Disneys 12 animationsprinciper är ett ramverk som används av animatörer och när animationsprinciperna appliceras framhäver de en animationsstil vilket är problematiskt om de påverkar rörelsernas utseende. I undersökningen används animationsprincipen Follow Through and Overlapping Action för att undersöka om den verkar kontraproduktivt till att förmedla känslorna sorg och glädje. Follow Through and Overlapping Action handlar om att rörelser inte börjar eller slutar samtidigt. Glädje är en positiv känsla medan sorg är negativ. Artefakterna som skapas är sex animationsklipp där tre representerar glädje och de andra företräder sorg. De tre animationsklippen för glädje och sorg innehåller olika graders förskjutningar av karaktärsmodellens kroppsdelar. I undersökningen används en kvantitativ metod. Ett frågeformulär skapades och undersökningen genomfördes på Högskolan i Skövde med 26 respondenter, 13 män och 13 kvinnor. Resultatet visade att animationsklipp utan förskjutning var gladast och vid sorg var animationsklippen med animationsprincipen applicerad sorgligast. I framtida arbeten kan fler animationsprinciper samt känslor undersökas.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år. Den valda metoden var observationer, dels med papper och penna och dels med videokamera. I teorianknytning valdes delar av Sterns teori ut. Tidigare forskning handlar om små barn och samspel, samspel i den fria leken, lek, lärande och etik. Slutsatserna i min studie är att små barns samspel förekom ofta kring en leksak. I samspelet imiterade små barn andra barn och fann en glädje i det. Samspel som uttrycker glädje förekom oftare än samspel som innehöll konflikter. Små barn samspelar med kroppsspråket och genom kroppen visar de sina intentioner. / Karlsson, Hanna (2010). Young children's interactions in free play. Malmö University Electronic Publishing.In this study, the aim was to investigate and young child interactions in free play. Questions I assumed was: How do young children's interactions in the free game? To what extent there are conflicts in small children's interactions? How do young children's body language in social interaction? The survey was conducted on a young department, a sample group consisted of twelve small children aged one to two years. The method chosen was the observation, both with paper and pencil and with the camcorder.The theoretical connection was part of Stern's theory out. Previous research about young children and interaction, interactions in free play, play, learning and ethics. The findings of my study is that young children's interactions were often around a toy. The interaction imitated small children and other children found a joy in it. Interaction expressing joy were more frequent than interactions that contain conflicts. Young children interact with body language and through the body indicates the intentions.

Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna. Vi fokuserade på följande frågeställningar:-Hur skiljer sig de yngre och de äldre barnen i sin produktion och tolkning av gester som uttryck för känslor?-Hur skiljer sig produktionerna och tolkningarna av målade bilder som uttryck för känslor hos de två grupperna?-Hur skiljer sig gruppernas språkliga beskrivningar av gesterna och bilderna?På en mer allmän nivå var vi intresserade vad sådana eventuella skillnader implicerar om den möjliga relationen mellan de tre semiotiska resurserna (språk, gester och bilder) i barnens utveckling. Resultaten visade att de yngre barnen använde sig i högre grad av ges-ter och imitation än de äldre barnen för att förstå innehållet i bilderboken. De hade dock svårare än skolbarnen att tolka fotografier av gester/miner för känslor. De äldre barnen producerade mer realistiska målningar, där form och färg avbildade personer (med miner) eller händelser som lättare kunde kopplas till en viss känsla. De klaraste skillnaderna i de språkliga beskrivningarna var att de yngre barnen inte skilde mellan språkliga uttryck för känslor (t ex glad) respektive för incitament till känslor (t ex rolig), medan de äldre gjorde det, och på det hela taget hade ett mer utvecklat och differentierat språk (för känslor). Våra preliminära slutsatser är att av de tre semiotiska resurserna som användes av barnen för att representera känslor var gester den mest tillgängliga för förskolebarnen, medan språk och särskilt bilder var betydligt svårare. Den äldre gruppen hade gått vidare till ett stadium med mer utvecklat språk- och även bildskaparförmåga, som även reflekterades i deras mer sta-bila tolkningar av fotograferade gester och målade bilder.

AbstractNilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). Får jag spela dator? Får jag titta på? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Uppsatsen handlar om hur barn på förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien är två olika förskolor varav en i Malmö och en utanför. Urvalsgruppen består av 18 barn som är födda 2004. Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur barn uttrycker sig muntligt men också kroppsligt under samspelet vid datorn. Våra frågeställningar är: Hur kommunicerar och samspelar 5-åringar framför datorn i förskolan? Hur använder 5-åringarna datorn i förskolan? Skiljer sig pojkarnas och flickornas användande av datorn åt? Vi har valt att använda oss av det sociokulturella synsättet i vår studie eftersom vi vill fördjupa oss i relationer mellan barn och på barns handlingar vid datorn. Med utgångspunkt från våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vår undersökning visar att barnen samspelar genom att peka, fråga, bekräfta, och att turas om att ge förslag samt att acceptera andras förslag. Vi har också sett att de ignorerar varandra genom att inte svara på tilltal och att meningsskiljaktigheter uppstår om t.ex. hur spelet ska spelas. Barnens kroppsspråk bestod bland annat av ögonkontakt, leenden och axelryckningar. / AbstractNilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009), May I play on the computer? May I watch? – the communication and interaction of children at the computer. Malmö: Teacher Education Programme at Malmö University.This study focus on how to study how pre-school children communicate and interact at the computer. The study was carried out at two separate nursery schools, one located in Malmö and the other outside the city. The selected study group consists of 18 children, born in the year 2004. The purpose of this essay is to try to understand how children express themselves verbally, but also non-verbally during the interaction at the computer. The questions in this study are: How do five-year-olds communicate and interact at the computer in nursery school? How do five-year-olds use the computer in nursery school? Are there any differences between boys and girls in terms of how they use the computer?It was decided to apply a socio-cultural view in this study, since it was intended to look deeper into the relations between children and the actions of children at the computer. On the basis of the questions at issue, the chosen study was qualitative.The study shows that the children interact by pointing, asking and confirming, and by taking turns making suggestions as well as accepting the suggestions of others. It was also observed that they ignore each other and that there can be differences of opinion. The body language of the children included, for example, eye contact, smiles and shrugs.

<p> </p><p>This bachelor’s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study. In order to clarify how the barriers for communication affect the meeting a barrier model is applied.</p><p>After the analysis a discussion follows, where the term “non-Swedish speaking” is reasoned about, as well as the question whether it is possible to deal with all user groups equally. Finally the conclusions are presented. Our findings are among others that meeting with non-Swedish speaking users where the library staff has difficulties with understanding their intentions occur every day. Many of the informants believe that language can create barriers, which can lead to a meeting of poor quality. Body language is considered a great asset in communication when the verbal language is not enough. Additional solutions may be to cooperate with colleagues or other users in the library, but it is also important to be imaginative and flexible to make the communication work and to make the experience of the meeting as good as possible.</p><p> </p>

