Syfte: Studien ämnar till att undersöka korrelationen mellan redovisat värde och marknadsvärde med avseende på förvaltningsfastigheter. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metodstrategi där data från kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras följt av att korrelationsanalyser genomförts. Slutsats: Signifikanta positiva samband uppmättes för samtliga utvalda redovisningsmått, således kan dessa mått anses vara värderelevanta utifrån studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat. Förslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler än de valda i denna studie vore att föredra i framtiden, förslagsvis bör variablerna; förändring i utdelning, intern eller extern värdering i företagen ingå i en sådan studie. Vidare vore det även intressant att se en studie avseende hur företag säkerställer sin värdering av förvaltningsfastigheter. Ifall skillnader går att uppdaga mellan företag som endast gör interna utvärderingar alternativt endast externa utvärderingar eller en kombination av de två.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts. Resultatet visar att de lojalitetsattribut som kunder efterfrågar för köp online inte i samtliga fall leder till att kunder blir lojala gentemot webbutiker. Vidare är e-lojalitet en svagare form av lojalitet vilket kan innebära att det är svårare för webbutiker att få lojala kunder i jämförelse med butiker i fysiska miljöer.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för produktplaceringsprocessen och därmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. Utgångspunkten för att besvara syftet är värdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet från undersökningen visade på att fördelarna med produktplacering är att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumärke i ett verklighetstroget sammanhang och därmed görs produktionen mer trovärdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer än bara trovärdighet, den erbjuder ett nätverk med samarbetspartners, liksom ett värdeskapande genom kringliggande plattformar. / The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of the product placement process and to see what a marketing channel such as product placement generates to a film and/or a television production. The starting point for answering the purpose of this paper is the value creation theories together with a qualitative survey through interviews with six people in the product placement industry. The results from the survey showed that the benefits of product placement are the contribution of a platform for consumers to see a product or a brand in a realistic context and thereby making a production more reliable. In a larger perspective, product placement generates more than just credibility, it offers a network of partners, as well as value creation through surrounding platforms.

Sammanfattning Titel: Revisionens värde för kunden - Hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde Kurs: Företagsekonomi III, Ekonomistyrning, Examensarbete (kandidatuppsats) Handledare: Thomas Karlsson Fakultet: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar Inledning: Revisionsbyråernas kunder har yttrat åsikter om att byråerna måste bli mer serviceorienterade och ta mer initiativ mot deras kunders behov. Kunderna är oroliga att byråerna inte kommer ha möjligheten att möta framtida förväntningar, det kommer ställa krav på att byråerna känner sina kunder. Om revisionsbyråer vet hur de skapar värde för sina kunder, kan de dra nytta av det vid prissättningen av tjänsten och därmed nå en högre fördel mot konkurrerande företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i tidigare teori och studier om att kundvärde uppstår i konsultverksamheter, undersöka hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde till sina kunder i samband med revisionsuppdraget. Frågeställningen kommer därav besvaras med utgångspunkt i revisionsbyråernas preferenser och inte kundens. Avsikten är att ge en insikt för revisionsföretag i hur de kan generera värde. Metod: En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer, som hålls med auktoriserade eller godkända revisorer i både små och stora revisionsbolag. Studien nyttjar en abduktiv ansats genom empirin, tolkningskapitlet och slutsatsen. Syftet är att styrka och utvärdera det empiriska materialet med teorier från välkända forskare. Slutsats: Revisionsbyråerna skulle kunna involvera kunden i högre omfattning under hela revisionsprocessen för att skapa nöjdare kunder och mer värde. Slutsatsen besvaras ur ett internt- och ett externt perspektiv. Rekommendationer har utfärdats där vi påvisar att en bättre differentieringsstrategi kan utvecklas för att uppnå konkurrensfördelar.

