Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar. Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier. I vår diskussion framkom att företag inte ska underskatta den påverkan som hanteringen av sociala medier har för företagets rykte och förtroende från intressenterna.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av outsourcing och backsourcing. Outsourcing innebär att en uppdragsgivare överlåter hantering av aktiviteter och delar av verksamheten till externa leverantörer och kan ses som ett kraftfullt verktyg för att skära ner på kostnader och förbättra företagets resultat och effektivitet. Backsourcing innebär att man flyttar hem aktiviteter som tidigare varit outsourcade, i huvudsak på grund av olika avtalsmässiga problem eller på grund av intern omstrukturering samt omvärldsförändringar. Syftet med studien är att identifiera faktorer relaterade till en framgångsrik outsourcing samt även vilka faktorer som organisationer bör beakta inför en backsourcing. Arbetet är begränsat till att studera outsourcing respektive backsourcing inom den svenska finansbranschen. I underlaget till studien har intervjuer genomförts med sex olika experter som alla varit djupt involverade i ett flertal outsourcingprojekt, antingen genom att de har haft operativa chefsbefattningar eller genom att de har haft ansvaret som övergripande projektledare. Experterna har även bred kunskap avseende ekonomistyrning och organisationsutveckling inom finansbranschen. Studien baseras på primärdata som samlats in via kvalitativa intervjuer. Semistrukturerade intervjuer är det tillvägagångssätt som använts för insamling av data där intervjuerna genomförts per telefon på grund av de rådande omständigheterna med den pågående Coronapandemin (Covid-19). Därefter har relevant information sammanställts, kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Dataanalysmetoden har tagit inspiration från metoden Grundad teori där öppen kodning och kontinuerlig jämförelse varit centrala moment i arbetsprocessen. Studiens resultat visar på att de faktorer som uppmärksammats mest varit relaterade till samarbete och kommunikation samt uppföljning och kontroll. En god kommunikation och öppenhet har visat sig vara utmärkande för lyckade outsourcingprojekt. Det är även av avgörande betydelse att parterna i outsourcingförhållandet visar förståelse för samt accepterar den andra partens mål och syfte med outsourcingen. Resultatet pekar också på hur väsentligt det är att det outsourcande företaget inte avtalar bort sitt tillsynsansvar samt rätten till fortsatt insyn och kontroll. Baserat på resultatet har följande slutsatser dragits. Målanpassning, en öppen och kontinuerlig kommunikation samt ökad vikt vid avtalsarbetet är delar som måste beaktas. Om man prioriterar detta skapas bättre förutsättningar för att en outsourcing ska fungera optimalt. Samtidigt ger det en säkrare grund att stå på när man tvingas göra förändringar i ett outsourcingarrangemang som att exempelvis genomföra en backsourcing. / Outsourcing implies that a company transfers the management of activities to an external supplier. Backsourcing on the other hand involves bringing back activities that have previously been outsourced. The study aims to identify which factors that have been linked to a successful outsourcing and which specific factors that should be taken into account to be able to interrupt an outsourcing and implement a backsourcing. The study consists of experiences from experts who have been involved in a number of outsourcing projects, either because they had operational positions or because they had the responsibility as overall project managers. The result proves that various factors, mainly related to cooperation and communication as well as monitoring and control are essential during the outsourcing process. Based on the results presented, the following conclusions can be drawn. Goal adjustment, an open and continuous communication as well as a greater commitment in legal management, are important elements that must be considered. If one prioritize this, better conditions are created for an outsourcing to function optimally. At the same time, it provides a safer foundation to stand on when the company is forced to make changes in an outsourcing arrangement, and for exampel implement a backsourcing.