This bachelor’s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study. In order to clarify how the barriers for communication affect the meeting a barrier model is applied. After the analysis a discussion follows, where the term “non-Swedish speaking” is reasoned about, as well as the question whether it is possible to deal with all user groups equally. Finally the conclusions are presented. Our findings are among others that meeting with non-Swedish speaking users where the library staff has difficulties with understanding their intentions occur every day. Many of the informants believe that language can create barriers, which can lead to a meeting of poor quality. Body language is considered a great asset in communication when the verbal language is not enough. Additional solutions may be to cooperate with colleagues or other users in the library, but it is also important to be imaginative and flexible to make the communication work and to make the experience of the meeting as good as possible.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet baserades på fjorton vetenskapliga artiklar. De var inhämtade från databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet indikerade att icke verbal kommunikation är ett redskap i vårdmötet. Då kommunikationsprocessen även fortlöper utan ord kan icke verbal kommunikation uttryckas på många olika sätt, däribland tonläge, beröring, gestikulering och kroppsspråk. Det påvisar betydelsen av icke verbal kommunikation för relationen. Det verbala får en djupare förståelse med hjälp av det icke verbala och det kan stärka relationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Forskning visar på att sjukvårdsyrkena behöver bredda sin utbildning av icke verbal kommunikation för att optimera vårdmötet. Även mer forskning behövs inom icke verbal kommunikation. / Nonverbal communication occurs in healthcare daily. It may be unconscius and unclear, and it may make the patient confused and stressed. The information that the patient receive from the medical staff, can be expressed in both nonverbal and verbal communication. Under the meeting the patient can feel support and security through nonverbal communication. The purpose of this study was to elucidate professional's nonverbal communication in relation to the patient. It was conducted as a literature study where the results were based on fourteen scientific articles. They were retrieved from databases, relevant to nursing research. The results indicate that nonverbal communication is a tool in health care encounter. When the communication process continues even without words, nonverbal communication is expressed in many different ways. There, in among other, the tone, touch, gestures and body language. It demonstrates the importance of nonverbla communication in the relationship. The verbal get at deeper understanding through the nonverbal and it can streghten the relationship between the health professional and patient. Research shows that the medical profession needs to broaden its training of nonverbal communication to optimize the health care encounter. Although more research is needed on the subject.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige. De svarande är pedagoger som arbetat med elever i åldrarna 7 till 12 år. Alla svar har behandlats anonymt. När det gäller uppfattningen om att relationer kan skära sig utan orsak visar resultatet att några pedagoger uppfattar att det förekommer ibland. Vidare visar resultatet att pedagogerna har olika strategier för att hantera relationsarbetet med eleverna. Dessa strategier har delats in i fyra huvudkategorier, Tyst kommunikation, Pedagogisk kommunikation, Orsak och Yrkesrollen. Det som går att utläsa ur dessa kategorier är mönster som visar att; Tyst kommunikation har stor betydelse för relationer i klassrummet. Pedagogisk kommunikation visar att pedagogen har stort ansvar i relationsarbetet. Rubriken Orsak beskriver anledningar till varför konflikter kan uppstå samt hur dessa kan lösas. Yrkesrollen beskriver strategier där pedagogen står i fokus.

Bakgrund: Intensivvård är sjukvård inom högteknologisk verksamhet där patienter som är allvarligt och kritisk sjuka eller skadade vårdas. Att under vårdtiden på intensiven vårdas i respirator försämrar patienternas möjlighet att kommunicera verbalt med andra. Tidigare var rutinen att patienter som vårdades i respirator sederades djupt och kravet på kommunikation var då inte så hög, men det senaste decenniet har regimen kring det förändrats. Idag respiratorbehandlas patienter med en ytligare sedering och dagliga väckningar. Kommunikation är viktigt vid omvårdnad av patienter. Patienter önskar mer kommunikation och information från personal då det är svårt att förstå alla situationer som de befinner sig i. Intensivvårdssjuksköterskor menar att vårda patienter i respirator med ytlig sedering kan vara en etisk konflikt. Det ställer höga krav på oss som ska vårda dessa patienter att vi kan förklara vad som hänt, kommer hända och vad vi ska göra med patienterna så det förstår vad vi säger och menar.  Syfte: Syftet var att beskriva strategier för kommunikation när ett gemensamt verbalt språk saknas hos patient med invasiv ventilationsbehandling och intensivvårdssjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats med kritiskt incident teknik som metod. Studien hade ett ändamålsenligt urval och inkluderade intensivvårdssjuksköterskor från hela landet. Datainsamlingen har skett med ostrukturerade intervjuer och datan har analyserats induktivt. Författarna letade efter beteendecitat och beskrivningar av olika strategier för kommunikation. Dessa indelades sedan i underkategorier medan ett resultat skrev fram och slutligen presenterades i tre olika huvudkategorier.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Skapa trygghet med kommunikation och kroppsspråk, resurser för att tolka och förstå patienter och använda kommunikationshjälpmedel.  Slutsats: Att vårda patienter som inte intensivvårdssjuksköterskorna har ett gemensamt verbalt språk med är komplext. Studien fann att genom kroppsspråket gick det att kommunicera med patienterna. Det framkom att något som var väldigt viktigt var att skapa en trygg och säker atmosfär för patienten, kände patienten sig trygg och sedd menade studiedeltagarna att den verbala kommunikationen inte längre spelade fullt lika stor roll.