Boendesegregation skapar antaganden om olika bostadsområden, antaganden som påverkar människors känsla av utanförskap och gemenskap. Två resursstarka och två resurssvaga områden i två olika städer jämförs för att undersöka respondenternas upplevelser kring utanförskap och gemenskap i respektive område. Studien bygger på två nationalekonomiska teorier, Mismatch hypotesen och Polariserings hypotesen, som förklarar uppkomsten av boendesegregation. Dessutom en kompletterande teori som diskuterar grannskapets effekter på känslan av utanförskap och gemenskap. 16 semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet, varav 8 från resursstarka områden och 8 från resurssvaga områden. Studiens resultat visar på en starkare gemenskap mellan grannar i de resurssvaga områdena än i det resursstarka. Resultatet visar också att resurssvaga områden tillskrivs ett utanförskap, som individer boende i dessa områden inte själva upplever. 6 av 8 respondenter dementerar vid intervjuer påståenden om ett utanförskap. Avslutningsvis uppvisar studien på starkare gemenskap i samtliga områden, snarare än ett utanförskap.

Den svenska bostadskrisens utveckling berör hela bostadsmarknaden men främst deresurssvaga hushållen. Anledningen till detta fenomen är att samhällsklyftorna i landet harökat som ett resultat av att inkomstfördelningen i Sverige har förändrats. Glappet mellan derika och de resurssvaga har ökat, men även hushållsställning i de svenska hushållen harförändrats från stora till mindre hushåll. Det finns således ett behov av boende som bemöterde mest grundläggande kraven för en resurssvag individ som är rimliga att hyra ur ettekonomiskt perspektiv. Detta har lett till en efterfrågan för ett bostadssystem som kan bemötabehovet som finns hos dessa resurssvaga grupper. I andra länder kallas detta system förAffordable Housing, men finns inte i Sverige i samma utsträckning. Syftet med denna rapportvar att undersöka hur svenska byggbranschen utvecklingsfond (SBUF) förslag på alternativabostadslösningar, med avsteg från byggregler kan leda till ett sådant bostadssystem.En opinionsundersökning som grundar sig på SBUF:s förslag, utfördes genom enenkätundersökning. För att vidare komplettera denna undersökning har intervjuer medämneskunniga gjorts. Resultatet tyder på att det finns en marknad för bostadslösningar likt deSBUF presenterat, då merparterna av respondenterna i enkätundersökningen ställer sigpositiva till förslagen. Mer specifikt de grupper som har låga inkomster och osäkraboendeformer som andrahandskontrakt och inneboende. Resultatet visar även att detta förslagpotentiellt hade kunnat sänka byggkostnaden genom ett mer flexibelt bostadsbyggande. Islutändan handlar det om hur detta system är motiverat ur ett socioekonomiskt perspektiv, ochhur det på bästa möjliga sätt ska introduceras in i det svenska bostadssystemet. Resultatet somdras ifrån intervjuerna med de ämneskunniga innebär att ett sådant system bör genomföras påett sätt som motverkar segregation. Att förmedla bostäder med alternativa bostadslösningartill resurssvaga kan leda till en kontroversiell diskussion om lägre boendestandard för dessagrupper, men en diskussion som behöver tas. Slutsatsen som kan dras är att SBUF:s förslagkan vara en väg att gå för att inrätta ett system som Affordable Housing, och att det potentielltkan bemöta det behovet av bostad som finns hos dessa resurssvaga hushåll. / The fact that the Swedish housing market is experiencing a housing crisis is widely known. Inparticular, there is a limited range of tenancies, as many of these are converted intocondominiums. This development mainly affects the resource-poor households, as the socialgap in the country has increased, as a result of the change in income distribution in Sweden.The gap between the rich and the resource-poor has increased, but households in Swedenhave also changed from large to smaller households. Thus, there is a need for accommodationthat meets the most basic requirements for a resource-poor individual, which is alsoreasonable to rent from an economic perspective. This has led to a demand for a housingsystem that can meet the needs of these resource-poor groups. In other countries this system iscalled Affordable Housing, but is not etablished in Sweden to the same extent. With this inmind, the purpose of this report is to investigate how SBUF proposes alternative housingsolutions, with the exception of building rules, can lead to such a housing system.As housing concerns people, an opinion poll has been made based on SBUF's proposalthrough a survey. In order to further complete this survey, interviews with subject expertshave been made. The result indicates that there is a market for the housing solutions such asthose SBUF presented, as the respondents in the survey responded positively to the proposal.More specifically, those groups that have low incomes and insecure housing forms as secondhandcontracts and lodger. The result also shows that this proposal could potentially havelowered construction costs through more flexible housing construction. In the end, it is aboutwhether this system is motivated from a socio-economic perspective, and how it should beintroduced in the best possible way into the Swedish housing system. The experts in the fieldclaims that such a system should be implemented in a way that counter segregation.Providing housing with alternative housing solutions to resource-poor households can lead toa controversial discussion of lower housing standards for these groups, but a discussion thatneeds to be taken. The conclusion that can be drawn is that the SBUF's proposal can be a wayof setting up a system such as Affordable Housing, and that it can potentially address the needfor housing that exists within these resource-poor households.

