With this degree project, I want to show that there are contradictions between the duties the teaching profession is committed to following. Duties as in the duty to report, compulsory schooling, or the assignment written in the school's governing document, Lgr 11. I have analyzed the concept of duty through ethics and moral thinking where I have tried to show that it can depend on how one as a teacher values the duties. The analysis and reflection are based on my own experience. To highlight my dilemma, I have formulated three questions based on my story, to investigate in this essay. What does the obligation to report mean for my actions towards students in a vulnerable family situation? How can I understand my reluctance to follow the law regarding the obligation to report? How is my professionalism affected by my reluctance to comply with the obligation to report? I have written a story which gets the reader involved in different situations where my professional knowledge as a teacher at after-school center is challenged. With the help of literature and research, I try to see the events in my story from a distance to get closer to an answer to my questions about the conflict between my duties as assigned by the governing documents and as a fellow human being. An important part of the analysis is to question whether we as teachers need to take into account what actually can happen to pupils as a consequence of our professional action and how we can understand different views that different teachers have about such action. I also discuss a number of difficult emotions accompanying my actions in the story. I want to highlight the importance of being self-critical to be able to see what is at the root of my own feelings when I hesitate to follow the law and the duties the teaching profession is committed to follow. / Med detta självständiga arbete vill jag visa att det finns motsägelser mellan de plikter läraryrket är åtagna till att följa. Plikter som anmälningsplikten, skolplikten eller det uppdrag som står skrivit i skolans styrdokument, Lgr 11, och även lärarens plikter som medmänniska. Jag har analyserat pliktbegreppet och försökt visa hur våra handlingar som lärare kan bero på hur vi värderar plikterna.  Analysen och reflektionen utgår från en egenupplevd berättelse. För att synliggöra mitt dilemma har jag utifrån min berättelse skapat tre frågeställningar. Vad innebär anmälningsplikten för mitt handlande gentemot elever i utsatt familjesituation? Hur kan jag förstå min motvilja att följa lagen när det gäller anmälningsplikten? Hur påverkas min professionalitet av min motvilja att följa anmälningsplikten. Med hjälp av litteratur och forskning försöker jag se händelserna i min berättelse på distans för att komma närmare ett svar. En viktig del av analysen är om vi som lärare behöver ta i beaktning vad som faktiskt händer med den elev som påverkas av våra handlingar samt hur vi kan förstå skillnader i lärarnas olika uppfattningar om sådana handlingar. Jag diskuterar även ett antal svåra känslor som uppstår i samband med mina handlingar i berättelsen. Jag vill lyfta fram vikten av självkritik för att verkligen kunna se vad som ligger som grund för dessa känslor när jag tvekar att följa lagen om anmälningsplikten när det gäller ett barn i utsatt familjesituation.

Bakgrund: Sjuksköterskor är anmälningspliktiga och har visat sig ha en betydande roll då barn far illa. Trots det väljer sjuksköterskor att inte alltid orosanmäla till socialtjänsten då de misstänker att ett barn far illa. Barnen får till följd av detta inte det stöd och den hjälp som de har rätt till. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att orosanmäla när barn far eller riskerar att fara illa. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes digitalt med sjuksköterskor (n=12) som rekryterats via bekvämlighetsurval. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att orosanmäla när barn far eller riskerar att fara illa: Känsla av att vilja hjälpa, Känsla av osäkerhet, Känsla av att ha och att sakna stöd och Känsla av att erfarenhet ger trygghet.  Konklusion: Sjuksköterskor upplever ett behov av ökad kunskap om barn som far illa och orosanmälan samt utvidgat stöd och samarbete i samband med orosanmälningar. Förändringar inom dessa områden skulle kunna leda till en minskad osäkerhet hos sjuksköterskor och därmed minskat lidande för barn som far illa då fler orosanmälningar eventuellt genomförs.

Professionella som möter barn i sitt arbete har en absolut anmälningsplikt att orosanmäla vid misstanke om att ett barn far eller riskerar att fara illa enligt 14:1 SoL. Syftet med studien är att undersöka hinder och möjligheter för anmälningspliktiga att göra en orosanmälan, undersöka hur de skattar sin kunskap kring anmälningsplikten och samarbetet med socialtjänsten. Föreliggande studie är en kvantitativ studie baserad på en webbenkät där 66 respondenter som lyder under anmälningsplikten fått svara på frågor och påståenden gällande lagen om anmälningsplikt och orosanmälan. I studien ingick yrkesverksamma från för- grund- och gymnasieskola, polis, fritidsgård samt socialtjänst från Trollhättans kommun. Resultat för studien bygger på statistiska analyser och pekar på att det finns påverkningsfaktorer som gör att professionella med anmälningsplikt väljer att göra eller inte göra en orosanmälan trots att lagen menar att inga övervägningar ska göras av den anmälningsskyldige. 13,6% av respondenterna håller inte alls med eller tar delvis avstånd från att de skulle ha goda kunskaper om vad deras anmälningsplikt innebär. Respondenter med erfarenhet av samverkan med socialtjänst är inte helt nöjda med tidigare erfarenhet av samverkan samtidigt skattar de effekten av samverkan som positiv. Resultatet visar på att utökad kunskap behövs om utsatthet hos barn, om anmälningsplikten generellt samt förståelse för att anmälningsplikten är absolut hos anmälningspliktiga