Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in. Det finns ett rikt utbud av litteratur om Reggio Emilia-filosofin, i många fall baserad på personliga erfarenheter. Viss forskning om förskolans fysiska miljö finns, men då med fokus på barns lärande. Uppsatsens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer för att få en bild av fem olika förskollärares arbete med att utforma inomhusmiljön som mötesplats. För att stärka intervjuresultaten genomfördes också miljöobservationer på varje avdelning. Den samlade empirin har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att förskollärarna planerar och iordningställer inomhusmiljön i syfte att barnen ska mötas i olika konstellationer. De menar att barn måste ges möjlighet att mötas i mindre grupper, då de menar att lärande och utveckling främst sker i det sociala samspelet mellan barn. Resultatet visar att det finns en stor kunskap om Reggio Emilia-filosofin och dess förhållningssätt till fysisk miljö och socialt samspel, men att ramfaktorer som tid och ekonomi påverkar möjligheterna att omsätta kunskaperna i verksamheten.

Inledning I detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om kunskapssyn och förhållningssätt i förskolan. Vi beskriver utvecklingspedagogikens- och Reggio Emilia filosofins grunder. Materialets betydelse i barnens vardag uppmärksammas och att materialet som barnen möter påverkar deras möjligheter till olika utforskande. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar med förskolans material tillsammans med barnen i de yngre åldrarna, 1-3 år. Studien undersöker också vad pedagogerna uttrycker för tankar/syn om förskolans material. Vidare syftar studien till att jämföra utbudet och tillgängligheten av materialet på Reggio Emilia inspirerade förskolor och traditionella förskolor. Metod I studien har det gjorts schematiska observationer och intervjuer i två traditionella och två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Det har använts både kvalitativ och kvantitativ metod. Observationer gjordes för att få syn på materialutbudet, tillgängligheten av materialet samt vilken interaktion som skedde. För att kunna få tag på förskollärarnas tankar om materialets betydelse för barns lärande har det gjorts intervjuer. Resultat Resultatet visar att det mesta av förskolans material inte är tillgängligt för barnen. Gällande materialutbudet så finns det mest av material som kan användas på ett särskilt sätt, (fast material). Material som går att variera och förändra behöver det finnas mera utav i utbudet för att barnen ska få möjligheter att agera med dessa. Det upptäcktes skillnader i vad pedagogerna på de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna hade för pedagogiska tankar och arbetssätt i mötet med barnen och materialet. På de traditionella förskolorna utgicks det ifrån ämneskunskaper när det valdes material till skillnad från de Reggio Emilia inspirerade förskolor som hade barns kollektiva lärande och lärprocesserna i fokus.

The purpose of the study was to investigate early childhood educators' understandings and beliefs about the role of the early childhood learning environment. In particular, this study was conducted in four Reggio Emilia inspired Canadian childcare and preschool classrooms in order to examine how the fundamental principles of the Reggio Emilia approach were interpreted within a Canadian context. Semi-structured interviews were employed with ten educators to investigate their knowledge, experiences, and beliefs about the learning environment. The data sources included interview notes, audiotapes, and photos of the classroom environment without any child/adult present. The teachers’ beliefs about the role of the learning environment were reflected in materials, aesthetics, and documentation. First, the participants believed that children need to have access to a wide range of materials to stimulate and support their play. Second, several participants stressed the importance of creating the sense of well-being that an aesthetically-pleasing and well-kept classroom provides. Finally, the concept of making learning visible requires a number of participants to collect the children’s works and experiences in as many types of media as possible. The findings suggest that such an interpretation of environment is highly dependent on teachers’ and other adults’ views of development; that variations in practices may reflect cultural differences in both beliefs about, and expectations for, their children. In order to move beyond traditional rituals and responsibilities associated with the early childhood setting, more extensive research in early childhood environments is needed.

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering “ Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek. Resultatet visade att det är viktigt att ha en givande när- och utomhusmiljö, liksom att det är av vikt hur de som arbetar inom förskolan använder sin när- och utomhusmiljö i verksamheten med barnen. Resultatet visade även vad barnen väljer att leka med, främst beror på vad förskolan har för tillgångar och vad det är för väder. Pedagogerna lyfte även fram under intervjuerna att vattenleken är viktig för barnen. För att uppnå en likvärdighet i förskolornas utomhusmiljöer krävs att pedagoger ser möjligheter att arbeta med den miljö och de tillgångar förskolan har att erbjuda.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

No description available.

This study focused on understanding French language learning from a perspective that began from the participating children’s interests, experiences, and abilities. The study was significant in its use of a Reggio-inspired teaching philosophy and pedagogy in a French Immersion classroom (offering an alternative pedagogy to the more common transmission-oriented and skills-based models of language teaching). The research methodology embedded pedagogical documentation and classroom observation in an ethnographic research tradition. In the study, the teacher-researcher was positioned alongside children, as she learned about the ways in which they learn language through collaborative and authentic experiences, in a transactional setting. With an emphasis on the importance of meaningful learning, the study opens up new possibilities for French Immersion teachers and learners by examining the ways in which English scaffolds French learning, collaboration generates new understanding, and authentic experiences support engaged learning.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri. Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur. Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen. Miljöerna innehöll mycket dokumentation och ”rum i rummen”. Rummen hade även mycket speglar och material med syfte att stimulera barnens olika sinnen. Slutsatserna utifrån resultatet visar att miljöerna på de observerade förskolorna var designade utefter barnens intressen samt att barnen ges delaktighet och inflytande genom pedagogisk dokumentation som presenteras i miljön. Miljöerna signalerar en öppenhet som i sin tur skapar gemenskap och delaktighet. Materialet och materialets tillgänglighet ger barnen delaktighet och inflytande genom att de ges rätt till allt material. De hinder som synliggjordes var att förskolans personal kanske inte alltid designat miljön efter barnens egentliga intentioner, miljön var designad efter förskolans personals tanke kring barnens intentioner.