund av de nya revisionsstandarderna (RS) och det nya regelverket IFRS. / The new auditing standard in Sweden (RS) was introduced 1st of January 2004. RS is a translation of the international auditing standards (ISA) and involves several changes in the performance of auditing. One of the major changes is that the auditor is now obligated to audit and comment on more aspects than before. The purpose of this study has been to describe and conclude the experience of auditors and companies audited from the introduction of the new auditing standard. Thus this essay is a case study with concentration on three specific standards (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers represents the auditing perspective and Vattenfall and E.ON represents the companies’ perspective. The case study has been performed through interviews. Our conclusions from the study is that depending on how the auditor performed the auditing during the previous auditing standard in Sweden the new auditing standard has affected the auditors differently. The auditors participating in this study has not been practically affected by the new auditing standard, since their company’s policy before the introduction already supported major parts of the new auditing standard. The audited companies in the study are aware of the new RS, but they experience minor impact from the introduction of the new auditing standard. The accounting is today more attentive than before due to the changes in the auditing standards and the accounting framework IFRS.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen. Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen. Detta har lett fram till problemet i denna studie där vi undersökt hur kunskapsföretag skulle kunna redovisa sitt humankapital. Vilka nyckeltal och övriga upplysningar använder de sig av och hur arbetar företagen för att vidareutveckla redovisningen av humankapital? Syftet är att öka förståelsen för hur kunskapsföretag kan redovisa ett tillförlitligt och jämförbart resultat i sina årsredovisningar. Vi har i studien begränsat oss till att studera de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Anledningen till att vi valt just dessa företag och branscher är att de besitter en enorm kompetens inom redovisning samt är aktörer i en kunskapsintensiv bransch. Syftet med studien strävar till att öka förståelsen varvid vi valt att utgå från det hermeneutiska synsättet. Vi utgår från en kvalitativ metod och har samlat in vårt empiriska material genom att ingående studera studieobjektens årsredovisningar och intervjua personer på företagen med insikt i vårt problem. Vår teoretiska referensram består av de principer som är grundläggande i redovisningen samt olika forskares syn på humankapitalet. Den teoretiska referensramen innehåller även olika modeller som kan vara till hjälp för företagsledare när de ska identifiera sitt humankapital och som förslag på hur de kan redovisa resursen i den externa rapporteringen. Idag väljer revisionsbyråerna att redovisa en del uppgifter om sitt humankapital utöver de som är lagstadgade. Denna redovisning skiljer sig åt mellan de olika företagen och över tiden men alla väljer att belysa hur viktig personalen är för deras företag. Genom att redovisa uppgifter som är hänförliga till humankapitalet försöker företagen lyfta fram personalen i sin externa rapportering. Den information de väljer att redovisa utöver den lagstadgade är frivillig information och företagen väljer själva vilka tal de ska redovisa. Inget av företagen arbetar idag för att vidareutveckla redovisningen av humankapital eftersom de inte ser att det finns något intresse för det. Detta menar vi kan bero på att en tillgång idag måste uppfylla tre kriterier för att kunna klassificeras som en tillgång. Personalen uppfyller inte detta vilket gör det omöjligt för ett kunskapsföretag att ta upp medarbetarna som en tillgång. En slutsats vi kommit fram till i studien är därför att om humankapital ska kunna redovisas idag måste det vara som en skuld alternativt som ett komplement till årsredovisningen. Vi anser inte att något av dessa är ett bra alternativ idag då personalen är en viktig tillgång för företagen och därav inte bör redovisas som en skuld. Att redovisa humankapital som ett supplement menar vi inte heller är ett bra alternativ då detta idag inte är en bestämmelse vilket medför att den information som redovisas av företagen är frivillig.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Näst intill alla produkter och tjänster i dagens samhälle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumärken. De är viktiga tillgångar för företagen och skapar många gånger ett mervärde. Denna tillgång redovisas därför i företagens balansräkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken och vad som har påverkat denna syn. De redovisningsansvariga är de på företagen som bör vara mest kunniga inom ämnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet då de ansvarar för redovisningen. Tidigare studier behandlar bland annat hur olika värderingsexperter ser på redovisning av varumärken. Syftet med denna studie har varit att beskriva de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken samt vilka faktorer som påverkat denna syn. