In order to study how science and archeology was exploited for political means during the Third Reich this thesis investigates the scientific institute Ahnenerbe, founded in 1935. The thesis is built up as a literature study combining literature sources from the time of the eventas well as research done around Ahnenerbe after the war. The purpose of the thesis is to examine the official and unofficial purposes of the organisation. It investigates how scholars viewed Ahnenerbe at the time, and after the war. It further examines the scientific value of the material published by the organisation, where there is a specific focus on the material covering Germanic Männerbunds.

Zugl.: Frankfurt (Oder), Universiẗat, Diss.

Akademisk avhandling--philosophie--Uppsala, 2000. / Résumé en allemand et abstract en anglais. Catalogue des oeuvres de H. Rosenberg p. 315-322. Bibliogr. p. 325-339. Index.

Práce zpracovává renesanční fasádní nástěnné malby a sgrafita v Prachaticích. Časově je práce vymezena 16. stoletím, kdy město vlastnili Rožmberkové. Největší rozkvět města je spojen s vládou Viléma z Rožmberka v 2. polovině 16. století, kdy ve městě také vnikly všechny výpravnější figurální výzdoby domů. Výzdoba jednotlivých domů odráží postupný majetkový vzestup prachatických měšťanů. Realizace z 50. a 60. let 16. století jsou spíše výtvarně a také technologicky skromnější. Největší vzepětí jak majetkové tak také umělecké lze sledovat od začátku 70. let. Hrdost měšťanů a jejich estetické nároky nejlépe dokládá výzdoba Staré radnice. Nesmírně zajímavá a kvalitní výzdoba prachatických domů otvírá jako celek řadu otázek. Vedle dílenských a uměleckých souvislostí s ostatními jihočeskými městy, je to problém autenticity památky. Na některých fasádách, které byly pokládány za renesanční, se již s renesanční malbou ve skutečnosti nesetkáme. Jedná se o barokní novotvary, které motivickými částmi navázaly na původní výzdobu. Výrazné jsou odkazy na Rožmberky, které připomíná téměř každá fasáda. To nelze vysvětlit jinak, než jako výraz subordinace majiteli panství a tamnímu panovníkovi. Rožmberky na počátku 17. století v této roli vystřídal český král a říšský císař. KLÍČOVÁ SLOVA - Prachatice - renesance -...

Den här uppsatsens syfte är att visa hur Folkmusikkommissionens arbete och utgivning av Svenska låtar påverkade tonsättare i Sverige. Folkmusikkommissionen samlade in folkmusik i Sverige i början av 1900-talet, de hade som mål att nå ut till tonsättare som skulle använda materialet och därmed skulle det spridas än mer. Hugo Alfvéns Dalarapsodi och Hilding Rosenbergs Svit över svenska låtar tas upp som exempel på verk med melodier som tidigare sagts varit hämtade ur Svenska låtar. Dessa analyseras så vi ser hur de använt låtmaterialet på varsitt sett. Wilhelm Peterson-Berger fungerar som motvikt till dessa tonsättare. Han använde sig inte av Svenska låtar men har skrivit mycket om musik och kan ge oss en bild av hans uppfattning om folkmusik och Folkmusikkommissionen. Peterson-Berger kritiserade urvalet av låtar i Svenska låtar och det kan vara en anledning till att han inte använde sig av dem. Han använde sällan befintliga melodier, detta kan också vara en del av förklaringen till att inte använda Svenska låtar. Det visar sig också att hans definition av begreppet 'folkmusik' är olik andra. Alfvén skriver tydliga harmonier och kadenser i sin musik medan Rosenberg skriver en polyfon sats där ackorden inte följer funktionsanalytiska mönster och inte alltid ens går att urskilja. Trots sina olikheter är de två tonsättarna lika i att de låter melodierna introduceras oförändrade innan de bearbetas. Att de är olika har sannolikt ökat chansen till spridning av materialet från Svenska låtar, vilket var vad Folkmusikkommissionen önskade.