Inom finansbranschen är det vanligt att affärsrelationer är uppbyggda av tre företag. Sådana typer av relationer kan benämnas som trepartsförhållanden. Trepartsförhållanden skiljer sig från affärsrelationer bestående av två parter på så vis att samtliga relationer inom förhållandet påverkar varandra och att det således finns risker på grund av detta. Syftet med denna studie är att undersöka potentiella risker som kan uppstå när en av affärsrelationerna inom ett trepartsförhållande stärks. Trepartsförhållandena består av en Fondkommission som skapar strukturerade produkter, två olika rådgivningsbolag och två slutkunder i form av ett investmentbolag och en fastighetsbyrå. Genom studien identifieras tre potentiella risker med att stärka en av affärsrelationerna inom trepartsförhållandet. 1) Otydliga roller kan uppstå inom trepartsförhållandet, 2) Rådgivningsbolagen upplevs trängas ut ur trepartsförhållandet och 3) Slutkunderna kan uppleva ett missnöje då en starkare relation inte är önskad.

Problemformulering: Vid ett generationsskifte ökar betydelsen av att kunna förstå skillnaderna mellan generationer, detta för att organisationens produktivitet inte ska bli allt för påverkad. Märker bankerna av ett generationsskifte? Hur upplevs åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare? Syfte: Att se om ett generationsskifte är märkbart för bankerna och i så fall hur de påverkas av det. Syftet är även att undersöka och beskriva vad bankerna har för uppfattning om åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ ansats i form av telefonintervjuer. Artiklar och litteratur ligger till grund för vår teori. Teori: Efterfrågan på banktjänstemän genomgår en långsiktig förändring, på grund av ändrade kompetenskrav samt effektivisering av yrket. De kommande tio åren kommer efterfrågan på banktjänstemän att öka på grund av mycket stora pensionsavgångar av fyrtiotalister (Arbetsförmedlingen 2011). Aryafar & Ezzedeen (2011) hävdar att ett av tidernas största och mest betydelsefulla generationsskifte nu pågår. Åttiotalisterna är de som främst kommer att inta arbetsplatserna. Att kombinera de befintliga erfarenheterna som finns på arbetsplatsen med den nya generationens nyfikenhet och ifrågasättande kan vara svårt, men leda till framgång för företaget om det lyckas bra (Löfgren 2011). Empiri: Empirin består av en sammanställning av de telefonintervjuer vi genomfört med anställda på bankkontor på olika orter i Värmland. Analys: I detta avsnitt jämför vi och analyserar det material som har framkommit i det empiriska avsnittet med utgångspunkt i teoriavsnittet. Slutsats: Ett generationsskifte är märkbart i alla de banker vi undersökt. Bankerna märker av generationsskiftet genom att flera nya medarbetare kommer in i organisationen, många födda under åttiotalet. Åttiotalisten som arbetstagare upplevs bland annat driven, villig att lära sig, karriärinriktad, vilja ta genvägar och vara ifrågasättande. Åttiotalisten upplevs ha brist på tålamod, vilket också är den största skillnaden jämfört med fyrtiotalisten som arbetstagare. Fyrtiotalisten upplevs lojal, noggrann, ha djup kunskap och inte alltid se positivt på förändringar.

