ABSTRAKT Titel: Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett säkert kort? - En studie av fyra caféer i en mellansvensk stad. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson. Handledare: Per-Arne Wikström. Datum: 2012-05-20. Syfte: Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer på en relativt liten yta. Hur kan alla dessa caféer gå runt utan att något av dem skiljer sig märkbart från de andra? De fyra caféer som valts ut till denna uppsats är näst intill identiska när det gäller meny och inredning och ändå har de alla funnits i flera år. Syftet är att studera och undersöka den likhet som tycks finnas mellan konkurrerande caféer idag. Metod: Detta arbete består av en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer och ett antal snabbfrågor som besvarats av människor som befunnit sig på den aktuella stadens shoppinggata. En induktiv metod har använts vilket innebär att vi samlat in empiriskt material och sedan sökt teorier kring detta. Resultat & slutsats: Under studiens gång har det visat sig att caféerna valt att följa ett vinnande koncept men att det är ett medvetet val och inte ett val gjort av osäkerhet eller på grund av dålig erfarenhet. De vill erbjuda det kunderna efterfrågar och har uppfattat att det är detta koncept som tilltalar kunderna. Marknaden för denna typ av caféer är inte mättad och detta i kombination med caféernas centrala läge gör att de inte behöver marknadsföra sig i någon 4 större utsträckning eller diffirentiera sig från de andra caféerna då de ligger på en plats där de är lättillgängliga och då konceptet till största del tycks vara det kunderna efterfrågar. Förslag till fortsatt forskning: Denna uppsats begränsas till att endast beröra fyra caféer som är belägna kring ett centralt torg i en mellansvensk stad. En anledning till detta är att arbetet skulle bli för omfattande och det skulle vara svårare att dra slutsatser om fler caféer var med i studien. I kommande studier där mer tid finns att lägga ned på uppsatsen skulle det dock vara intressant om fler caféer kunde studeras, detta för att se om resultatet skulle bli detsamma dels i den studerade staden men även i andra kommuner runt om i Sverige. Uppsatsens bidrag: Genom att ta del av detta arbete blir läsaren informerad om hur efterfrågan bland caféegästerna ser ut, vad de saknar, vad de föredrar av det som idag redan existerar och hur caféägarna tänker kring sin verksamhet och sitt val av strategi. Detta kan vara en hjälp på vägen för den som är intresserad av att starta ett café idag. Nyckelord: Marknadsföring, positionering, strategi, läge, rykte

SAMMANFATTNING – ”Kundernas relation med internetbanken - en förtroendefråga?” DATUM:               5 juli, 2016   NIVÅ:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   INSTITUTION:         Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   FÖRFATTARE:         Josefin Englund                           Emma Hermann   TITEL:                      Kundernas relation med internetbanken - en förtroendefråga?   HANDLEDARE:        Cecilia Lindh   NYCKELORD:           Enkät, förtroende, internetbanken, kompetens, rykte, säkerhet, tillfredsställelse   FRÅGESTÄLLNING:         Hur påverkar begreppen säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte kundernas förtroende för internetbanken?   SYFTE:                              Syftet med denna studie är att undersöka huruvida säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte har ett samband med förtroende för internetbanken, sett från kundernas perspektiv. Detta för att därefter studera i vilken ordningsföljd begreppen i samband med kundernas förtroende för internetbanken hamnar.   METOD:                            Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. En enkätundersökning har utförts där 1265 svar samlats in. Resultatet av den insamlade empirin testas med hjälp av ett statistiskt test för att se vilka samband begreppen säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte har till förtroende för internetbanken.   RESULTAT               Resultatet av studien visar att begreppen säkerhet, tillfredsställelse, OCH SLUTSATS:               kompetens och rykte alla har statistiska samband med kundernas förtroende för internetbanken. Det begrepp som har störst påverkan på kundernas förtroende för internetbanken är säkerhet. Näst störst påverkan har begreppet tillfredsställelse och därefter kommer bankens rykte. Det begrepp som har minst påverkan är kompetens.

Hur företag förhåller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero på ett proaktivt agerande från företagens sida för att motverka risken att dras med ett dåligt rykte, vilket är något som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion på ett företags arbete utifrån uppfattningar från dess intressenter gällande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mätningar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur företag förhåller sig till rankinglistor. Undersökningen utgår från Sustainable Brand Insights (SBI) årliga index över Sveriges mest hållbara varumärke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhåller sig olika till rankingen. För det andra att det hållbara arbetet är nära knutet till kärnverksamheten och för det tredje att rankingen inte har någon inverkan på hur företagen arbetar med hållbarhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar. Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier. I vår diskussion framkom att företag inte ska underskatta den påverkan som hanteringen av sociala medier har för företagets rykte och förtroende från intressenterna.

