This study looked at the effect relative humidity had on respirator performance.

This report is showing the process and result from a project collaboration between Norrlands University hospital and  design student Simon Fredriksson.  Respiratory treatment is carried out on patients that for some reason fail to breathe sufficiently to assimilate enough oxygen to survive. The reason for why a person needs respiratory treatment can be many and the length of the treatment varies a lot. It can stretch from a couple of hours during surgery to years in treatment for example Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) or Immature lungs.  The project focus have been to look at how to increase the freedom of movement for kids receiving respiratory treatment. Respiratory treatment are complex and involves advanced equipment. It´s demanding both physically and mentally both for patient and involved family and can in some cases carry on for several years.    A young child with impaired breathing should still have the freedom of movement and not have to be restricted to the length of a respirator hose and depend on others to be able to move around. Learning how to crawl walk and freely move around should be every childs right. The quote are from  the National heart, lung and blood institute in America. My aim is to create a concept that will offer that movement and prove them wrong. This project is carried out in collaboration with the Neonatal intensive care unit (NICU) at Norrlands University hospital in Umeå.

Introduction: Preventing healthcare professionals from acquiring occupational infectious diseases is very important in maintaining healthcare delivery systems. For protection in the work place, healthcare professionals use PPE which helps prevent exposure to pathogens during patient care. N95 respirators protect healthcare workers against airborne pathogens that are known to be associated with different respiratory diseases. Since previous studies have shown that viruses can survive on PPE surfaces, it is important to examine the survival of viruses on respirators to determine if reuse of the same N95 respirator is possible when PPE shortages occur. Goal: The goal of this research is to determine the inactivation of bacteriophage Φ6 on the surface of N95 respirators at ambient temperature and two different relative humidity levels, 40 and 60%. Result: The linear regression showed that rate of inactivation was much lower in 40% than 60% RH (40%: Slope= -0.046± 0.007040; 60%: Slope= -0.20± 0.006136). Over 24 hours, there was a ~1 Log10 reduction in virus at 20°C and 40% RH, while there was a ~4 Log10 reduction at 20°C and 60% RH. Within the timeframe of a single patient encounter, there was a <0.02 Log10 reduction in virus at 40% RH and a <0.1 Log10 reduction at 60% RH. Conclusion: Bacteriophage Φ6 survives on N95 respirators for up to 24 hours at ambient temperature and 40 and 60% relative humidity levels. Inactivation rate was lower in 40% than 60% RH. The results showed that enveloped viruses survive on the surface of N95 respirators for longer than a single patient encounter. Therefore, this should be taken into consideration when doing a risk assessment of reusing N95 respirators when shortages occur.

Bakgrund: I takt med respiratorernas utveckling har möjligheten för en lättare sedering möjliggjorts. En lättare sedering minskar risken för att utveckla komplikationer i samband med respiratorvården samt antalet dagar i respirator minskar. Patienter som är lättare sederade är mer medvetna om omgivningen och deras ökade medvetenhet ställer stora krav på vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att sammanställa lättsederade intensivvårdspatienters upplevelser av att vårdas i respirator. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats har använts. En tematisk syntes användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Patienter som var medvetna i samband med respiratorbehandling beskrev att förlust av tal hade en stor påverkan på deras identitet och användning av alternativa kommunikationsverktyg var energikrävande. De beskrev att de blev ofrivilligt delaktiga i medpatienters vård och vårdpersonalens privata samtal. Respiratorbehandlingen orsakade smärta och obehag, där patienter beskrev törst som en av de mest dominerade obehagliga upplevelserna. Att inte kunna tillgodose sina grundläggande behov gjorde att patienter kände sig maktlösa och hjälplösa. Slutsats: Patienter som vårdas lättsederade i respirator hade en önskan att bli sedda som en unik individ och att de skulle göras delaktiga i sin vård. Information var den viktigaste faktorn för att kunna vara delaktig. Patienter som var lättsederad måste kunna göra sig förstådda, erhålla adekvat smärtlindring och bibehålla kontrollen över sin vård för att minska vårdlidandet och skydda sin integritet och värdighet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Utvecklingen inom intensivvården går nu mer och mer mot att patienter ska vårdas lättsederade när de vårdas i respirator. Att vårdas i respirator är oftast en livräddande behandling men det leder också allt som oftast till ett lidande. För att kunna minska lidandet behövs det kunskap inom området. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att ha vårdats lättsederade i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat utmynnade i en kategori med sex underkategorier. Patienterna upplever stort obehag på grund av smärta och obehag från endotrachealtuben, att inte kunna prata eller göra sig förstådd, en känsla av att vara hjälplös, att deras integritet blir kränkt och de upplever en stor törst. Det fanns också positiva upplevelser så som att uppleva en trygghet, att vara medveten om sin omgivning och kunna vara delaktig i sin vård. Slutsatser: Lättsederade patienter blir medvetna om sin omgivning vilket gör att de blir påverkade av personalens beteende och agerande. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskan ges möjlighet att vara fysiskt närvarande och vårda med respekt och värdighet för att kunna minska lidandet.

Introduktion: I dag ska patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning vara så lätt sederade som möjligt. Detta kan vid samtidig respiratorvård inge känslor av panik, rädsla och otrygghet. Det är därför av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor vet hur de ska skapa trygghet hos patienterna, då trygghetskänslan även reducerar känslorna av panik och rädsla. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskor skapar trygghet för lätt sederade patienter vårdade i respirator. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom intervjuer med 14 intensivvårdssjuksköterskor på 3 olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Genom att finnas där, Genom upprepad och anpassad information, Genom en bra miljö och yttre resurser samt Genom individanpassad vård. Diskussion: Det framkom att intensivvårdssjuksköterskorna skapade trygghet genom att involvera patienterna och de anhöriga i vården genom en god kommunikation och information. Miljön spelade även en viktig roll i trygghetsskapandet genom att minska störande ljud och inte själva vara stressade. Att skapa trygghet för lätt sederade patienter som vårdas i respirator är viktigt, då trygga patienter kan släppas upp snabbare från sederingen och ändå uppleva välbefinnande. / Introduction: The aim of caring for today’s intensive care patient is to have the patient sedated so light as possible. This can induce a sense of panic, fear and insecurity for the patient, when cared for in a mechanical ventilation. It is therefore very important that the intensive care nurse has the ability to create a sense of security for the patient, thus reducing feelings of fear and panic. Aim: The aim of this study was to illustrate how the intensive care nurses creates a sense of security when caring for light sedated patients in mechanical ventilation. Method: A qualitative method was selected and data collected through interviews with 14 intensive care nurses at 3 different hospitals. The data was processed by using Elo and Kyngäs qualitative content analysis. Main Results: The result of the study presents with four main categories; Being there, Through repeating and adapting information, Through a good climate and outer resources as well as Through individually modified care. Conclusions: It showed that the intensive care nurses created a sense of security through involve the patients and their near ones in the care of the patient through good communication and information. The environment also played a critical role through minimizing distracting noise and not to appear stressed themselves. To create sense of security for light sedated patients in mechanical ventilation is important, as when the patients experience a sense of security they could be more quickly weaned of the sedation and yet still experience a sense of wellbeing.