Syftet med denna studie är att erhålla en förståelse för hur expatriat- och flexpatriatuppdrag ser ut och motiveras, samt vad detta leder till på ett multinationellt företag. En fallstudie utfördes på företaget DNB genom insamling av data i form av intervjuer med HR-personal och chefer tillsammans med policydokument gällande utlandsuppdrag. Studien visade att DNB använder traditionell expatriering och flexpatriering i form av korta uppdrag och internationell pendling. De faktorer som påverkar vilken form av utlandsuppdrag som företaget väljer är uppdragets funktion, varaktighet, ledningsutveckling och kulturspridning. Avslutningsvis visade studien att flexpatriering inte kan ersätta traditionell expatriering då uppdrags fyller olika funktioner och DNB visade även ett nytt motiv för utlandsuppdrag: att vara en attraktiv arbetsgivare.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur medarbetarna i tre olika arbetsgrupper från finansbolag A definierar ett gott ledarskap. Studien kommer också att undersöka hur respondenterna ser på det framtida ideala ledarskapet. Det har genomförts en kvalitativ studie genom att empirin har samlats in baserat på sex genomförda intervjuer. Av sekretesskäl är hela undersökningen anonymiserad vilket betyder att den data som presenteras i studien inte kan spåras till det berörda bolaget som blivit benämnt finansbolag A eller de berörda respondenterna. Den teoretiska referensramen behandlar fem olika ledarskapsteorier, två av teorierna är klassiska ledarskapsteorier vilka är demokratiskt- och auktoritärt ledarskap. De tre andra teorierna är mer moderna, vilka är transformativt ledarskap, situationsanpassat ledarskap och coachande ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna på finansbolag A anser att ett gott ledarskap är en ledare som kan anpassa sig beroende på situation och gruppens kompetens. Analysen i studien visar att respondenternas resonemang om gott ledarskap innehöll flera inslag av olika ledarskapsstilar. Respondenterna menade att en ideal ledare ska lägga vikt på att kunna anpassa sig samt vara flexibel vilket kan anses vara en indikation på hur ledarskapet kan komma att utvecklas i framtiden inom finansbranschen.

Studien syftar övergripande till att studera avancemangsmöjligheter inom Handelsbanken Capital Markets i relation till anställdas kön, uttagen föräldraledighet och anställningstid. Jämställdhet på en arbetsplats definieras i denna studie utifrån frekvensmått på 40/60 gällande kön, medan avancemangsmöjligheter definieras utifrån att besitta en chefsposition. Studiens avsikt är att besvara följande tre frågeställningar: Finns det ett samband mellan att besitta en chefsposition på Handelsbanken Capital Markets och könstillhörighet? Finns det ett samband mellan att ha en chefsposition och antal år arbetade på Handelsbanken Capital Markets? Fyra hypoteser har sedan framtagits ur tidigare forskning. Hypoteserna har sedan undersöks med hjälp av datamaterial framtaget av Handelsbanken Capital Markets HR-avdelning. Datamaterialet innefattar information om Handelsbanken Capital Markets samtliga 825 anställda från år 2019. Analyser görs sedan genom linjära regressionsanalyser och en korstabell. Resultaten i studien visar på att könsfördelningen av chefer är jämnt fördelat med 43 % kvinnor och 57 % män, vilket faller under frekvensmåttet 40/60. Vidare visar resultatet att anställda som tagit ut lång föräldraledighet inte är lika benägna att vara chef i jämförelse med anställda som tagit ut kort föräldraledighet samt att män som tagit ut lång föräldraledighet har lägre benägenhet att vara chef jämfört med kvinnor med lång föräldraledighet. En av fyra hypoteser stärks av studiens resultat. De slutsatser som dras är att Handelsbanken Capital Markets har en någorlunda jämställd arbetsplats kopplat till avancemangsmöjligheter.

Tidigare studier visar att företagens jämställdhetsfrågor är en viktig del av företagens hållbarhetsrapportering och finansiella resultat. Finansbranschen är en av de branscher som presterar sämst inom detta område. År 2017 trädde den nya hållbarhetslagen i kraft som innebär att stora företag årligen behöver upprätta en hållbarhetsrapport. Studiens syfte är således att utvärdera om implementeringen av hållbarhetslagen haft en påverkan på rapporteringen om jämställdhetsfrågor i företag som är verksamma inom finansbranschen.  För att samla in data till studien har innehållsanalys och CONI-modellen tillämpats på företagens hållbarhetsrapporter. Vidare har resultatet från CONI-modellen och hypotesprövningen legat till grund för att studera om det förekommer signifikanta skillnader på rapporteringen av jämställdhetsfrågor före- respektive efter införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning. Resultatet från både innehållsanalysen och T-testet visade att det har skett en ökning av rapportering av jämställdhetsfrågor efter att hållbarhetslagkravet trädde i kraft. Studiens teoretiska bidrag är att bringa ytterligare kunskap om hur företags rapportering påverkas av statlig reglering.  Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, finansbranschen, innehållsanalys, CONI-modellen, jämställdhet, mångfald och inkludering