I Sverige har det sedan 2005 varit krav för börsnoterade företag att redovisa enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS. Vilket betyder att förvaltningsfastighetsbolag då skulle rapportera värdet på sina fastigheter enligt verkligt värde eller anskaffningsvärde, där i princip samtliga använder verkligt värde. År 2013 kom det ytterligare krav på upplysning gällande verkligt värde med den nya standarden IFRS 13. Denna nya standard ger tydligare riktlinjer för företag i hur de ska värdera deras tillgångar till verkligt värde, där värdering av förvaltningsfastigheter har påverkats i stor utsträckning.  Det finns omfattande forskning och litteratur kring verkligt värde som koncept, där ofta anskaffningsvärde tagits upp som alternativ. Litteraturen om verkligt värde har kritiserat godtyckligheten i de antagandena som kan användas och det finns en oro att det kan vara mottagligt för bland annat resultatmanipulering, vilket även påvisats i vissa studier. Det som däremot inte har studerats i någon större utsträckning är hur finansiella analytiker, som är en av de primära användarna, ser på värdering till verkligt värde. Detta är ett område där vi tror att vår studie kan tillföra ny kunskap då den syftar till att undersöka finansanalytikers syn på värdering till verkligt värde inom förvaltningsfastigheter, teoretiskt och praktiskt, samt vad detta kan ha för implikationer vid värdering av bolag. Studien har genomförts enligt kvalitativ metod där vi genom att intervjua tio finansiella analytiker samlat in material. Materialet har analyserats och slutsatser har dragits kring finansiella analytikers syn på olika aspekter av verkligt värde och vilka implikationer det har.  Resultaten från studien visar att finansiella analytiker sammantaget inte anser att verkligt värde är helt rättvisande i teorin. Detta då det skiljer sig i för många fall, från ett faktiskt marknadsvärde. Däremot föredrar finansiella analytiker värdering till verkligt värde över redovisning till anskaffningsvärde. Vidare så bidrar subjektiviteten och den låga transparensen i värdering till verkligt värde, tillsammans med incitament från företagens sida att manipulera fastighetsvärden, att finansiella analytiker inte ser den fastighetsbolagens tillämpning av verkligt värde som fullständigt tillförlitlig. Slutligen så indikerar våra resultat att finansiella analytikers värderingar av företag påverkas av de svagheter som belysts kring verkligt värde i studien. Där incitament hos bolagen samt att de redovisade verkliga värdena reflekterar äldre marknadsförhållanden är två viktiga aspekter som tillmäts stor vikt vid analys av ett bolag. Denna studien bidrar även med en diskussion kring hur verkligt värde används i praktiken och vilka effekter detta kan ha, samt förslag på framtida forskning som kan utföras.

Titel: Möjligheten att uppmärksamma den personliga rollen i balanserat styrkort – fokus på värdeskapande i offentlig sektor Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Agnes Eriksson och Sofie Törnberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 - Juni Syfte: Tidigare forskning ger uttryck för att den personliga rollen är betydande för värdeskapande i offentlig sektor och kan hjälpa till att driva olika handlingar. Syftet är att öka förståelsen för möjligheten att uppmärksamma den personliga rollen i balanserat styrkort när det gäller värdeskapande i offentlig sektor. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv vilket innebär att tolkande samt förståelse genomsyrar hela studien. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och design. Teori och empiri har arbetats fram med hjälp av abduktion och insamling av empiri har skett genom tio stycken semistrukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Studien visar att den personliga rollen är en viktig del gällande värdeskapande i offentlig sektor. Empirin visade att användning av BSC-modellen i offentlig sektor kan anses komplex i sig och den personliga rollen bör därför inte uppmärksammas i BSC-modellen. Examensarbetets bidrag: Ur en teoretisk synvinkel bidrar studien till en ökad förståelse för den personliga rollen gällande BSC-modellen i offentlig sektor. Studien visar att den personliga rollen gällande värdeskapande i offentlig sektor inte bör uppmärksammas i BSC. Studien visar också att det är av betydelse att uppmärksamma den personliga rollen självständigt och arbeta med denna för att möjliggöra värdeskapande. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av flera kvalitativa studier kring BSC-modellen som verktyg inom den offentliga sektorn då vi utifrån vår studie fick kännedom av att allt fler offentliga verksamheter väljer att gå ifrån BSC som modell. Vi föreslår även vidare forskning som fokuserar på den personliga rollen som eget verktyg för värdeskapande eller i samklang med andra styrmodeller, för att se om studierna skiljer sig åt. Avslutningsvis föreslås även fortsatt forskning kring strategitriangeln. / Title: The opportunity to pay attention to the personal role in the balanced scorecard - focus on value creation in the public sector Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Agnes Eriksson och Sofie Törnberg Supervisor: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Date: 2019 - June Aim: Previous research indicates that the personal role is significant for value creation in the public sector and can help to drive different actions. The purpose is to increase the understanding of the possibility of paying attention to the personal role in a balanced scorecard when it comes to value creation in the public sector. Method: The study is based on a hermeneutic perspective and its interpretation and understanding pervades the whole study. It is built up on a qualitative research strategy and design. Theory and empirical work have been forged through abduction, and collection of empirical data has taken place through ten semi structured interviews, which have then been analyzed by using the theoretical reference frame. Result & Conclusion: The study indicates that the personal role is an important part of value creation in the public sector. The study also showed that the use of the BSC in the public sector is seen as complex and supplying the personal role would complicate the work with the BSC further. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, the study contributes to an increased understanding of the personal role associated with the BSC in the public sector. The study shows that the personal role associated with value creation in the public sector should not be observed in the BSC. Instead the study shows that it is important to pay attention to the personal role independently and work with it to enable value creation. Suggestions for future research: For further research, there is a need for several qualitative studies on the BSC as a tool in the public sector, since we gained knowledge from our study that an increasing number of public enterprises choose to avoid using BSC as a model. We also propose further research that focuses on the personal role as a separate tool for value creation or in harmony with other models, to see if the studies differ. Finally, further research on the strategy triangle is also presented.

