Hälsofrämjande arbete är ett betydelsefullt arbetsområde inom folkhälsoarbetet för att förbättra befolkningens hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär kunskap om friskfaktorer och välbefinnande. Arbetet utgår från sju grundläggande principer, där delaktighet är en av dem. Arbetet kan utföras på många olika arenor och av olika aktörer. En aktör är anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hälsofrämjande arbete. Fem enskilda intervjuer har genomförts med två anhörigterapeuter, en anhörigkonsulent, en samtalsbehandlare och en rådgivare. En manifest innehållsanalys har valts och tillämpats i denna studie, där resultatet har kategoriserat utifrån "Delaktighetstrappan". I resultatet framkommer det att anhörigkonsulenterna upplever sig arbeta hälsofrämjande utifrån "Delaktighetstrappans" steg: information, konsultation, dialog samt inflytande/delaktighet. Slutsatserna är att "Delaktighetstrappans" ovan nämnda begrepp betyder hälsofrämjande arbete och upplevs som eget hälsofrämjande arbetssätt bland anhörigkonsulenterna. Däremot berörs inte begreppet: medbeslutande, eftersom intervjumaterialet inte omfattar något som kan kategoriseras in i trappans sista steg och blir därav inte berört i studien. / Health Promotion is an important working area in Public Health to improve health in a population. It implies knowledge of Health Promoting factors and well-being. Health Promotion is based on seven basic principles, which participation is one of them. It can be performed in many different settings and by different actors. One of these actors is a relative consultant who works with a risk group, for example family members or relatives of a person with alcohol/narcotic abuse problem. The purpose of this study was to examine how the relative consultant experience Health Promotion. Five individual interviews have been carried out with two relative therapists, a relative consultant, a conversation processor and a counselor. A manifest content analysis has been selected and applied in this study, where the result has been categorized based on "Staircase of participation". The result shows that the relative consultants are experiencing that they are working to Promote Health to relatives, based on steps in "Staircase of participation": information, consultation, dialogue and influence/participation. The conclusions is that the above-mentioned concepts of "Staircase of participation" meaning Health Promotion work is perceived by the relative consultants as their own working methods to Promote Health. However not the concept of: co-decision, because the interview material does not include anything that can be categorized into the last step in the stairs and therefore it has not been addressed in the study.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse för anhörigkonsulenters arbete genom att undersöka hur de resonerade gällande situationer som innebär våld i nära relation bland äldre. Detta gjordes genom en kombinerad vinjett-och intervjustudie där sju anhörigkonsulenter fick ta del av två vinjetter med tillhörande följdfrågor. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade tre övergripande teman som var: Våld bland äldre, Alliansen med den anhöriga och Yrkesrollen. Resultatet analyserades genom en teoretisk referensram som placerade anhörigkonsulenternas yrkesroll i en välfärdskontext samt med hjälp av teorin om arbetsalliansen. En slutsats var att arbetsalliansen framkom som ett viktigt redskap för anhörigkonsulenterna och de hade olika metoder för att skapa en allians. Samtidigt behövde de ständigt balansera mellan den anhörigas autonomi och säkerställa de äldres säkerhet. Utmärkande för deras yrkesroll var bland annat att de saknade myndighetsutövning vilket fick inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet diskuterades i förhållande till den alltmer restriktiva utvecklingen av äldreomsorgen och vilka konsekvenser detta har fått för anhöriga. / The purpose of this qualitative study was to gain an in-depth understanding of the work of relative consultants by examining how they reason about situations that involve domestic violence among the elderly. This was done through a combined vignette and interview study where seven relative consultants were given two vignettes with follow-up questions. The empirics have been analyzed using thematic analysis. The results showed three main themes which were: Violence among the elderly, The alliance with the relative and The professional role. The results were analyzed through a theoretical frame of reference that placed the professional role of the relative consultants in a welfare context and with the help of the theory of the working alliance. One conclusion was that the working alliance emerged as an important tool for the relative consultants and they had different methods for creating an alliance. At the same time, they needed to constantly balance between the relative's autonomy and ensure the safety of the elderly. Characteristic of their professional role were i.e. that they lacked the exercise of authority, which had an impact on their room for maneuver. In addition, the results were discussed in relation to the increasingly restrictive development of elderly care and what consequences this has had for relatives.

Studiens utgångspunkt har varit att undersöka hur socialarbetare och vårdande professioner ser på riskfaktorer kopplade till suicid hos äldre och hur de arbetar för att upptäcka samt eventuellt förebygga suicid bland föreliggande befolkningsgrupp. För att möjliggöra detta har sammanlagt åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare, psykiatrisjuksköterskor och anhörigkonsulenter i fyra kommuner i Sverige. Studiens frågeställningar har delats in i två huvudområden: riskfaktorer och handlingsstrategier. Det empiriska materialet har analyserats via en tematisk analys där två centrala teman kopplat till riskfaktorer har framkommit vilka är: psykisk ohälsa och ensamhet med behov av fler sociala insatser som undertema. De tre centrala teman som framkom kopplat till handlingsstrategier består av riskbedömning, utbildningar och samverkan. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning kring suicid bland äldre och nätverksteorin samt den interpersonella teorin om suicid. Studiens centrala slutsatser kan sammanfattas genom att de centrala riskfaktorerna till suicid hos äldre är ensamhet och psykisk ohälsa där dessa bör motverkas genom att skapa fler sociala insatser. Vad som mer har framkommit är att socialarbetare och vårdprofessioner genom att ha strikta handlingsplaner och att vara observanta, har möjligheten att både förebygga, identifiera samt motverka suicid bland äldre klienter. Det visade sig därtill under studiens gång att interna- samt vidareutbildningar inom olika samhällsinstanser kan vara till stor hjälp för att förebygga och motverka suicidalitet. Samverkan och samarbete mellan olika institutioner och i detta fall mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst också har etablerats som en central del i arbetet med och mot suicid. / The starting point of the study has been to investigate how social workers and caring professions view risk factors related to suicide in the elderly and how they work to detect and possibly prevent suicide among this population group. To enable this, a total of eight semi-structured interviews were conducted with social service officers, psychiatric nurses and relative consultants in four municipalities in Sweden. The study's questions have been divided into two main areas: risk factors and action strategies. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis where two central themes linked to risk factors have emerged which are: mental illness and loneliness with the need for more social interventions as a sub-theme. The central themes that emerge linked to action strategies are risk assessment, educations and cooperation. The results are then discussed on the basis of previous research on suicide among the elderly and on the basis of network theory and interpersonal theory. The study's central conclusions can be summarized in that the central risk factors for suicide in the elderly are loneliness and mental illness, where these should be counteracted by creating more social platforms and initiatives. What more the study has concluded is that social workers and caring professions, by having strict action plans and being observant, have the opportunity to both prevent, identify and counteract suicide among older people. It also turned out during the course of the study that in-house and further education in various social institutions can be of great help in preventing and counteracting suicidality. Collaboration and cooperation between different institutions and in this case between health care and social services has also been established as a central part of the work with and against suicide.