Thesis (MComm)--Stellenbosch University, 2000. / ENGLISH ABSTRACT: One of the biggest problems facing businesses in the future will be the conservation of the environment. The purpose of this study is to determine how a company can implement a socially responsible ecological strategy successfully, and more specific the companies listed on the Johannesburg Stock Exchange. The study consists of two sections, namely an in-depth theoretical literature study into the implementation of a socially responsible ecological strategy and secondly an empirical study on the implementation of such a strategy. The focus is on the different stages in the strategic implementation process, namely the formulation and planning phases, the implementation phase and the exercising of control over the implementation process. An attempt is made to bring the strategy implementation process into relation with the implementation of a socially responsible ecological strategy which will ensure the successful implementation of the strategy. Aspects surrounding the environmental issues were also integrated in this study, namely green activism in South Africa, current legislation and the influence of the green consumer on the welfare of companies. The results indicated that almost two thirds (66,67 %) of the companies in this study are following a socially responsible ecological strategy. These companies who do follow a socially responsible ecological strategy are also more strategic orientated than companies who do not follow a socially responsible ecological strategy. Companies are well aware of the influence that the green consumer can have on their businesses, but green activism has not yet gathered momentum in South Africa to put companies under pressure ensuring to follow a socially responsible ecological strategy. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die bewaring van die omgewing is een van die grootste aktuele vraagstukke van die toekoms wat ondernemings in die gesig staar. Die doel van hierdie studie is om te bepaal hoe 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie suksesvol geïmplementeer kan word, met spesifieke verwysing na maatskappye genoteer op die Johannesburgse Aandelebeurs. Die studie bestaan uit twee gedeeltes, naamlik 'n indiepte teoretiese literatuurstudie na die implementering van 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie en tweedens 'n empiriese ondersoek na die implementering van sodanige strategie. Daar word gefokus op die verskillende stadia in die strategiese implementeringsproses, naamlik die formulerings- en beplanningsfase, die implementeringsfase en die uitoefening van doeltreffende beheer oor die implementeringsproses. Verder word gepoog om die strategie implementeringsproses in verband te bring met die implementering van 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie wat die suksesvolle implementering van die strategie sal verseker. Ondersoek is ook ingestel na faktore rondom die omgewingskwessie, naamlik groen aktivisme in Suid-Afrika, huidige wetgewing en die invloed van die groen verbruiker op die welvaart van die onderneming. Die resultate toon dat feitlik twee derdes (66,67 %) van die ondernemings in hierdie studie wel 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie volg. Hierdie ondernemings wat 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie volg is ook meer strategies georiënteerd as ondernemings wat nie 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie volg nie. Ondernemings besef die invloed van die groen verbruiker op die welvaart van hulondernemings, maar groen aktivisme het nog nie inslag gevind in Suid-Afrika om ondernemings onder druk te plaas om 'n sosiaal verantwoordelike ekologiese strategie te volg nie.