In order of measuring the relationship between Tinder intensity and self-esteem, the Tinder Intensity Scale was developed in this present study. The scale was developed with help from exploratory factor analysis (EFA) measuring dimensionality and Cronbach's alpha testing the interrelations between the scale items. The EFA found that the Tinder Intensity Scale (Cronbach’s alpha 0.75) consists of two dimensions, one measuring frequency and emotional connection and the other measured dating behavior, such as being the first one to contact a match. The index-scores were used to measure the relationship between the self-esteem score and Tinder Intensity Scale and the scales’ two dimensions. The findings of this study suggest that the relationship between self-esteem and Tinder intensity is rather weak for both men and women, but slightly higher for men’s dating behavior and self-esteem. A reason for this could be due to the low intensity on Tinder in this sample. For future research, it is suggested to examine the relationship on a larger sample. Another suggestion is to determine causality between Tinder use and self-esteem by doing a longitudinal study, where self-esteem is measured pre-Tinder usage and after using Tinder.

The Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) has been the subject of widespread debate over the years. Initially conceptualised by Rosenberg as a undimensional measure of global self-esteem, other studies have found evidence that challenges this notion, suggesting that this scale is in fact a multidimensional measure. The aim of this study was to investigate the construct validity of the RSES among South African university students. The RSES was administered to students from two different South African universities located in different regions (N = 304). Principal component analysis (PCA) was used in order to investigate the factor structure of the RSES and correlations were run between the RSES and the General Self-Efficacy Scale (SGSES) to investigate the relationship between self-esteem and self-efficacy. The PCA findings yielded a single factor structure of the RSES in the South African university student sample and a significant positive correlation was observed between self-esteem and self-efficacy. The findings therefore supported the construct validity of the RSES within the South African university context. / Mini Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2017. / Psychology / MA / Unrestricted

Ever since the breakthrough of social media it has become progressively more interesting to investigate whether or not it only exists for our pleasure or if it comes with negative side-effects. Instagram is, as of now, the fourth biggest social media which makes it one of the most established social medias whom most internet-users value. Instagram is an application for posting, and interacting, with pictures and videos by friends or even strangers. This may seem like harmless amusement, but it can also have a negative effect on the user's self-esteem. This study aims to examine whether a short term break from the social media platform Instagram can have a positive effect on an individual's self-esteem or not. The study that is conducted is a field study, where data is collected from the same frame of interpretation where the results have been concluded and discussed. Every participant took a break of one week from Instagram, where the app was deleted completely. Prior to the week the participants got to fill out a form regarding their self-esteem. The same form was also filled out after the break to be able to compare self-esteem between the two. The form, and thus the measure tool for self-esteem, was built on Rosenberg's Self-Esteem Scale. The result showed an increase in self-esteem after the break from Instagram. The result differed slightly between participants but on average everyone's self-esteem bettered. Further investigation revealed some patterns, for instance, a difference between men and women can be shown where women's self-esteem increased more than men's. Even if everyone's self-esteem on average increased, a conclusion can be drawn that self-esteem can be affected by many variables apart from the break from Instagram. / Genom sociala mediers genombrott har det blivit alltmer intressant att undersöka om de har en negativ påverkan eller om de endast finns till för vårt nöje. Instagram är det fjärde största sociala mediet vilket gör det till ett otroligt etablerat socialt medie som de flesta internetanvändare nyttjar. Instagram går ut på att publicera samt interagera med bilder och filmklipp från sina vänner eller även främlingar. Detta bringar nöje men kan även ha en negativ påverkan på användarens självkänsla. Denna studie undersöker om en kortvarig paus från det sociala mediet Instagram kan påverka självkänslan positivt kortsiktigt. Studien genomfördes genom en fältstudie där data samlades in från en och samma tolkningsram som sedan dragits till en slutsats och diskuterats. Alla deltagare tog en paus från Instagram i en vecka genom att radera appen helt. Innan och efter denna vecka svarade varje deltagare på ett formulär. Formuläret var utformat för att kunna mäta självkänslan före och efter veckan och då kunna dra slutsatser kring om och hur självkänslan påverkas. Självkänsla har mätts med hjälp av Rosenbergs Self-Esteem Scale. Resultatet visade på att det blev positiva skillnader i självkänsla efter pausen från Instagram. Resultaten varierade självfallet mellan olika deltagare men i genomsnitt ökade allas självkänsla. Detta analyseras vidare där man bland annat kan se att kvinnors självkänsla ökade mer än männens. Även om man kan konstatera att allas självkänsla i genomsnitt ökade efter veckan dras slutsatsen att många yttre faktorer, oberoende av den Instagram-fria veckan, kan ha en påverkan på självkänslan.

No description available.

No description available.