Balansen mellan utbud och efterfrågan av bostäder har inverkan på olika gruppers möjligheter till att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots att det byggs mer än på länge i Stockholmsregionen så tyder ändå mycket på att det blivit svårare för resurssvaga grupper att hitta bostäder. I studien framgår att nyproduktionen av bostäder inte svarar mot de bostadsbehov som finns och att arbetet med bostäder för resurssvaga grupper inte tycks stå särskilt högt upp på agendan. Frågan har uppmärksammats av flera aktörer och anses vara en av de största utmaningarna på bostadsmarknaden.  Den här studien strävar efter att undersöka vilka möjligheter som finns för kommunerna att skapa förutsättningar för en jämlik bostadsmarknad i Stockholms län genom att lyfta det regionala perspektivet inom samhällsplanering och på så sätt skapa förutsättningar för en hållbar region. Mer specifikt så avser studien att främja nybyggnation av billiga bostäder, främst i form av subventioner genom kommunal markpolitik, i syfte att underlätta möjligheterna för resurssvaga hushåll till att etablera sig på bostadsmarknaden. Tre kommuner i länet har undersökts i denna kvalitativa studie. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från dessa kommuner samt en dokumentstudie av kommunala policydokument. Slutsatsen är att det finns en diskrepans mellan utbudet och efterfrågan på bostadsmarknaden, när det kommer till bostäder för resurssvaga grupper. Hur kommunerna arbetar med att komma tillrätta med detta varierar, dels i form av generella insatser vilka strävar efter ett högt kvantitativt byggande, eller särskilda insatser som strävar efter att pressa produktions- och boendekostnader. Att generella insatser användes mer frekvent bland de kommuner som undersöktes i denna studie, i kombination med att boendekostnader problematiseras i mycket liten omfattning, ger intrycket av att nybyggnation inte är ett realistiskt alternativ för resurssvaga grupper och att tilltron till flyttkedjor således är mycket hög. Även om det framkom kritik mot de särskilda insatserna som sker i kommunerna, vilket grundar sig i att enkla boendelösningar med låga byggkostnader inte nödvändigtvis behöver leda till lägre boendekostnader, så kan ändå ett kontinuerligt tillskott av sådana bostadslösningar bidra till att priser och hyror på bostadsmarknaden hålls nere på längre sikt. Både det teoretiska och empiriska materialet visar på ett samband mellan produktionskostnader av bostäder och boendekostnader men om byggande av bostäder ska subventioneras är det viktigt att säkerställa att detta sker till rätt hushåll. Därför finns det skäl till att kombinera subventioner med olika former av klausuler som försäkrar kommunen mot att systemet utnyttjas. Detta ökar förmedlingsfrågornas betydelse. / The balance between supply and demand of housing has an impact on the ability of different groups to establish themselves in the housing market. Even though housing construction has the highest levels in many years, there are clear indications that it has become more difficult for low-income households to find housing. This study shows that new housing construction does not correspond to the current housing needs and that housing for low-income households does not appear to be on the planning agenda. The issue has been highlighted by several stakeholders in the housing market and housing for low-income households is considered to be one of the biggest contemporary challenges of the housing market. This study aims to investigate the possibilities for the municipality to create conditions for an equal housing market in the Region of Stockholm, by raising the regional perspective in planning and create conditions for a sustainable region. More specifically, the study aims to facilitate the construction of cheap housing, primarily in the form of subsidies through municipal land policy, in order to promote housing for low-income households in the housing market. Three municipalities in the region have been investigated in this qualitative study. The empirical material is based on semi-structured interviews with municipal officials from these municipalities, backed up by a document study of municipal policy documents. The conclusion is that there is a discrepancy between supply and demand in the housing market, when it comes to housing for low-income households. How the municipalities work to address this varies and can be divided into general efforts, that aim for high-quantitative construction or special efforts aimed at reducing production- and housing costs. The fact that general efforts were used more frequently among the municipalities surveyed in this study, coupled with the fact that housing costs are problematised to such a small extent, gives the impression that new construction is not a realistic alternative for low-income households, and thus that the reliance on chains of residential mobility are very high. Although there is a criticism of the special efforts that take place in the municipalities, which is on the fact that simple standard housing solutions with low construction costs do not necessarily have to lead to lower prices/rents, yet a continuous addition of such housing solutions can keep prices and rents in the housing market down in the longer term. Both the theoretical- and empirical material shows a correlation between production costs and housing prices, however if housing is to be subsidised it is important to ensure that it is directed to the intended households. Therefore, there is a reason to combine subsidies with different forms of clauses that assure the municipality against misuse of the system. This increases the importance of the distribution of housing.