Vado atsakomybė yra tarptautinėje paprotinėje teisėje nusistovėjęs principas. Vadai, pagal šią doktriną, atsako ne už savo pačių įvykdytus nusikaltimus, o už pavaldinių, kuriems nesugebėjo užkirsti kelio ar bausti. Ši atsakomybė kyla dėl neveikimo. Mokslininkų bendruomenėje iki šių dienų nėra aišku, ar vadai atsako už pavaldinių nusikaltimus, ar už savo paties pareigos nevykdymą. Vadai atsako už atskirą nusikaltimą, kuriam neužkirto kelio ar už kurį nebaudė, kuomet tarptautinė teisė jį buvo įpareigojus tą daryti. Vado atsakomybė yra sui generis atsakomybės už neveikimą forma. Pagal ad hoc tribunolų jurisprudenciją, vado atsakomybė susideda iš trijų elementų: vado-pavaldinių santykių, vado mens rea ir būtinų ir tinkamų priemonių užkirsti kelią nusikaltimui ar bausti nesiėmimo. Visi šie elementai turi būti įrodyti ir bet kokios abejonės kilimas turi būti sprendžiamas kaltinamojo naudai. Vado-pavaldinių santykiai galimi tik esant efektyviai vado kontrolei. Efektyvumas reiškia, kad vadas gali ne tik vienaip ar kitaip daryti įtaką pavaldinių veiksmams, tačiau ir priversti paklusti, materialiai sugebėti užkirsti kelią nusikaltimams ar bausti. Romos statute karo vadų ir asmenų, efektyviai vykdančių karo vado funkcijas, mens rea skiriasi nuo civilių vadų. Romos statuto travaux préparatoires pasufleruoja, kad civiliai vadai, skirtingai nei karo, neturi tokių pačių galimybių vykdyti savo pareigas. Dėl šios priežasties jų žinojimo standartas yra švelnesnis nei karo vadų. Romos statutas... [toliau žr. visą tekstą] / Superior responsibility, otherwise known as command responsibility, is a well established doctrine in both treaty and customary international law. Superiors are held criminally responsible for breaches of international humanitaran law committed by their subordinates. Responsibility arises only after superior fails to take any preventive or punitive action when he was under a duty to do so. There is no common opinion of what that doctrine should stand for, is it a mode of liability for subordinates crimes or a separate offence of superior. It is a crime of omission which has no or little support in national legislation systems. Superior responsibility is a sui generis form of responsibility for omission. Superior responsibility, according to ad hoc tribunals jurisprudence, is constructed of three elements which are superior-subordinate relationship, superior’s mens rea and ability to take necessary and reasonable measures to prevent subordinate’s crime and punish. All these elements must be proofed beyond reasonable doubt. Superior-subordinate relationship can only be established if there existed effective command and control between those two. Effectiveness is a material ability to influence subordinates actions in a way of either stopping them from committing a crime or being able to punish. Superiors mens rea in Rome Statute for military commander and a person, effectively acting as such is more strict than for other superiors, described in art. 28(b). Travaux... [to full text]

Corporate environmental responsibilities of organizations have become an eminent consideration among organizational managers and scholars in recent years. Environmental issues have gained much momentum that virtually every group of stakeholders is now demanding environmental efficiency from contemporary organizations. This study investigated environmental practices of two logistics companies in Sweden with the aim to shed light on the measures taken by these companies in response to the environmental impacts of their business activities. We investigated: How and why are logistics service providers in Sweden responding to the demand for environmental responsible business practice?   Based on a qualitative research design, a case study was conducted with DHL and PostNord AB. The results of the study show that the case companies perform environmental practices to reduce the carbon emissions of their business operations due to stakeholders demand. The findings identify stakeholders such as, customers, the Swedish government and shareholders/investors as those that exert the most pressure on the case companies regarding their environmental practices and initiatives.

The research into the relationship between social-environmental responsibility and financial performance continues to draw the attention of both scholars and practitioners. This is because previous studies have not presented an unequivocal outcome as to the direction of causation between the two constructs. To address this obvious gap, this study explores the relationship between corporate environmental responsibility and financial performance with a focus on the extractive sector where previous studies least investigated empirically and one of the worst culprits in environmental degradation. The study explores the impact of corporate environmental responsibility on the financial performance in the extractive sector using a pooled secondary data of 101 multinational extractive companies for the period of 2008-2010 and primary data from a survey of 275 extractive sector managers. The results of this study show that there is no relationship between corporate environmental responsibility and financial performance while the environmental attitude of managers is positively related to the perceived corporate reputation of their companies. A further investigation shows that sector unique characteristics are responsible for the neutral relationship between corporate environmental responsibility and financial performance. However, some results show statistically insignificant positive relation and this points to the fact that in the long-term, poor sensitivity to the environment may not be sustainable.

