Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser då en anhörig vårdas i respirator. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med livsvärlden, lidande och välbefinnande och trygghet som teoretiskreferensram. Resultatet analyserades med Granskär & Höglund-Nielsen´s analys metod. Metoden valdes för att få en djupare förståelse för närståendes upplevelser. För att besvara syftet analyserades kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i sex teman: Starka känslor i första mötet, behov av information, upplevelser av kommunikationsbrist i samband med sederingen, tryggheten av intensivvårdssjuksköterskans stöd, delaktighet i omvårdnaden och ökad sårbarhet. Närståendes upplevelser under respiratorvården baserades på intensivvårdssjuksköterskans bemötande, information och kommunikation. Genom information och närvaro under behandlingen ingav sjuksköterskan trygghet och stöd för de närstående. Samtidigt som de närstående behövde sjuksköterskans närhet var det viktigt att få egentid med den anhörige. Diskussion: Genomgående i alla teman ur analysen var sjuksköterskornas bemötande och vikten av information under respiratorbehandlingen. De närstående som fick information och kände stödet och närvaron av sjuksköterskan upplevde omvårdnaden som god.

<p>Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier: negativa upplevelser, positiva upplevelser och patienters upplevelser av omgivande faktorers påverkan. Bland negativa upplevelser är frustration/ångest vanligt. Att inte bli förstådd skapar en stor känsla av beroende. Bekräftelse är en positiv upplevelse för patienterna, vilket kan uppnås bland annat av att patientens lidande uppmärksammas. Bland omgivande faktorers påverkan spelar hjälpmedel, intensivvårdspersonal och familj/anhöriga en stor roll. För att förbättra intuberade patienters möjligheter till kommunikation skulle fortsatt forskning om hur olika hjälpmedel påverkar patienterna vara intressant.</p> / <p>Verbal communication may be limited or impossible when the patient is intubated for mechanical ventilation. Intubation obstructs the speech and can be frustrating for patient. The aim of this study was to elucidate how intubated intensive care patients experience communication. A systematic literature review was chosen to implement the study. The results are based on 11 articles. Three categories emerged and materialized in the results: <em>Negative emotions</em>, <em>Positive emotions</em> and <em>Patients experiences of the influence of ambient factors</em>. Frustration and anxiety are common among the negative emotions. Not to be understood creates a great sense of dependency. Confirmation is a positive feeling for the patients, which can be achieved, among other things, by acknowledging the patients discomfort. Augmentative aids, the intensive care environment and staff in the intensive care unit are important components that play an important role of ambient factors category. Further research on how to improve intubated patients opportunities for communication with different augmentative aids would be interesting.</p>

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier: negativa upplevelser, positiva upplevelser och patienters upplevelser av omgivande faktorers påverkan. Bland negativa upplevelser är frustration/ångest vanligt. Att inte bli förstådd skapar en stor känsla av beroende. Bekräftelse är en positiv upplevelse för patienterna, vilket kan uppnås bland annat av att patientens lidande uppmärksammas. Bland omgivande faktorers påverkan spelar hjälpmedel, intensivvårdspersonal och familj/anhöriga en stor roll. För att förbättra intuberade patienters möjligheter till kommunikation skulle fortsatt forskning om hur olika hjälpmedel påverkar patienterna vara intressant. / Verbal communication may be limited or impossible when the patient is intubated for mechanical ventilation. Intubation obstructs the speech and can be frustrating for patient. The aim of this study was to elucidate how intubated intensive care patients experience communication. A systematic literature review was chosen to implement the study. The results are based on 11 articles. Three categories emerged and materialized in the results: Negative emotions, Positive emotions and Patients experiences of the influence of ambient factors. Frustration and anxiety are common among the negative emotions. Not to be understood creates a great sense of dependency. Confirmation is a positive feeling for the patients, which can be achieved, among other things, by acknowledging the patients discomfort. Augmentative aids, the intensive care environment and staff in the intensive care unit are important components that play an important role of ambient factors category. Further research on how to improve intubated patients opportunities for communication with different augmentative aids would be interesting.

