<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.</p><p>Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.</p><p>De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna.</p><p>Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie. Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor. De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar. Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

Sammanfattning Titel: Revisionens värde för kunden - Hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde Kurs: Företagsekonomi III, Ekonomistyrning, Examensarbete (kandidatuppsats) Handledare: Thomas Karlsson Fakultet: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar Inledning: Revisionsbyråernas kunder har yttrat åsikter om att byråerna måste bli mer serviceorienterade och ta mer initiativ mot deras kunders behov. Kunderna är oroliga att byråerna inte kommer ha möjligheten att möta framtida förväntningar, det kommer ställa krav på att byråerna känner sina kunder. Om revisionsbyråer vet hur de skapar värde för sina kunder, kan de dra nytta av det vid prissättningen av tjänsten och därmed nå en högre fördel mot konkurrerande företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i tidigare teori och studier om att kundvärde uppstår i konsultverksamheter, undersöka hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde till sina kunder i samband med revisionsuppdraget. Frågeställningen kommer därav besvaras med utgångspunkt i revisionsbyråernas preferenser och inte kundens. Avsikten är att ge en insikt för revisionsföretag i hur de kan generera värde. Metod: En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer, som hålls med auktoriserade eller godkända revisorer i både små och stora revisionsbolag. Studien nyttjar en abduktiv ansats genom empirin, tolkningskapitlet och slutsatsen. Syftet är att styrka och utvärdera det empiriska materialet med teorier från välkända forskare. Slutsats: Revisionsbyråerna skulle kunna involvera kunden i högre omfattning under hela revisionsprocessen för att skapa nöjdare kunder och mer värde. Slutsatsen besvaras ur ett internt- och ett externt perspektiv. Rekommendationer har utfärdats där vi påvisar att en bättre differentieringsstrategi kan utvecklas för att uppnå konkurrensfördelar.

Bakgrund: År 2017 lämnade Riksrevisionen en rapport gällande avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag i Sverige, vilket trädde i kraft under 2010. Riksrevisionen förklarade i denna rapport att lagändringen skapade obalans i Sveriges ekonomi. Detta då det av rapporten framgår att större brister i företags bokföring ökat efter att revisionsplikten slopades, vilket främst syns i den så kallade högriskindustrin, varav ett förslag vore att återinföra lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige i mån att skapa legitimitet hos dessa företag.  Syftet: Denna rapport är menad att skapa en diskussion hur företag inom högrisk-branscher, i detta fall restaurangindustrin, skapar legitimitet jämtemot sina intressenter om de inte längre krävs granskas av en revisor. Denna diskussion kommer vara mellan företagare samt av författarna utvalda intressenter för att besvara författarnas underfrågor vilket sedan kommer besvara rapportens huvudfråga.  Metod: Det empiriska materialet som ingår i denna rapport har insamlats med en kvalitativ metod genom triangulering med en abduktiv ansats. Denna har bestått av semistrukturerade intervjuer med företag, banker, Skatteverket, revisorer och redovisare. Svaren har jämförts och analyserats med hjälp av författarnas uppställda teoretiska referensram.   Slutsats: Diskussion mellan företagare och intressenter visar att det inte alltid krävs att företag ska låta sig granskas av en revisor för att uppnå legitimitet, även om detta av intervjupersonerna framgår som den mer legitimerande åtgärden. Av vår slutsats framgår att företag genom förflutna, nutida och framtida handlingar kan skapa och bibehålla legitimitet, vilket innefattar handlingar som att följa de regler och principer som delas av industrin och dess intressenter men även handlingar som skapar en bättre image av företaget och dess ledning. Intressenterna ser även inhyrning av redovisnings och revisionstjänster som legitimerande då bokföringen har skapats indirekt genom rådgivning eller i direkt samspel med en redovisningskonsult samt revisor. Denna rapport är menad att skapa förståelse mellan företag och dess intressenter varav denna slutsats ska bidra till att skapa konsensus mellan de berörda parterna. / Background: Riksrevisionen submitted its reports in 2017, regarding the deregulation of statutory audit for smaller companies in Sweden that came into force in 2010. Riksrevisionen explained that the amendment created disturbances in the Swedish economy. The reason, mentioned in its report, is because the deregulation of statutory audit led to a greater number of errors within companies’ financial reports, particularly in the high-risk industries. Riksrevisionen suggested that statutory audit should be reinstated amongst the smaller companies in Sweden, in order to raise legitimacy among these companies.   Purpose: This thesis aims to create a discussion about how companies within the high-risk industries, in this case, the restaurant industry, creates legitimacy towards its stakeholders if they are no longer demanded by law to be reviewed by an auditor. This discussion will be between companies, banks, Skatteverket and auditors. The result of the dialogue will answer the author’s secondary questions, which in turn will answer the main research question of the report.     Method: The empirical material included in this report has been collected with a qualitative methodology, using triangulation with an abductive approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews with companies, banks, Skatteverket, auditors and accountants. The answers given were later categorized by subject. The results were compared and analysed with the conceptual framework created by the authors.   Conclusion and discussion: The dialogue between companies and their stakeholders shows that companies may receive legitimacy through other means then letting itself be reviewed by an auditor, which remains the outermost legitimising measure. Our conclusion describes that companies can receive or maintain legitimacy depending on their past, present or future actions. These actions include abiding laws and principles which is shared among the industry and its stakeholders but also those creating a better image of the company and its management. The stakeholders also view hiring accounting- and auditing services as legitimising as the financial reports have been created indirectly through advisement or indirect interplay with an accounting consultant or auditor. This report is meant to create understanding between companies and their stakeholders whereas this conclusion will contribute to the creation of consensus between concerned parties.