Texte remanié de: Th. 3e cycle--Paris--École pratique des hautes études. / Bibliogr. pp. 131-135.

Thesis--Münster. / Includes bibliographical references (p. 299-308) and index.

No description available.

No description available.

The creative project Communism: a love story is a piece of literary non-fiction: a biography of the communist intellectual Guido Carlo Luigi Baracchi (1887-1975). It investigates Baracchi's privileged childhood as the son of the government astronomer and a wealthy heiress, his career as a university activist, his immersion in Melbourne's radical and artistic milieu during the First World War, his role in the formation of the Communist Party of Australia, his changing attitudes to communism during the 1920s and 1930s while in Australia and overseas and his eventual identification with the Trotskyist movement. The project explores the different strands of thought within Australian communism, the impact of Stalinisation on the movement both in Australia and overseas, and the personal and political difficulties confronting facing anti-Stalinist radicals. It examines the tensions between Baracchi's political commitments and his upbringing, and situates Baracchi's tumu ltuous romantic relationships (with Katharine Susannah Prichard, Lesbia Harford, Betty Roland and others) in the context of his times and political beliefs. The exegesis Engineering your own soul: theory and practice in communist biography and autobiography examines the political and artistic tensions within the biographical and autobiographical writings of Betty Roland and Katharine Susannah Prichard in the context of the development of the world communist movement.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den?   Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren. Genom att studera tre artiklar med tio års mellanrum ur tidskriften Café har det övergripande syftet med uppsatsen varit att identifiera manlighetsmyten i de utvalda artiklarna och därför besvara frågeställningarna: -          Vilken myt ligger till grund för hur Café framställer ett allmänt accepterat manlighetsideal? Samt; -          Har manlighetsmyten i Café förändrats över tid? I sådant fall, hur och varför?   Genom att använda semiotiken och Roland Barthes mytologiteori som analysverktyg har ett flertal mytiska drag avslöjats som lett till intressanta slutsatser. Av analysen att döma använder sig tidskriften Café av en redan etablerad manlighetsmyt för att sedan tillföra nya tecken som ger sken av en ny mansroll. Den traditionella manlighetsmyten finns alltid med men med tiden har den tillåtits att fyllas med mer moderna och utmanande tecken. Det mest karaktäristiska för den traditionella myten är hårdhet och temperamentsfullhet som kommer sig av ett manlighetsideal som främst inspirerats av krigaren. Med tiden har mer sofistikerade tecken som exempelvis stil införts vilket gjort att manligheten gått från att vara endast hård till att vara mer och mer mjuk.   Tidningen har gått från att främst lyfta fram macho-mannen, via den sofistikerade krigaren till att lyfta fram den konsumerande materialisten. Detta ansåg jag ha att göra med den konsumtionsideologi som präglar den västerländska kulturen. Jag urskiljde även en tydlig individualistisk ideologi som visade sig genom att de framgångsrika männen alltid porträtterades ensamma.   En av mina viktigaste slutsatser var även att ”den riktige mannen” alltid förväntas vara oberoende. Genom detta krav blir mannen allt annat än oberoende – han förblir fast i ett krav som den omgivande kulturen kedjat fast honom vid.

Thèse--Histoire de l'art--Paris 1, 1993.

Texte remanié de: Dissertation--Philosophische Fakultät--Kiel--Christian-Albrechts-Universität, 2003. / Bibliogr. p. 337-351.

Thèse de doctorat--Paris 1, 1992.

Diss.--Heidelberg. / Bibliography: p. 204-207.