Bakgrund: Synen är ett av våra viktigaste sinnen för att samla information om omgivningen. Under 2023 vårdades ca 6000 personer i Sverige med respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningar. Upp till 40% av dessa patienter drabbas av ögonkomplikationer. Många patienter på intensivvårdsavdelningar förlorar ögonens normala funktioner, inklusive tårproduktion och blinkreflex, vilket kan leda till skador. Faktorer som sugning av luftväg, PEEP, sederande läkemedel och muskelrelaxantia kan bidra till detta i större utsträckning i samband med respiratorbehandling.  Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av ögonvård hos patienter med respiratorbehandling.  Metod: För studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Totalt intervjuades 10 deltagare rekryterade genom ett ändåmålsenligt urval. En kvalitativ innehållsanalys har använts vid dataanalysering. Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskor beskrev att de initialt hade begränsad erfarenhet av ögonvård, men införandet av en vårdrutin om ögonvård ökade uppmärksamheten kring ämnet. Deltagarna beskrev en medvetenhet om riskfaktorer för ögonkomplikationer, men påpekade att bristen på tydligt synliga symtom ibland kunde påverka följsamheten. Utmaningar identifierades i att utföra ögonvård, särskilt gällande prioritering, hög arbetsbelastning och vid speciella behandlingsmetoder, såsom bukläge. Intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte en efterfrågan om ytterligare utbildning och förståelse för ögonvårdens betydelse vid respiratorbehandling.  Slutsats: För att möta utmaningarna som intensivvårdssjuksköterskorna står inför vid behandling av patienter med respiratorbehandling och för att fördjupa förståelsen kring ögonvårdens betydelse, behövs utbildningsinsatser. Väl implementerade vårdrutiner kan även bidra till att säkerställa att ögonvården utförs korrekt och kan därigenom leda till att minska vårdlidandet bland intensivvårdspatienterna. / Background: Vision is one of our most important senses for gathering information about our surroundings. In 2023, approximatley 6000 individuals received respiratory treatment in intensive care units in Sweden. Up to 40% of these patients suffer from eye complications. Many patients in intensive care units lose normal eye functions, including tear production and the blink reflex, which can lead to injuries. Factors such as airway suctioning, PEEP, sedative medications, and muscle relaxants may contribute to this in connection with respiratory treatment.  Aim: To describe intensive care nurses experiences of eye care for patients undergoing respiratory treatment.  Method: A qualitative method with a descriptive design was used for the study. A total of 10 participants were interviewed, recruited through purposive sampling. Qualitative content analysis was used for data analysis. Main Results: Intensive care nurses described initially having limited experience in eye care, but the implementation of a care routine for eye care increased attention to the subject. Participants described an awareness of risk factors for eye complications, but pointed out that the lack of clearly visible symptoms could sometimes affect compliance. Challenges were identified in performing eye care, especially regarding prioritization, high workload, and in special treatment methods, such as prone positioning. Intensive care nurses expressed a demand for further education and understandning of the importance of eye care during respiratory treatment.  Conclusion: To meet the challenges faced by intensive care nurses in treating patients undergoing respiratory treatment and to deepen the understanding of the importance of eye care, educational efforts are needed. Well-implemented care routines can also contribute to ensuring that eye care is performed correctly and can thereby potentially reduce patient suffering among intensive care patients.

Bakgrund: Att vårda intensivvårdspatienter som genomgår respiratorbehandling utan eller med lättare sedering börjar alltmer bli vanligare på intensivvårdsavdelningarna. Anledningen till varför denna behandlingstyp blir vanligare är för att minska på komplikationer som sederingen kan medföra. Patienternas upplevelser är av stor vikt då deras upplevelser tidigare har redovisats enbart ett fåtal gånger och kräver ständig uppdatering. Ramverket Fundamentals of Care och integrerad vård har varit utgångspunkten i litteraturöversikten.  Syfte: Att belysa intensivvårdspatienters upplevelser under respiratorbehandling utan eller med lättare sedering. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med en systematisk ansats har utförts. Elva artiklar, varav sju var kvalitativa och fyra av mixad metod, av hög och medelhög kvalitet som svarade på syftet har utgjort analysenheterna. Analysen av artiklarna är baserad på kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Fyra huvudfynd har tagits fram; smärta och obehag, vikten av delaktighet och vårdpersonalens närvaro, kommunikationshinder och stöd samt en främmande situation vilka belyser några av de upplevelser som intensivvårdspatienterna hade från intensivvårdstiden.  Slutsats: Mer tekniska och avancerade kommunikationshjälpmedel behövs för en förbättrad kommunikation och det är viktigt att göra patienten delaktig i sin vård. Smärta och obehag behöver generellt lindras mer och närstående är viktiga för intensivvårdspatienten. En bättre fysisk, psykosocial och relationell hälsa kan gynnas av mer positiva upplevelser från intensivvårdstiden. Fortsatt forskning inom omvårdnad anses vara viktigt och bör utvecklas om intensivvårdspatienter ska kunna få bättre upplevelser av att genomgå respiratorbehandling och vara utan eller med lättare sedering. / Background: Caring for intensive care patients undergoing mechanical ventilation without or with light sedation is becoming more common in the intensive care units. The reason is to reduce the complications that sedation can cause. Patients' experiences are of great importance and have previously been reported a few times and require constant update. The literature review is based on the framework Fundamentals of Care and integration of care. Purpose: To elucidate intensive care patients' experiences during mechanical ventilation without or with light sedation. Method: A descriptive literature review with a systematic approach has been conducted. Eleven articles constituted the analytical units. The analysis of the articles is based on qualitative content analysis. Main results: Four main findings have emerged; pain and discomfort, the importance of participation and the presence of care staff, communication barriers and support as well as an unfamiliar situation that highlights some of the experiences that the intensive care patients had from the intensive care period. Conclusion: More technical and advanced communication tools are needed for improved communication and it is important to involve the patient in their care. More relief is generally needed for pain and discomfort and relatives are important for the intensive care patient. Better physical, psychosocial and relational health can benefit from more positive experiences from the intensive care period. Continued research in nursing care is considered important and should be developed if intensive care patients should be able to have better experiences of undergoing respiratory therapy and be without or with light sedation.

