Majority of the swimming facilities in Sweden are facing some form of renovation or total substitution. The report analyses cracks in two different public bath facilities namely Eriksdalsbadet and Enskedehallen. The text also discusses different solution strategies for cracks in concrete. The aim with this thesis is to discuss how facility managers can extend the service life of these facilities by taking measures against the crack damages. Since renovation can be expensive, it is important to study cracks early on when they appear. This thesis also emphasizes on how important it is to add resources for preventing cracks, already during casting. Resources should also be added for maintaining the basins, managing repair methods for all types of cracking problems. This thesis is more of a generalized study for cracks in concrete, however it concludes with taking a more specific approach by discussing the problems in swimming basins. Causes of cracks, different types of cracks and evolution of cracks are studied and discussed with emphasis on the structural damages that can occur. With pictures taken and analyzed from the two facilities and a visitation with a experienced concrete investigator from CBI, this thesis concludes with a decision to immediately take repair actions against cracks that are shown in the report. The report discusses two perspectives, one where the authors of the thesis discusses solutions derived from information given in the report, and the other perspective is derived from guided inspection with consultant from CBI. / Neris projektet

In Sweden, there are about 64,000 shelters in different places in the country. There is a shortage of shelters, and they arenot enough for the entire country's population, but only about 7 million civilians can be accommodated. Shelters havebecome a highly topical topic lately, but the maintenance of these shelters is still neglected. Many of the existing sheltersneed to be renovated or modernized. This thesis has been carried out in collaboration with Ramboll AB in Uppsala withthe aim of developing possible proposals for future upgrades of a population shelter in Katarinaberget in Stockholm andstudying the construction and its associated problems. The work was based on the following questions; what damage isthere in the concrete structures? and what technical solutions are required to ensure the strength of the concrete structures?  The result of the work was based on the empirical material consisting of previously completed concrete inspections andtechnical documentations, as well as interviews with some experts in the subject. The results showed that there are severaldifferent types of concrete damage in Katarinaberget's population shelter. It also showed several repair methods to ensurethe construction, the method that is most suitable to use to fix the established concrete damage is the dry spraying method. / I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum på olika platser i landet. Det råder brist på skyddsrum och de räcker ej till hela landets befolkning, utan endast cirka 7 miljoner civila får plats. Skyddsrum har blivit ett högst aktuellt ämne på senaste, men underhållet av dessa skyddsrum är fortfarande eftersatt.  Många av de befintliga skyddsrummen behöver renoveras eller moderniseras. Detta examensarbete har utförts i samarbete med Ramboll AB i Uppsala med syftet att ta fram möjliga förslag för framtida uppgraderingar av ett befolkningsskyddsrum insprängt i Katarinaberget i Stockholm och studera konstruktionen samt dess tillhörande problem. Arbetet utgick från följande frågor; vilka skador finns det i betongkonstruktionerna? och vilka tekniska lösningar krävs för att säkerställa hållfastheten hos betongkonstruktionerna?  Resultatet av arbetet baserades på det empiriska materialet som utgörs av tidigare genomförda betongbesiktningar och tekniska dokumentationer, samt intervjuer med några experter inom ämnet. Resultatet visade att det finns flera olika typer av betongskador i Katarinabergets befolkningsskyddsrum. Det visade även flera reparationsmetoder för att säkerställa konstruktionen, den metoden som mest lämplig att använda för att åtgärda de fastställde betongskadorna är torrsprutnings metod.

The purpose of this rapport/paper is to summarize and compare three different reparation methods, which can be used in repairing damaged concrete dams, which are one of the most important parts of electricity production in Sweden. Most of big dams in Sweden built between1900- 1960 are in a great need of restoration. Time, harsh winter conditions and constant presence of water have caused great damages to these dams. There are numerous restoration methods, which can be used in dam reconstruction.  However, choosing the right method plays a crucial role in terms of economy and quality for the power plant companies. Due to negatively impacting global warming, carbon dioxide emissions can also be another concern for power plant companies when selecting a reparation method. Sometimes determining and choosing the “right” method is rather difficult when facing different reparation methods.  When deciding which method to choose, comparisons are made in terms of economy, quality, and carbon dioxide emissions causing global warming. The methods compared in this rapport are applying waterjet mechanical chiseling, and Chesterton filler.  Accordingly, some boundaries are set and some, but not all, factors are taken into account.  For example, winter expenses and transportation are not included in this rapport. The method which has been used in this study is both qualitative and quantitative. In the qualitative method, interviews, literature studies and experience of experts are gathered and used. The quantitative method used for calculation of costs and CO2 (e) emissions to the air. The study shows that in a minor spalled concrete damage, the waterjet method and Chesterton filler are appropriate with regards to quality.  Mechanical chiseling is the cheapest method, and the Chesterton filler method releases the least amount of carbon dioxide to the air of all methods. Hopefully, the comparison in this rapport can aid those who want to choose a reparation method based on the criterias for the outcome/method. / Dammkonstruktioner är en av de viktigaste delarna av elproduktionen i Sverige. De flesta av de stora betongdammarna i Sverige som är byggda mellan 1900 och 1960 är i behov av reparation. Åldern, svåra vinterförhållanden och ständig närvaron av vatten påverkar dammarna negativt och orsakar skador i betongen. Det finns gott om olika reparationsmetoder som kan användas vid dammreparationer. Att välja rätt metod vid reparationer kan spela en avgörande roll när det gäller ekonomi och kvalitet för kraftverksbolagen. Då de olika metoderna resulterar i olika mycket koldioxidutsläpp till luften och därmed effekt på den globala uppvärmningen är just koldioxidutsläppen en annan faktor som kan beaktas av elbolagen när de vill välja en reparationsmetod. Valet av reparationsmetod är inte lätt. Ofta går det att välja mellan flera olika metoder. Syftet med denna rapport att upprätta sammanfattningar för tre olika reparationsmetoder vid reparation av betongdammar, samt en jämförelse mellan dessa metoder. Jämförelser har gjorts i förhållande till ekonomi, kvalitet och koldioxidutsläpp till luften. De reparationsmetoder som har jämförts i denna rapport är vattenbilning, mekanisk bilning och Chesterton spackel. För att möjliggöra jämförelsen i denna studie har några avgränsningar gjorts i för de faktorer som jämförts, bland annat har vinterkostnader och transporter inte inkluderats i jämförelsen.   Metoden i denna uppsats bygger på kvalitativ och kvantitativ studie. Den kvalitativa studien består av litteraturstudier och intervjuer genom samtal och email, och den kvantitativa studien består av beräkningar för kostnader och CO2 (e)-utsläpp med hjälp av grundvärden och faktorer för 1 m² betongyta. Studien visar att vid en enkel frostskada så är vattenbilningsmetoden och Chestertonspackel lämpligast med avseende på kvalitet. Mekanisk bilning är billigast och Chestertonspackel släpper ut minst koldioxid till luften. Förhoppningsvis kan jämförelsen i denna rapport hjälpa de som vill välja reperationsmetod baserat på önskade kriterier för slutresultatet. / <p>2017-06-27</p>