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet är otydligt och kan inte fastställas. Syftet med denna studie är att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det påverkar och ökar konsumenternas lojalitet.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts där enkäter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar på deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjälp av korrelationsanalys enligt principen Spearman’s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. Utifrån teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivå har hypoteserna från teorin accepterats eller förkastats.   Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott rykte och en stark image gällande företagens arbete med CSR, påverkar konsumenternas köpbeslut positivt. Dock finns det brister i kommunikationen om CSR då variabeln inte har en positiv relation med image och rykte. Slutligen har studien visat att CSR är en starkt bidragande faktor till kundlojalitet.   Förslag till fortsatt forskning: I studien har ett gap inom forskningen upptäckts mellan hur företagen kommunicerar CSR med konsumenterna och dess påverkan på image och rykte. Förslag till framtida forskning är att gå djupare på relationen mellan dessa variabler och visa på ett starkare samband med kundlojalitet.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att öka förståelsen för hur arbetet med CSR i butik är en bidragande faktor till kundlojalitet.

Background: Earlier research within “auditor selection” has found that reputation is a big contributing factor when clients are choosing their CPA (Certified Public Accountant) firm but there is no explanation to why this is. By combining the literature from “auditor selection” to the literature from “auditor reputation” and “corporate reputation” possible explanations can be found. By studying these areas of research two perspectives were distinguished from which the impact of the CPA firm’s reputation on the auditor selection process could be examined. With these perspectives we believe ourselves able to contribute to a deeper understanding of the relevance of reputation in the auditor selection process. Purpose: The purpose of this study is to examine the impact of the CPA firm’s reputation on the auditor selection process from an internal and external perspective. Method: By creating an internal and external perspective the study aims to dig deeper into the impact of reputation in an auditor selection process. These perspectives are used to categorise underlying motives for choosing a CPA firm over another. By dividing benefits gained by choosing a particular CPA firm to the external and internal perspective we can examine the the what kind of reputation has an impact on the respondents individual auditor selection process. Because of the difficulty of assessing the quality of the audit upfront the clients are forced to listen to the reputation of the CPA firms to receive desirable attributes according to the internal perspective. The external perspective believes that the CPA firm’s reputation can be used to manipulate the clients external stakeholders to benefit the client. Conclusion: This study shows that reputation is used as a selection criterion more than a determining factor in the auditor selection process. The final decision in not determined by positive reputation but a negative reputation can on the other hand terminate a CPA form from the selection process. Thereby a negative reputation is more impactful than a positive reputation on the auditor selection process. What kind of a reputation affects the client is based on their situation at the time of the selection process and their knowledge in accounting. The CPA firm’s reputation concerning all additional services was more impactful to the auditor selection process than the reputation concerning the audit. The respondents choice of a particular CPA firm were influenced by either the reputation of the CPA firm or earlier experiences of the firm. We found that earlier experiences were more impactful than a CPA firm’s reputation on the selection process. / Bakgrund: Att rykte har stor påverkan på klienters val av revisionsbyrå är något som tidigare forskning har kunnat konstatera. Dock vad detta beror på är inte utrett. Genom att kombinera litteraturen från “auditor selection” med litteraturen från “auditor reputation” och “corporate reputation” kan motiven bakom valet utredas. Genom att studera dessa litteraturområden kan två perspektiv urskiljas utefter vilka ryktets påverkan på valet av revisionsbyrå kan undersökas. Genom detta anser vi oss kunna ge en djupare förståelse till ryktets relevans i sammanhanget val av revisionsbyrå. Syfte: Studien syfte är att undersöka hur revisionsbyråns rykte kan påverkar klientens val av revisionsbyrå utifrån ett internt och ett externt perspektiv. Metod: Genom uppbyggnaden av studiens två idealtyper har ryktets påverkan på valet av revisionsbyrå utretts utifrån det interna och externa perspektivet. Dessa perspektiv används för att förklara bakomliggande motiv för att välja en revisionsbyrå framför en annan. Dessa har studerats genom att delas upp i olika nyttor som respondenterna vill förvärva. Då revisionens kvalitet är svår att utreda på förhand tvingas respondenterna lyssna till revisionsbyråns rykte för att finna dessa nyttor enligt det interna perspektivet. Det externa perspektivet söker istället revisionsbyråers rykte som anses kan påverka klientens externa intressenter till fördel för klienten. Slutsats: Studien visar att rykte är ett urvalskriterium snarare än en faktor som avgör valet. Det slutliga valet av revisionsbyrå baserades sällan på positiva rykten dock kan negativa rykte diskvalificera revisionsbyråer från urvalet. Därav har även ett negativt rykte större påverkan än ett positivt. Vilka rykten respondenterna lyssnade till är, enligt denna studie, beroende på klienternas situation samt deras kunskap inom revision. Revisionsbyråns rykte kring samtliga tilläggstjänster var av större vikt för valet än byråns rykte gällande kvaliteten på dess revisionstjänster. Respondenternas val påverkade antingen av rykte eller tidigare erfarenheter, där tidigare erfarenheter hade större påverkan än rykte.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på:</p><p>· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig</p><p>· Om de marknadsför sig enligt teorin</p><p>· Om det finns några alternativ till marknadsföringen</p><p>· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på: · Hur skolan i allmänhet marknadsför sig · Om de marknadsför sig enligt teorin · Om det finns några alternativ till marknadsföringen · Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden

No description available.