Bakgrund: Matsvinn har på senare tid fått stor medial uppmärksamhet samtidigt som konsumenters miljömedvetenhet har ökat. Matsvinn uppstår i hela produktflödet och anses vara ett stort miljöproblem samtidigt som det utgör en kostnad för företag. Det finns ett flertal identifierade reaktiva åtgärder för hur distributions- och butiksledet ska kunna minska detta. Däremot saknas kunskap beträffande orsaker för uppkomsten av matsvinn samt proaktiva åtgärder för att minska detta. Tidigare forskning pekar på att effektivisering av produkters flöde skulle kunna minska matsvinn. Stora livsmedelskedjor utomlands har implementerat styrningsverktyget lean för att effektivisera dess verksamhet samt minska dess matsvinn. På grund av bristen när det gäller forskning om proaktiva åtgärder samt implementering av lean-verktyg för att minska matsvinn krävs ytterligare studier för att undersöka verktygets möjlighet inom svensk dagligvaruhandel. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa faktorer som kan förklara uppkomsten av matsvinn av färskvaror inom dagligvaruhandeln. Vidare syftar studien till att redovisa en flödeskartläggning och en beskrivning av beställningsprocessen för att undersöka vilka verktyg inom styrningsverktyget lean som kan implementeras för att leda till en minskning av matsvinn. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en multipel fallstudiedesign. Dess empiri är insamlad från fyra organisationer inom dagligvaruhandeln där intervjuer utförts på både distributionsenheter samt livsmedelsbutiker. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats. Slutsats: Studien konstaterar att vissa styrningsverktyg inom lean kan implementeras på företag inom den svenska dagligvaruhandeln för att minska matsvinn. Däremot har en problematisk balansgång mellan minskat matsvinn och kund nöjdhet identifierats vilket hämmar matsvinnsreducering en. Vidare har studien gett praktiska tillvägagångssätt för att effektivisera distributions- och butiksledet. Dessa hjälpmedel ska användas för att reducera aktörernas matsvinn vilket leder till minskad negativ miljöpåverkan samt ökad lönsamhet.

Bakgrund Corporate Social Responsibility är något som allt fler företag tar hänsyn till i sin dagliga verksamhet då krav från omvärlden konstant ökar. På senare år har forskare börjat intressera sig för CSR:s betydelse för motivationen hos anställda. Tidigare studier indikerar att det finns ett samband mellan CSR och motivation dock är fältet fortfarande outforskat och det krävs fler studier på detaljerad nivå. För att lyckas med CSR-arbetet krävs det att information kontinuerligt kommuniceras på ett konsekvent, tydligt och intresseväckande sätt. Kan CSR-arbete kommuniceras på ett klart sätt kan det leda till ökad motivation hos anställda. En bransch där motiverade anställda påstås vara viktigt är servicebranschen, då anställda är en del av den tjänst som levereras. Därmed är det relevant att studera hur CSR kan användas för att öka motivationen hos anställda som arbetar inom servicebranschen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur CSR påverkar motivationen hos anställda i företag inom servicebranschen i Sverige. Vidare kommer den interna kommunikationen av CSR undersökas och hur denna påverkar motivationen. Därmed är syftet med studien att utreda och kartlägga de faktorer som upplevs vara viktiga för att de anställda ska bli motiverade av företagets CSR-arbete. Metod Studien har antagit en fallstudiedesign då målet med studien varit att detaljrikt granska ett specifikt fall. Metoden som har använts är en kvalitativ metod med en iterativ ansats då författarna gått fram och tillbaka mellan teori och empiri under arbetets gång. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och enkäter. Slutsatser Genom den empiriska datainsamlingen har vi kunnat identifiera ett flertal framgångsfaktorer inom området CSR och motivation. Dessa framgångsfaktorer kan främst härledas till intern kommunikation och ledarskap. Vidare har utmaningar i arbetet med att göra CSR till en motivationsfaktor funnits som visar att val av kommunikationsform och att anpassa ledarskapet mellan olika individer kan upplevas problematiskt. Sammanfattningsvis har CSR-aktiviteter visat sig påverka anställdas motivation positivt om de kombineras med effektiv kommunikation och tydligt ledarskap. / Background Due to increasing external demands corporate social responsibility has been adapted more frequently by companies in their daily activities. In recent years, researchers have started to develop an interest in CSR’s importance regarding the motivation of employees. In order to succeed with CSR-activities and increase employee motivation, information is required to be continuously communicated in a consistent, clear and interesting way. An industry where motivated employees are known to be important is the service industry, since employees are a big part of the service provided. Therefore, it is relevant to study how CSR-activities can be used to increase motivation of employees working in the service sector. Aim The aim of this study is to explore how CSR affects the motivation of employees working at companies within the service industry in Sweden. Furthermore, the internal communication of CSR is examined and how this contributes to motivation. Thus, the purpose of the study is to investigate and identify the factors that are perceived to be important for employees in order to be motivated by the company's CSR efforts. Methodology The study adopts a case study design since the goal of the study has been to perform a detailed examination of a specific case. The method used is a qualitative method and an iterative approach has been used, combining an inductive and deductive approach, and the authors have been shifting between theory and empirical evidence during the process. Data has been collected through interviews and questionnaires. Conclusions Through our empirical data collection we have been able to identify a number of factors in the field of CSR that could lead to success in terms of employee motivation. Furthermore, the challenges that exist to make CSR a motivating factor for employees are the choice of communication channels and adapting leadership between different individuals. In summary, CSR has been shown to influence employee motivation positively if combined with efficient communication and leadership.

