Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill. Med tanke på den osäkerhet som är förknippad med värderingen, är det av största vikt att företag är öppna med vilka underliggande antaganden de baserat sina bedömningar på. Studier baserade på företag utanför Sverige har visat på bristfällig överensstämmelse med den obligatoriska upplysningsplikten enligt IAS 36 punkt 134, därmed syftar denna studie till att undersöka graden av överensstämmelse hos företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien baseras på ett stickprov om 61 företag som var noterade på börsen och innehade goodwill under 2012. Studien är utformad så att både kvalitativa- och kvantitativa metoder används. Inledningsvis är studien kvalitativt utformad med kvalitativa tolkningar av upplysningspunkten i IAS 36 och kvalitativ textanalys av företagens årsredovisningar. Vidare kodades de kvalitativa tolkningarna för att sedan kunna sammanställa studiens empiri i tabeller och utföra signifikanstest för att upptäcka eventuella samband. För att kunna uttala oss om hur väl företag uppfyller kriterierna enligt upplysningskravet konstruerade vi ett index som mäter överensstämmelsegraden hos företagen. Studiens resultat visar på stora brister i företagens årsredovisningar vid rapporteringen av goodwill. Förutom att besvara studiens forskningsfråga syftar en del av studien till att studera om det föreligger ett samband mellan å ena sidan överensstämmelsegraden hos företag och å andra sidan segmenttillhörighet och andel goodwill av eget kapital och totala tillgångar. Vi kunde inte identifiera något samband mellan segmenttillhörighet och överensstämmelsegraden, däremot kunde vi identifiera ett samband mellan goodwillandel av eget kapital och totala tillgångar. Studiens resultat bidrar även med ökad insikt i de brister som föreligger rapporteringen av goodwill / Goodwill is an asset that is fundamentally difficult to define and measure, since it is not an physical object. At the start of 2005 new international standards were introduced, this led to a substantial increase in the extent of mandatory disclosure required by companies reporting goodwill. The new international standards replace previous Swedish standards which mean that companies from now on must perform an annual impairment test of goodwill, instead of annual depreciation. Since goodwill has become an increasing share of companies’ total corporate assets, the new standards are intended to provide investors and other stakeholders with greater relevance of goodwill. Several consider, however, that the annual impairment test is now based largely on assumptions by management, which increases the uncertainty in the value of goodwill. Given the uncertainty associated with the valuation, it is vital that companies disclose the underlying assumptions that judgments are based on. Studies based on companies outside Sweden have shown poor compliance with the mandatory disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, thus this study aims to examine the degree of compliance held by companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm Stock Exchange. This inquisition is based on a random sample of 61 firms which were listed on Stockholm Stock Exchange and reported goodwill during year 2012. Throughout the study both qualitative and quantitative methods are used. Initially, the study is qualitatively designed with interpretations of IAS 36 paragraph 134 and qualitative textual analysis of corporate annual reports. Furthermore, we recoded the qualitative interpretations into quantitative empirical data which served as a base on which we performed significance tests and analyzed the results. In order to identify the compliance with the criteria of the mandatory disclosure requirements, we constructed an index of compliance. The inquisition show significant weaknesses in the reporting of goodwill. In addition to answering the main question, the study intends to identify whether there is a correlation between the level of compliance and witch segment companies belong to. Furthermore the study intends to test the correlation between the level of compliance and goodwill divided by total equity and total assets. Through this study, we could not identify any correlation between segment belonging and compliance. However, we were able to conclude a correlation between goodwill divided by total equity and total assets. Our results contribute to an increased enlightenment of the shortcomings that exist in the reporting of goodwill

Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området.

No description available.

The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard. The purpose of this study is to analyze how the balanced scorecard serves as an approach for controlling the hospital. The purpose of the study is to increase our knowledge and get better insight by examining the problems that may arise during the implementation of a balanced scorecard. The chosen method to this study is qualitative research with the influence of the inductive approach. Eight interviews were carried out at the Sahlgrenska University Hospital to get an overview about the selected topic. The chosen theory to the study is based on Kaplan and Norton's theories and other scientists as Funck, Assiri, Johnson and Atkinson. The study also applied research articles and literature in the theoretical framework. The study's research question is clarified as what types of problems can arise during the design and implementation of a balanced scorecard in hospitals. We have found that the balanced scorecard requires success factors such as communication, knowledge and learning, motivation, commitment, time management, a relevant and easy used scorecard and a clear vision, strategy and results for a successful implementation.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002.

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien. Vi valde vidare att studera tre små företag, Lidhs Verktyg AB, Ray Metallfabrik AB samt Götessons Industri AB. Det här för att ta reda på hur de använder sig av den externa redovisningen och dess rapporter. Vi har även valt att studera vilken nytta företagen upplever att de har av de externa redovisningsrapporterna. För att avgränsa oss har vi valt att endast studera hur ledningen använder sig av rapporterna på respektive företag. Vår studie har varit av kvalitativ karaktär där vi har skapat oss en djupare förståelse genom ett fåtal fall. Vi har genomfört två intervjuer på varje företag med respondenter ur ledningen samt deltagit på ett ledningsmöte för att observera hur det fungerar i praktiken. Vi har i våra analyser sedan gått från den befintliga teorin till att jämföra med vår empiri för att sedan gå tillbaka till teorin igen. I teorikapitlet har vi tagit upp vår utvalda referensram som består av den externa och interna redovisningen, vad redovisningen har för roll, hur tolkning och insamling av redovisningsinformation sker, användning av redovisningsinformation samt vilken nytta redovisningen har. Eftersom vi endast har studerat tre företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla små företag och heller inte bekräfta eller förkasta någon teoretisk referensram. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens användning av den externa redovisningen. Alla våra respondenter nämner att de på ett eller annat sätt använder sig av den externa redovisningen i sitt ledningsarbete. Vi kan dock konstatera att hur omfattande rapportanvändningen är, hur beslut fattas samt vilken attityd företagen har till redovisningen skiljer sig väsentligt företagen emellan. De tre företag som vi har studerat upprättar varje år en årsredovisning. Vi upplevde dock att de inte används så flitigt i ledningsarbetet på något av företagen. Däremot hade den löpande bokföringen som bland annat sammanställs i månadsrapporter en viktig roll i alla tre företagen. Den främsta nyttan av den externa redovisningen för samtliga företag är att kunna fatta beslut gällande företaget internt. I tidigare forskning som gjorts har vi sett att ett företags upprättande och användning av redovisning skiljer sig åt. Det här på grund av att det finns skillnader i ledningens beteende, kunskap, intresse, erfarenhet och bakgrund. Vi kan även se den här skillnaden hos våra tre företag. Vi har förstått, genom vår studie, att det inte är storleken som påverkar hur små företag tolkar och använder sig av de finansiella rapporterna. Det beror främst på vad företagsledningen har för attityd, intresse och kunskap till redovisning inom företaget.

No description available.