Inledning: Uteruscancer är den sjätte vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Ny forskning pekar på att diffusionsviktad magnetresonanstomografi (MRT) kan vara en tillförlitlig undersökningsmetod för att detektera patologiska förändringar i uterus. Syfte: Att skapa en översikt av användbarheten av diffusionsviktade sekvenser vid MRT för att påvisa uteruscancer. Metod: Allmän litteraturöversikt, tio kvantitativa studier inkluderades. Resultat: Diffusionsviktade sekvenser vid MRT har högre sensitivitet, specificitet samt diagnostisk noggrannhet för att påvisa patologiska förändringar i uterus än sekvenser utan diffusionsviktning. Apparent diffusion coefficient (ADC) och b-värden är viktiga markörer för att skilja malign från benign vävnad, indikera patologisk parametrieinvasion samt förutse överlevnad hos patienter med cervixcancer. Slutsats: Diffusionsviktade sekvenser är bättre än sekvenser utan diffusionsviktning och kontrastmedelsförstärkta sekvenser på att hitta samt stadieindela tidiga förändringar i uterus. Undersökningen görs non-invasiv och säker för patienter med känslighet eller allergi mot kontrastmedel, samt frigör tid för röntgensjuksköterskan till omvårdnad av patienten. / Background: Uterus cancer is the sixth most common form of cancer in women in the world. New research suggests that diffusion-weighted magnetic resonance imaging (MRI) can be a reliable method of investigation for detecting pathological changes in the uterus. Purpose: To provide an overview of the available scientific support for the use of diffusion-weighted sequences in MRI to detect uterine cancer. Method: Literature review that included ten quantitative studies. Results: Diffusion-weighted sequences in MRI have higher sensitivity, specificity and diagnostic accuracy to detect pathological changes in the uterus compared to non- diffusion-weighted sequences. Apparent diffusion coefficient (ADC) and b-values are important markers to distinguish malignant from benign tissue, indicate pathological parametric invasion, and predict survival in patients with cervical cancer. Conclusion: Diffusion-weighted sequences are better than sequences without diffusion-weighting and contrast-mediated sequences for identifying and staging early changes in the uterus. The examination is made non-invasive and safe for patients with sensitivity or allergies toward contrast media, as well as freeing time for the radiographer to care for the patient.

År 2005 blev det obligatoriskt för samtliga börsnoterade företag att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Detta medförde en ökad jämförbarhet mellan företag från olika länder vilket har lett till en redovisningsmässig harmonisering. För de koncerner med förvaltningsfastighetsinnehav, vars syfte är att generera hyresintäkter eller värdestegring, betydde det att fastigheterna ska värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 40.  Studien syftar till att studera principen om verkligt värde gällande förvaltningsfastigheter och avgränsas till koncernföretag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Urvalet består av nio företag och deras finansiella rapporter för räkenskapsåren 2015-2019 vilka granskas genom en kvalitativ fallstudie. För att kunna göra en likvärdig och jämförande bedömning av dessa används en mall innehållande sex frågor.  Värdering till verkligt värde är huvudregeln i koncernredovisning och det redovisade företaget ska vid värdering av verkligt värde bedöma vad marknadspriset är. Om det finns liknande tillgångar och skulder på en aktiv marknad kan denna bedömning vara enkel att utföra. För marknader som exempelvis för förvaltningsfastigheter, vilka kräver bedömningar för att komma fram till ett verkligt värde, är det desto svårare. Aktörer kan ha ofullständig information som kan bidra till olika bedömningar om tillgångar och dess framtida värde.  Upplysningskraven i IAS 40 är endast principbaserade, vilket ger företagen ett tolkningsutrymme. Företagen kan därtill använda sig av olika tillvägagångssätt och en jämförelse sinsemellan företag kan vara svår att göra för intressenter. Detta har vi erfarit i vår studie då företagen har använt sig av olika tillvägagångssätt i sina värderingsmetoder och att de i sina finansiella rapporter angett olika mängd information. Studien har även visat att de har använt sig av olika parametrar i sin beaktning för värdering till verkligt värde.  Företag som innehar förvaltningsfastigheter uppmuntras till att använda sig av oberoende värderingsmän, men det är inget krav. Däremot ses en risk med att endast utföra en intern värdering av fastighetsbeståndet med hänsyn till under-/övervärdering. Detta kan då betyda att fastigheten värderas för lågt för att därefter kunna säljas till ett högre pris, vilket innebär att koncernen kan redovisa ett högre resultat eller tvärtom. Om värderingen istället utförs av en extern värderare kan tillförlitligheten öka. Det kan därför anses fördelaktigt att låta oberoende värderare göra bedömningen av tillgångens verkliga värde. Det är inte alla undersökta företag som har använt sig utav oberoende värderare, utan ibland bara till en viss del, medans andra har använt sig av externa värderare för hela fastighetsbeståndet. 