This work is a synthesizing view on education for responsibility. It presents an interdisciplinary perspective on the various aspects and results in concrete educational approaches. It answers the questions how to define responsibility for the purpose of education, which is the place of responsibility in today's society and what are the psychological aspects of responsibility. It summarizes the various concepts of education for responsibility in family, school and leisure. KEY WORDS responsibility, education for responsibility, autonomy, decision making

De senaste åren har bra kvalitet blivit allt mer viktigt för kunder, leverantörer och konsumenter. Kraven för bra kvalitet blir allt högre på produkter och tjänster. På grund av detta är det många företag som väljer att certifiera sig enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001. Även Corporate social responsibility har många företag infört. Syftet med det är att ta ett större ansvar mot befolkningen och för miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka hur små företag kan implementera ISO 9001 med hjälp av Corporate Social Responsibility på ett effektivt sätt i företaget. Det har genomförts en enkätundersökning i syfte att undersöka hur många små företag i Gävleborgs-. Dalarnas- och Uppsalalän som är certifierade enligt ISO 9001 samt vad de har för syn på kvalitet och Corporate social responsibility. Det har genomförts intervjuer på Gefle kartong & Display. De som deltog i intervjun är operatörer ifrån produktionen i Karlstad och två stycken personer ifrån ledningen. Detta gjordes för att se hur de i nuläget arbetar med kvaliteten inom företaget och för att se vad de har för inställning till att i framtiden införa och certifiera sig enligt ISO 9001. ISO 9001 är ett kvalitetsledningssystem som reglerar hur ett företag ska jobba med kvaliteten inom verksamheten. De företag som väljer att certifiera sig enligt ISO 9001 måste uppfylla de krav som finns inom ISO 9001 standarden för att kunna certifiera sig. Av de företag som svarade på enkäten var det inte många som var certifierade enligt ISO 9001. Det var många av företagen som hade ledningssystem som de hade utformat själva. Utifrån intervjuerna upptäcktes det att företaget inte har något standardiserat arbetssätt för hur de jobbar med kvaliteten inom företaget. När ett kvalitetsledningssystem ska införas är det viktigt att alla i verksamheten är involverade i arbetet. Detta för att alla ska känna sig delaktiga och för att förstå varför arbetet genomförts. Det finns starka tendenser till att Corporate social responsibility är lättare att införa i en verksamhet som redan har ett fungerande kvalitetsledningssystem. / In the last years good quality has become increasingly important for customers, suppliers and consumers. Quality requirements are becoming higher on products and services. Because of this, many companies choose to obtain certification under the quality management system ISO 9001. Many enterprises have introduced Corporate social responsibility in the organization. The purpose of it is to take a greater responsibility toward people and the environment. The purpose of this work is to investigate how small businesses can implement ISO 9001 with help of Corporate Social Responsibility in an efficient way in the company. In this study I identify how many small businesses in Gävleborg- Dalarnas- Uppsala County are certified according to ISO 9001 and what their approach to quality and Corporate Social Responsibility are. Interviews have been done at Gefle Kartong & Display. Those who participated in the interview are operators and management from production in Karlstad. This was done to see how they are currently working on the quality of the company and to see what their attitude to the future introduction and certification under ISO 9001. ISO 9001 is a quality management system that regulates how a company should work with the quality of operations. Companies that choose to become certified according to ISO 9001 must meet the requirements of the ISO 9001 standard to be certified. Of the companies that responded to the survey were not many who were certified according to ISO 9001. It was many of the companies that had management that they had designed themselves. From the interviews, it was discovered that the company does not have a standardized approach to how they work with the quality of the company. When a quality management system to be introduced, it is important that all the activities involved in the work. This is for everyone to feel involved and to understand why the work carried out. There are strong tendencies to Corporate social responsibility is easier to implement in a business that already have a quality management system.