Bakgrund: Att arbeta som specialistsjuksköterska inom intensivvård innebär att du kommer möta patienter som vårdas i respirator. En respiratorbehandling är många gånger livräddande, men lång respiratorbehandling associeras även med flera komplikationer och ett stort lidande för den enskilde patienten. Fundamentals of Care (FoC) kan användas som ett stöd för att tillhandahålla en personcentrerad grundläggande omvårdnad. På grund av de komplexa kraven på urträning är det särskilt viktigt att identifiera och tillgodose patienters grundläggande vårdbehov under urträningsprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som underlättar patientens urträning ur respirator utifrån FoC. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats. Totalt rekryterades åtta informanter från två intensivvårdsavdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre kategorier presenteras i resultatet med utgångspunkt i FoC: etablerad vårdrelation, grundläggande vårdbehov och vårdkontext. Resultatet visade att intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att närvaro bidrog till trygghet för patienten, och att kontinuitet i vårdandet kunde underlätta urträningsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskorna belyste även vikten av en personcentrerad vård och individanpassad information som viktiga omvårdnadsåtgärder i urträningsprocessen. Slutsats: Genom att tillämpa delarna i FoC kan ramverket fungera som en vägledning för att tillhandahålla en personcentrerad omvårdnad i takt med urträningsprocessen. Att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan underlätta urträning ur respirator kan bidra till att göra urträningsprocessen skonsammare för den enskilde patienten. / Background: Working as a critical care nurse means encountering patients undergoing mechanical ventilation. Mechanical ventilation is often life-saving, however prolonged mechanical ventilation is also associated with several complications and patient suffering. Fundamentals of Care (FoC) can be used as a guidance to provide person-centered care. Given the complex demands of weaning, it is important to identify and address patients' basic care needs during the weaning process. Aim: The aim is to describe critical care nurses’ experiences of nursing interventions facilitating the patient's weaning from mechanical ventilation based on FoC. Method: A qualitative interview study with a deductive approach. A total of eight informants were recruited from two critical care units at a university hospital in central Sweden. Collected data were analyzed using qualitative content analysis following Graneheim and Lundman (2004). Result: Three categories are presented in the results based on FoC: relationship, integration of care and context of care. The results showed that critical care nurses experienced that presence contributed to providing a sense of security for the patient, and that continuity in care could facilitate the weaning process. Critical care nurses also highlighted the importance of person-centered care and information as important nursing interventions in the weaning process. Conclusion: By applying the components of FoC, the framework can serve as guidance for providing person-centered care during the weaning process. Describing nursing interventions that can facilitate weaning can contribute to making the weaning process gentler for the patient.