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin har samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på sex olika företag. Dessa företag har varumärken redovisade i sina balansräkningar. Företagen redovisar antingen enligt regelverket IFRS eller håller på att anpassa sin redovisning enligt det nya regelverket K3. Redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken har i studien visat sig vara splittrad. Studien visar att den faktor som i störst utsträckning påverkar till en splittrad syn av redovisning av varumärken bland redovisningsansvariga är regelverken. Andra externa faktorer som studien visar kan påverka redovisningsansvarigas syn är utbildning, yrkeserfarenhter, osäkerhet och hur viktiga de anser att varumärkena är för företaget. Vilken bransch företagen verkar inom visade sig inte ha någon betydelsefull påverkan på redovisningsansvarigas syn.Studien visar att de redovisningsansvariga såg varumärken fylla olika funktion i olika företag. Men de såg ändå varumärken som en tillgång för företaget i deras arbete med att nå konkurrensfördelar. Studien visar att majoriteten av de redovisningsansvariga anser att de varumärken som finns redovisade i företagens balansräkningar inte är företagens starkaste och mest intäktsdrivande varumärken. De varumärken som anses vara företagens viktigaste är internt upparbetade och får inte redovisas som tillgångar. Studien visar att regelverken är den faktor som påverkat synen på vilka varumärken som skall och bör finnas som tillgångar i balansräkningarna. Redovisningsansvariga som följer IFRS ser inte regelverket lika tydligt kring hur det ska tillämpas i praktiken jämfört med de som anpassar sin redovisning till K3. Det visade sig bero på att K3 innehåller förenklingar vilket gör bedömningarna mindre jämfört med IFRS. Studien visar även att redovisningsansvariga som följer IFRS anser att den intäktsbaserade metoden är lämpligast, medan redovisningsansvariga som anpassar sin redovisning enligt K3 anser att den kostnadsbaserade metoden är lämpligast. / In today’s community almost every product and service communicates to consumers and organizations with a brand in some way. Brands are important assets to the enterprises and sometimes create an added value to products and services. This is why brands are presented in their balance sheets. This study is the first one to process the accounting manager’s view of brands in the accounting. The accounting managers should be the ones with highest level of knowledge at the enterprises and are in contact with the practical work with brand accounting. They are the ones that are responsible for the accounting. Earlier studies show how different valuation experts look at brands in the accounting. The purpose of this study has been to describe the accounting manager’s view of brands in the accounting and what have been impacted to this. The study has been made with a qualitative study where the main empirical data have been collected in interviews with accounting managers from six different enterprises. These are enterprises with brands in their balance sheets. The enterprises are applying the regulations from IFRS or just up to adapt their work for the new K3 regulations. The study shows that the accounting managers view och brands in the accounting are fragmented. The study shows shows that the most influented factor to the fragmented view is the regulations. Other external factors whith influence on the accounting managers view of brands in the accounting are their education, work experience, uncertainty and how important they think the brands are for the enterprises. Whish catogery of industry the enterprises belong to has been shown have no influence of significance on the accounting managers view of brands in the accounting. The study has reached the conclusion that the accounting managers looked at the brands differently. They considered the brands to fill some different functions in the enterprises, but all of them considered the brands as assets to the enterprises in their work with reach completive benefits. The study shows that the majority of the accounting managers not consider their brands in the balance sheets as the enterprises most important and most lucrative ones. Instead their most important brands were the ones that the enterprises have built on their own. The study shows that it is the regulations that have the largest influense on the accounting managers view on which brand that is an asset and which who are not. These cannot be in the accounts because it is not allowed to the regulations of IFRS and K3. The accounting managers who follows the regulations of IFRS do not considers these regulations as clear as the accounting managers who are up to adapt the regulations of K3. It has been shown that K3 is not as detailed and complicated as IFRS. The study even shows that the accounting managers who follows IFRS considers the income based valuation method as the best, when the accounting managers who are starting to adapt the regulations of K3 consider the cost based valuation method as the most appropriate one.