5 Studien har visat att företag värderar på olika sätt, både gällande värderingsmodell, beräkningar samt intern- och extern värdering därav dras vår första slutsats. Verkligt värde skiljer sig åt mellan företag som innehar förvaltningsfastigheter eftersom standarderna är principbaserade. Då samtliga företag presenterar en värdering till nivå 3 i IFRS 13:s värderingshierarki, dras slutsatsen att det inte med säkerhet går att fastställa att företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm följer standarderna till fullo då det torde vara möjligt att värdera en del av sina fastighetsinnehav genom indata på nivå 2.  Centrala begrepp: Förvaltningsfastigheter, IAS 40, IFRS 13, verkligt värde, marknadspris, värderingshierarki, extern värdering, intern värdering. / In 2005, it became mandatory for all listed companies to prepare their consolidated financialstatements in accordance with IFRS. This led to increased comparability between companiesfrom different countries, which has led to accounting harmonization. For those groups withinvestment property holdings, the purpose of which is to generate rental income or increase invalue, this means that the properties must be valued at fair value in accordance with IAS 40.The study aims to examine the principle of fair value regarding investment properties and islimited to Group companies listed on NASDAQ OMX Stockholm. The sample consists of ninecompanies and their financial reports for the financial years 2015-2019, which are examinedthrough a qualitative case study. In order to be able to make an equivalent and comparativeassessment of these, a template containing six questions is used.Valuation at fair value is the main rule in consolidated accounts and the reported company mustassess the market price when valuing fair value. If there are similar assets and liabilities in anactive market, this assessment can be easy to perform, but in markets such as investmentproperties that require many assessments to arrive at a fair value, it is all the more difficult.Actors may have incomplete information that may contribute to different assessments of assetsand their future value.The disclosure requirements in IAS 40 are only principle-based, which gives companies a roomfor interpretation. In addition, companies can use different approaches and a comparisonbetween companies can be difficult for stakeholders. We have experienced this in our study asthe companies have used different approaches in their valuation methods and that they havestated different amounts of information in their financial reports. The study has also shown thatthey have also used various parameters in their consideration for valuation at fair value.Companies that own investment properties are encouraged to use independent valuers, but thisis not a requirement. On the other hand, there is a risk of only performing an internal valuationof the property portfolio with regard to undervaluation or overvaluation. This can then meanthat the property is valued too low to be subsequently sold at a higher price, which means thatthe Group can report a higher result or vice versa. If the valuation is instead performed by an 4external valuer, the reliability may increase. It can therefore be considered advantageous to letindependent valuers make the assessment of the asset's fair value. Not all companies surveyedhave used independent valuers, but sometimes only to a certain extent, while others have usedexternal valuers for the entire property portfolio.The study has shown that companies value in different ways, both in terms of valuation model,calculations and internal and external valuation, from which our first conclusion is drawn. Fairvalue differs between companies that own investment properties because the standards areprinciple-based. As all companies present a valuation to level 3 in IFRS 13's valuationhierarchy, it is concluded that it is not possible to establish with certainty that companies, listedon NASDAQ OMX Stockholm, fully comply with the standards as it should be possible tovalue some of their property holdings through level 2 input.

Vi har i denna uppsats undersökt hur ett småföretag kan skapa gemensamt värde kopplat till en av deras produkter, och hur skapandet av gemensamt värde kan bidra till en cirkulär värdekedja. För att undersöka frågeställningen har teorier om värdekedjor, gemensamt värdeskapande samt cirkulär ekonomi applicerats på en produkt, Clamp Tray, som säljs av det svenska småföretaget NAVET. Genom intervjuer och annat informationssamlande, har en tydlig värdekedja av Clamp Tray byggts upp, och denna har slutligen analyserats med en kombination av teorierna gällande gemensamt värde och cirkulär ekonomi. Resultaten visar att Clamp Tray redan har kommit en god bit på vägen till en cirkulär värdekedja, och att det även finns en stor potential inför framtida utveckling, genom bland annat omdefinierande av produktiviteten i värdekedjan, återupptagandet av produkter och marknader samt möjliggörandet av lokala kluster, faktorer som är centralt inom gemensamt värdeskapande.