Bakgrund: Intensivvård är den högsta vårdnivån inom svensk sjukvård och omhändertar kritiskt sjuka patienter. Intensivvård innebär stora påfrestningar på patienten och förutom sin primärdiagnos finns det stor risk att drabbas av sekundära komplikationer relaterat till intensivvården. En av flera negativa konsekvenser på grund av passiviteten är intensivvårdsförvärvad svaghet (ICU-AW). Interventionen tidig mobilisering är en av flera åtgärder för att förebygga intensivvårdsförvärvad svaghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva evidensen för och effekter av tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt och metaanalyser. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna bestod av sökblocken Intensivvård, Respiratorbehandling och Tidig mobilisering. Metaanalyser utfördes i Review Manager. Resultat: Denna studie innehåller totalt sju RCT-studier med fokus på tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter, totalt 976 patienter. Tre parametrar analyserades; Dagar i respirator, Dagar på IVA och Dödlighet på IVA. Dagar i respirator och Dödlighet på IVA visade ingen statistisk signifikans. Endast parametern Dagar på IVA hade statistisk signifikans (P=0,01). Slutsats: Denna systematiska översiktsstudie och metaanalys resulterade i evidens för förkortad vårdtid på intensivvårdsavdelning vid tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter jämfört med standardmobilisering. Kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning minskar risken för intensivvårdsförvärvad svaghet. / Background: Intensive care is the highest level of care in Swedish healthcare and takes care of critically ill patients. Intensive care involves great strain on the patients and in addition to their primary diagnosis, there is a great risk of suffering from secondary complications related to intensive care. One of several negative consequences due to inactivity is intensive care acquired weakness (ICU-AW). The early mobilization intervention is one of several interventions to prevent intensive care-acquired muscle weakness. Aim: The aim of this study was to describe the evidence for and effects of early mobilization of mechanically ventilated adult patients in the intensive care unit. Method: The study was designed as a systematic literature review and meta-analysis. Searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. The searches consisted of the search blocks Intensive Care, Respirator Treatment and Early Mobilization. Meta-analysis were performed in the Review Manager. Results: This study contains a total of seven RCT studies focusing on early mobilization of ventilator-treated adult patients, a total of 976 patients. Three parameters were analyzed; Days in ventilator (Dagar i respirator), Days in ICU (Dagar på IVA) and Mortality in ICU (and Dödlighet på IVA). Days in ventilator and Mortality in the ICU showed no statistical significance. Only the parameter Days in ICU had statistical significance (P = 0.01). Conclusion: This systematic review study and meta-analysis resulted in evidence of shortened care time in the intensive care unit due to early mobilization of ventilator-treated adult patients compared to standard mobilization. Shorter care time in the intensive care unit reduces the risk of intensive care acquired weakness.

Bakgrund: Intensivvård är sjukvård inom högteknologisk verksamhet där patienter som är allvarligt och kritisk sjuka eller skadade vårdas. Att under vårdtiden på intensiven vårdas i respirator försämrar patienternas möjlighet att kommunicera verbalt med andra. Tidigare var rutinen att patienter som vårdades i respirator sederades djupt och kravet på kommunikation var då inte så hög, men det senaste decenniet har regimen kring det förändrats. Idag respiratorbehandlas patienter med en ytligare sedering och dagliga väckningar. Kommunikation är viktigt vid omvårdnad av patienter. Patienter önskar mer kommunikation och information från personal då det är svårt att förstå alla situationer som de befinner sig i. Intensivvårdssjuksköterskor menar att vårda patienter i respirator med ytlig sedering kan vara en etisk konflikt. Det ställer höga krav på oss som ska vårda dessa patienter att vi kan förklara vad som hänt, kommer hända och vad vi ska göra med patienterna så det förstår vad vi säger och menar.  Syfte: Syftet var att beskriva strategier för kommunikation när ett gemensamt verbalt språk saknas hos patient med invasiv ventilationsbehandling och intensivvårdssjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats med kritiskt incident teknik som metod. Studien hade ett ändamålsenligt urval och inkluderade intensivvårdssjuksköterskor från hela landet. Datainsamlingen har skett med ostrukturerade intervjuer och datan har analyserats induktivt. Författarna letade efter beteendecitat och beskrivningar av olika strategier för kommunikation. Dessa indelades sedan i underkategorier medan ett resultat skrev fram och slutligen presenterades i tre olika huvudkategorier.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Skapa trygghet med kommunikation och kroppsspråk, resurser för att tolka och förstå patienter och använda kommunikationshjälpmedel.  Slutsats: Att vårda patienter som inte intensivvårdssjuksköterskorna har ett gemensamt verbalt språk med är komplext. Studien fann att genom kroppsspråket gick det att kommunicera med patienterna. Det framkom att något som var väldigt viktigt var att skapa en trygg och säker atmosfär för patienten, kände patienten sig trygg och sedd menade studiedeltagarna att den verbala kommunikationen inte längre spelade fullt lika stor roll.