Dans son livre Espaces lointains, espaces rêvés dans la fiction romanesque du Grand Siècle, Marie-Christine Pioffet termine l’examen du « pays de la soie » (159) par un constat que l’image de la Chine au XVIIe siècle est en fait véhiculée par « les mythes de la chorographie romanesque » (32), et qu’« il faudra attendre encore un siècle pour qu’émerge un véritable exotisme chinois » (176) dans l’écriture de fiction. Qu’est-ce qui explique et définit ce véritable exotisme chinois? Comment l’Autre chinois est-il construit dans divers genres romanesques du XVIIIe siècle? Quel rôle cet Autre joue-t-il dans une réflexion idéologique et esthétique des auteurs sur les dichotomies très discutées à l’époque, soit Moi/Autre, général/particulier et universalisme/relativisme? Telles sont les questions que cette thèse se propose de traiter, en analysant les représentations de l’altérité dans les œuvres romanesques incluant les figures de la Chine et des Chinois. Notre travail commencera par une présentation de l’évolution historique des relations franco-chinoises. Il s’agira de définir, ensuite, le concept d’altérité même et ses implications dans les sciences humaines et sociales, vu que ces domaines influencent les images littéraires de l’Autre. En exploitant des développements élaborés par Todorov, Segalen, Levinas, Bakhtine, Genette et d’autres encore, nous examinerons les multiples représentations de l’altérité chinoise dans 27 récits de fiction écrits au XVIIIe siècle. Il sera question de repérer des nuances dans les figures de l’Autre créées par trois formes de fiction : le conte, l’histoire galante et le roman. Quatre ouvrages seront étudiés en détail pour mettre au jour divers enjeux de l’intérêt pour l’Autre à cette époque: les Nouvelles et galanteries chinoises (1712) attribuées à Mme de Villedieu, La Princesse de Babylone (1768) de Voltaire, les Lettres chinoises ou correspondance philosophique, historique et critique (1739-1740) du marquis d’Argens et le Roman historique, philosophique et politique de Bryltophend (1789) de Le Breton. Ces analyses feront voir que si le XVIIIe siècle marque l’avènement d’un véritable exotisme chinois, son intérêt croissant pour l’Autre particulier fait partie intégrante de la recherche des valeurs universelles, partagées par tous les peuples, laquelle caractérise l’esprit et la démarche des Lumières. / Thesis (Ph.D, French) -- Queen's University, 2013-03-25 11:02:58.324

Thesis (Ph.D.)--Victoria University of Wellington, 2010. / Includes bibliographical references.

No description available.

Thesis (Th. M.)--Liberty Baptist Theological Seminary, 1997. / Includes bibliographical references.

<p>Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. </p><p> Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro.</p><p> Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. </p><p> Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.</p>

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro. Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.

No description available.

In his influential essay “On the Very Idea of a Conceptual Scheme”, Donald Davidson argues that we cannot make sense of conceptual relativism, the doctrine that there could be incommensurably different systems of concepts applicable to a single world. According to Davidson, there is no criterion of identity for language that does not imply or presuppose the possibility that we interpret that language by means of our own language. Given some plausible assumptions, this implies that there is at most one conceptual scheme, one way of interpreting or representing the world. But then the very idea of a conceptual scheme is empty. The dissertation is an examination of Davidson’s reasoning, and a defence of a different position regarding conceptual relativism. I reject much of Davidson’s argumentation, and his radical (subordinate) conclusion that we would be able, at least in principle, to make sense of any language. Languages that we would be unable to translate or interpret, even in principle, are at least logically possible, in my view. However, this possibility should not be thought to imply or encourage conceptual relativism. In this respect, I think that Davidson and many of his critics have conflated the notion of a difference in conceptual scheme, which requires incommensurability between languages or systems of concepts, and mere conceptual difference. I argue that a genuinely alternative conceptual scheme would be associated with language unintelligible to us because of its relation to our language. For what is at issue, supposedly, is a conceptual relation: a relation between languages, not a relation between speakers, or their capacities, on the one hand, and languages, on the other. I try to show how some of Davidson’s arguments, suitably modified, can be deployed against the possibility of an alternative scheme, so understood, and provide some additional arguments of my own. My position is thus significantly weaker than Davidson’s: there could not be languages that we would be unable to interpret because they are incommensurable with our own.

The work of Nelson Goodman has significantly impacted the philosophical landscape of the latter half of the twentieth century. In this thesis I critically assess Goodman’s later metaphysics, particularly his ontological relativism and multiple worlds hypothesis. I argue that, while Goodman’s view is interesting and important to philosophic thought, it critically fails as a tenable metaphysical position. This failure is twofold: first, Goodman’s argument for ontological relativism rests on the representational fallacy and is therefore unsound; and second his position, when considered as a self-standing metaphysical doctrine, is incoherent. My conclusion is that Goodman must admit some mind-independent structure of reality, otherwise his view should be rejected. However, while I do not argue for any specific form of realism, once some mind-independent structure is admitted, a general realist position becomes preferable to Goodman’s anti-realist, relativist, and constructivist view. / Thesis (Master, Philosophy) -- Queen's University, 2013-09-11 13:59:52.292

Thesis advisor: Christopher L. Constas / This work presents the post-modern problem in philosophy. It first presents knowledge as subjective or perspectival through the work of Martin Heidegger's Being and Time. Part Two aims to show, how, in the midst of post-modern relativism, meaningful truths may be constructed in society. / Thesis (BA) — Boston College, 2005. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: College Honors Program.