Bakgrund: Under året 2020 spreds Covid 19-viruset och en global pandemi bröt ut. Patienterna som vårdades på intensivvårdsavdelningar hade symtom i form av respiratorisk insufficiens och vårdades i respirator. Intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför en ny patientkategori med avvikande symtom och reaktioner på behandling. Att träna ur patienter från respirator är en tidskrävande process som kräver förberedelser och planering. Hänsyn ska tas till flera faktorer, både fysiska, psykiska och miljömässiga. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av urträningsprocessen vid respiratorbehandling av patienter med Covid-19.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes och författarna analyserade materialet genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt medverkade 10 intensivvårdssjuksköterskor i studien. Huvudresultat: Huvudkategorierna som framkom ur resultatet var ”intensivvårdssjuksköterskans nya erfarenheter och utmaningar under urträningsprocessen” ” Det kollegiala stödet är viktigt” samt ”behov av tydligare struktur för personalen under urträningsprocessen”. Det essentiella som identifierades var intensivvårds-sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med en ny och dittills okänd patientkategori, de upplevde det som en utmaning både yrkesmässigt och känslomässigt. De emotionella känslorna som intensivvårds-sjuksköterskan upplevde att hon ställdes inför var uppgivenhet, meningsfullhet, tålamodsprövning och svårigheten av att se patienterna lida av ångest. Det kollegiala stödet var betydelsefullt under den här perioden men bristen på fysioterapeuter, riktlinjer och kontinuitet identifierades.Slutsats: Att inte kunna förlita sig på sin tidigare kunskap gällande patientens vård upplevdes som frustrerande och osäkert eftersom Covid-19 är och var en ny sjukdom. Genom att utarbeta riktlinjer, upprätthålla en god kollegial stämning, skapa högre tillgänglighet av fysioterapeuter samt att vårdarbetet genomsyras av kontinuitet så kan patientsäkerheten öka, arbetsmiljön optimeras och intensivvårdssjuksköterskan kan känna en högre grad av säkerhet i sitt arbete. Det identifierades både organisatoriska och patientrelaterade faktorer som eventuellt kan ha påverkat längden på urträningsprocessen från respirator. / Background: During 2020, COVID-19 spread across the globe resulting in a pandemic. Patients that required intensive care suffered from respiratory insufficiency and were put on mechanical ventilation support. Intensive care unit (ICU) nurses were exposed to a new category of patients with unfamiliar symptoms and unpredictable reactions to treatment. Weaning patients from mechanical ventilation is a time consuming process that requires preparation and planning. Consideration needs to be taken to both physiological and psychological factors. Aim: To describe the ICU nurses´experiences on weaning patients with Covid-19 from mechanical ventilation. Method: An interview study with qualitative approach was used and the authors analyzed the material through context analysis. A total of 10 ICU nurses participated in the study. Results: The Category that appeared from the result was ”ICU nurses new experience and challengesin the weaningprocess” “The collaboration with the teams is important” and “ The need for better structure under the weaningprocess”. The essential that was identified was the ICU nurses´experience from working with a new and until then unknowncategory of patients, they experienced it as a challenge, both professional and emotional. Emotions that the ICU nurses´felt was a feeling of resignation, meaningfullness, patience testing and the struggle of seeing patients with anxiety. The support from colleagues was signficant under this period but the lack of physiotherapists, guidelines and need of continuity in the care for the patients was identified. Conclusion: To not be able to rely on ones previous knowledge about patients caregiving was frustrating and uncerting because the Covid 19 was a new type of disease. By developing guidelines, maintaining good teamwork, create a higher availability of physiotherapists and to let the caregiving of patients contain continuitycan the patient safety be increased, the working evironment can be optimized and the ICU nurse can feel a higher experience of surety in her work. It was identified that the organizational and patient related factors could have prolonged the weaning process from mechanical ventilation.