Subject of thesis is theoretical description of sphere responsibility controls and its subsequent aplication in information system Business Navigation. The first part is focused on organizational premises of qualitative responsibility controls, next instrumental and informative premises. The result of the thesis is to find out how Business Navigation System fills premises for efficient responsibility controls and to find eventual deficiencies of system.

Diante do atual cenário político, econômico e social, permeado pela intensa competitividade, novas propostas de estilos de gestão estão emergindo no meio empresarial. No âmbito social, essas propostas tornam-se cada vez mais importantes e as organizações assumem o papel de resgatar os valores humanitários e as condições sociais do indivíduo. Desta forma, as organizações se tornam agentes de mudança e co-responsáveis pela reconstrução da cidadania e do bem-estar social. Este trabalho visa identificar e caracterizar dois tipos de propostas de gestão social: a Responsabilidade Social Empresarial e a Economia de Comunhão. Ambas surgem no contexto de amenizar a exclusão social, erradicar a pobreza e diminuir a disparidade presente no cenário contemporâneo. O objetivo deste trabalho é aplicar os Indicadores Ethos de Responsabilidade Social Empresarial em uma empresa que adotou um novo estilo de abordagem social: a Economia de Comunhão. A partir da aplicação dos indicadores, será possível mensurar e identificar as ações desenvolvidas por esta empresa e também avaliar se a prática dessas ações sociais atendem os preceitos da Responsabilidade Social Empresarial. / According to the current social, politic, and economic scenario, which is permeated with intense competitiveness, new proposals of management styles have been arising. In relation to social sphere, these proposals become more and more important and the organizations assume the role of rescuing human values and individuals social conditions. Thus, organizations have been acting as agents of change and are co-responsible for the reconstruction of citizenship and welfare state. This study seeks to identify and to characterize two kinds of social management proposals: the Business and Social Responsibility and the Economy of Sharing. Both of them appear in an attempt to reduce social exclusion, to eradicate poverty and to decrease the social disparity that is present in contemporary scenario. The objective of this work is to apply the Indices from Ethos Institute for Business and Social Responsibility in an enterprise that had adopted a new way of social approach: the Economy of Sharing. From de application of these indices, there will be possible to measure and to identify the actions developed by this enterprise, as well as to evaluate if the practice of these social actions considers Business and Social Responsibility precepts.