<p>Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.</p><p>Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.</p><p>Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.</p> / <p>Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.</p><p>The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.</p><p>Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.</p>

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem. / Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.

Sammanfattning Titel: Revisionens värde för kunden - Hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde Kurs: Företagsekonomi III, Ekonomistyrning, Examensarbete (kandidatuppsats) Handledare: Thomas Karlsson Fakultet: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar Inledning: Revisionsbyråernas kunder har yttrat åsikter om att byråerna måste bli mer serviceorienterade och ta mer initiativ mot deras kunders behov. Kunderna är oroliga att byråerna inte kommer ha möjligheten att möta framtida förväntningar, det kommer ställa krav på att byråerna känner sina kunder. Om revisionsbyråer vet hur de skapar värde för sina kunder, kan de dra nytta av det vid prissättningen av tjänsten och därmed nå en högre fördel mot konkurrerande företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i tidigare teori och studier om att kundvärde uppstår i konsultverksamheter, undersöka hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde till sina kunder i samband med revisionsuppdraget. Frågeställningen kommer därav besvaras med utgångspunkt i revisionsbyråernas preferenser och inte kundens. Avsikten är att ge en insikt för revisionsföretag i hur de kan generera värde. Metod: En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer, som hålls med auktoriserade eller godkända revisorer i både små och stora revisionsbolag. Studien nyttjar en abduktiv ansats genom empirin, tolkningskapitlet och slutsatsen. Syftet är att styrka och utvärdera det empiriska materialet med teorier från välkända forskare. Slutsats: Revisionsbyråerna skulle kunna involvera kunden i högre omfattning under hela revisionsprocessen för att skapa nöjdare kunder och mer värde. Slutsatsen besvaras ur ett internt- och ett externt perspektiv. Rekommendationer har utfärdats där vi påvisar att en bättre differentieringsstrategi kan utvecklas för att uppnå konkurrensfördelar.

Regleringen gällande revisorsrotationen syftar till att stärka revisorers oberoende men tidigare forskning har dock påvisat diverse påföljder som kan anses som både negativa och positiva för revisorernas arbete. Således förekommer det många oeniga resultat angående revisorsrotationens olika effekter i den tidigare forskningen.   Syftet med denna studie är att förklara revisorsrotationens effekter utifrån ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter och professionella karriärer. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorsrotationen, byråtillhörighet och revisorsprofessionen använts. Utifrån den tidigare forskningen har   studien   utformat   åtta    hypoteser   som behandlar    revisorsrotationens   ekonomiska   effekter, förtroendeeffekter och kvalitetseffekter. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till revisorer som arbetar på små och stora revisionsbyråer i Sverige.     Denna studie påvisar att revisorer med längre erfarenhet inom revisionsbranschen har en mer negativ syn på rotationens förtroendeeffekter. Studien bekräftar även att revisorerna anser att regleringen överlag är nödvändig för revisionsbranschen vilket även stöds av den tidigare forskningen. Däremot kunde studien inte påvisa någon skillnad i ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter. Likaså kunde ingen skillnad påvisas mellan revisorer med olika långa professionella karriärer och rotationens ekonomiska effekter och kvalitetseffekter.   Studiens viktigaste bidrag är uppmärksammandet av revisorsrotationens effekter för revisionsbyråer och deras klientföretag. På så sätt blir revisionsbyråerna mer medvetna om rotationens påföljder vilket innebär att de eventuellt kan införa åtgärder för att hantera dessa. Studien kan även visa sig relevant för klientföretagen då studien bidrar med ökade kunskaper om hur regleringen påverkar revideringen av deras räkenskaper. / Mandatory audit rotation aims to improve auditor’s independence however previous research has shown that the regulation can cause both advantages and disadvantages on the audit profession. Researchers are therefore in a disagreement over whether or not the effects caused by the regulation are considered to be favourable or damaging to auditors.   The purpose of this study is to explain mandatory audit rotation based on audit firm affiliation and auditors’ professional careers. A considerable amount of previous literature and research papers have been examined in order to reach the purpose of this study. Eight hypotheses have been defined based on earlier research within the subject. The hypotheses deal with the three main effects caused by the regulation, namely effects related to economics, public assurance and quality. A survey was used to test the study’s hypotheses and the selected respondents were auditors in Sweden.     The results of the study show that more experienced auditors have a more negative view on the regulations effects related to public assurance. The study also confirms that auditors general view is that the regulation is necessary and important. On the other hand, the study could not prove that auditors within different firm affiliations have different views on the regulation.   This study contributes to an increased understanding of how mandatory audit rotation effects auditors and their clients. By increasing the audit professions understanding and knowledge about the regulation audit firms can focus on taking action to handle the effects in a more efficient way.