Bakgrund: Avvänjning från respirator är en stor del av intensivvården. Där övergången från att andas med hjälp av respirator till att hitta den egna spontana andningen är en komplex uppgift för intensivvårdsjuksköterskan och kräver både tid och kompetens. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av vuxna patienters avvänjning från respirator. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjufrågor användes. Studien innehöll totalt åtta stycken deltagare från två sjukhus i Sverige. Innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: När analysen var klar framkom 5 stycken kategorier. Kategorierna var: Att förbereda och informera patienten, att patienten inte är stressad, att använda avvägningsprotokoll, betydelse av samarbete och kommunikation samt patientens tid i respiratorn har betydelse. Resultatet belyste sjuksköterskans erfarenheter kring en individuell vård, samarbetet och kommunikation. Diskussion: Ett protokoll som efterföljs har visat sig förbättra avvänjningen för patienten, samtidigt bör en individuell planering finnas med. Kommunikationen och närhet med patienten är viktig för att kunna åtgärda oro och stress och skapa trygghet. Slutsats: Resultatet påvisade att det var viktigt med kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskan, patienten och läkaren. Det var också viktigt att ge patienten bra förutsättningar till att lyckas med avvänjningen. / Background: Weaning from the respirator is a large part of intensive care. The transition from breathing with the help of a respirator to finding its own spontaneous breathing is a complex task for the intensive care nurse and requires both time and competence. Aim: To describe the intensive care nurse's experience of adult patients weaning from respirator. Method: Qualitative design with semi-structured interview questions was used. The study included a total of eight participants from two hospitals in Sweden. Content analysis with inductive approach was used in the analysis. Results: When the analysis was completed, five categories. The categories were: Prepering and informing the patient, that the patient is not stressed, using balancing protocols, importance of cooperation and communication and the patient´s time in the respirator is important. The result highlighted the nurseś experiences regarding individual care, cooperation and communication. Discussion: A protocol that was followed has been shown to improve the respitory weaning for the patient while at the same time a individual planning should be involved. Communication and vicinity for the patient are important in order to be able to remedy anxiety and stress and create security. Conclusion: The result showed that communication between the intensive care nurse, the patient and the doctor is important. It is also important to give the patient the best possible conditions to succeed in weaning. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-08</p>

Bakgrund: Bristande kommunikation är ett stort problem vid överrapportering och är en vanlig orsak till vårdskador. Att jobba med kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i en högteknologisk miljö kan vara en utmaning. Intensivvårds- och anestesisjuksköterskor har ett nära samarbete vid omhändertagande och vårdövergångar av svårt sjuka patienter. Att undersöka upplevelser av att vara både avsändare och mottagare vid överrapportering kan medföra ökad förståelse och kunskap för de olika perspektiven vilket kan leda till förbättring av kommunikation vid överrapportering.  Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser vid överrapportering av kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i respirator.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Resultatet presenteras i fem kategorier: Att strukturerad och öppen kommunikation är viktigt; att relationer och professionstillhörighet påverkar innehåll och upplevelser; att arbetsmiljön spelar roll vid överrapportering; att erfarenhet har en betydande roll vid överrapportering; och att ha olika arbetsrutiner försvårar överrapportering. Slutsats: Överrapportering kräver effektiv kommunikation och är avgörande för informationsöverföring mellan intensivvårds- och anestesisjuksköterskor. Författarna ser variationen i upplevelser som en möjlighet att komplettera varandra och förbättra helhetsbilden av patienten. Det är ett gemensamt ansvar för vårdpersonal och ledning att främja ett öppet arbetsklimat för bättre sammanhållning. Arbetsmiljön behöver förbättras då den direkt påverkar kommunikationen och patientsäkerheten, vilket ledningen måste uppmärksamma. Erfarenhet är en viktig faktor för att strukturera information, vilket innebär att sjuksköterskor med mindre erfarenhet behöver tid och stöd för att utveckla denna färdighet. / Background: Poor communication is a significant issue in patient handover and is a common cause of patient harm. Working with critically ill intensive care patients in a high technological environment can be challenging. Critical care nurses and nurse anesthesiologists collaborate closely in the management and handover of severely ill patients. Exploring experiences as both sender and receiver during handover may lead to a better understanding and knowledge of the different perspectives that can improve the communication in patient handovers.  Aim: To explore critical care nurse and nurse anesthesiologists’ handover experiences of critically ill ICU patients with mechanical ventilator Method: A qualitative interview study involving four intensive care nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results are presented in five categories: the importance of structured and open communication; working relationships and professional affiliations influence handover content and experiences.; the role of the work environment in handover; length of work experience has a significant role; and the presence of different work routines can complicate patient hand-off. Conclusion: Handover requires effective communication and is crucial for information transfer between critical care nurses and nurse anesthesiologists. The authors view the variation in experiences between the two professions as an opportunity to complement each other and enhance the overall understanding of the patient. It is a shared responsibility of the healthcare staff and management to foster an open work environment. The work environment in general needs improvement as it directly impacts communication and patient safety, which management must address. Experience is essential for structuring information, and newly trained nurses need time and support to develop this skill.

No description available.