Finansbranschen utmärker sig som en bransch med höga krav på tillförlitlighet och trovärdighet. En grundförutsättning för finansföretagens överlevnad är kundens fortsatta förtroende där varumärket har en avgörande roll. När marknaden skiftar kan varumärken indirekt behöva anpassas för att till exempel behålla marknadspositionen eller för att nå ut till en bredare målgrupp. Då kan en rebranding- och repositioningprocess bli aktuell. Denna studie syftar till att undersöka vilka utmaningar ett företag verksamt inom finansbranschen kan möta vid rebranding och repositioning samt vilka olika typer av strategier och modeller som finns för att bemöta dessa eventuella utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Miller et al. (2014) modell över corporate rebranding, en modell som presenterar en rebrandingprocess som följer en kronologisk ordning genom olika faser. Insamlingen av empirin skedde genom att studera sekundärdata i form av befintlig teori och litteratur kring områdena branding, positioning, rebranding och repositioning. Primärdata samlades in genom intervjuer med personer anställda på en kommunikationsbyrå och på ett företag som var högaktuella med en rebranding- och repositioningprocess. Urvalet av intervjupersoner till studien utgick från ett tvåstegsurval. I studien framkommer flertalet utmaningar som ett företag kan möta vid en rebranding- och repositioningprocess. För företag verksamma inom finansbranschen finns ytterligare utmaningar som behöver hanteras. Av studiens analys framkommer inga specifika modeller och strategier för finansföretag att nyttja vid en rebranding- och repositioningprocess. Modellerna och strategierna specialanpassas utifrån företagens rådande situation. / The financial industry stands out as an industry with high demands for reliability and credibility. A fundamental requirement for the survival of financial companies is the continued trust of the customers, where the brand plays a crucial role. When the market shifts, brands may indirectly need to be adapted, for example, to maintain market position or reach a broader target audience. In such cases, a rebranding and repositioning process may become relevant. This study aims to examine the challenges that a company operating in the finance industry may face during rebranding and repositioning, as well as the different types of strategies and models available to address these potential challenges. The theoretical framework of the study is based on Miller et al. (2014) model of corporate rebranding, which presents a rebranding process following a chronological order through different phases. The empirical data collection was conducted by studying secondary data in the form of existing theories and literature on the topics of branding, positioning, rebranding, and repositioning. Primary data was gathered through interviews with individuals employed at a communication agency and a company actively engaged in a rebranding and repositioning process. The selection of interviewees for the study was based on a two-stage sampling. The study reveals several challenges that a company may encounter during a rebranding and repositioning process. For companies operating in the finance industry, there are additional challenges that need to be addressed. The analysis of the study does not identify specific models and strategies for financial companies to utilize during a rebranding and repositioning process. The models and strategies are custom-tailored based on the companies' specific circumstances.

<p>During the autumn of 2007 I carried out an investigation within the bank and finance Sector. The aim of the investigation was to see how informal aspects could be understood in relation to equality within Bank AB? The main question was: Which are the obstacles and opportunities for equality within Bank AB? To answer the main question I asked the following questions to the material: Are there any gender related different within the organization? How are men and women represented within the internal magazine? Which are the conceptions related to sex/gender within the organization? The investigation is based on a survey, the internal magazine was investigated and finally interviews took place. Throughout the investigation I used organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory I examined concepts as structures, leadership, symbolism and changes associated with equality. I also used an organization theory based on changing system/non changing system related to equality work. The analysis shows that obstacles related to equality are: masculinity is the norm and therefore is seen as the prototype, focus is on the imbalance between the sexes, direct and indirect discrimination do exist, a risk with internal recruitment are that positions may re-established and equality is placed on the management and staff department. The opportunities related to equality are: improve from management, quantitative aims can improve and contribute for the minority, equality model that has a management position and finally questioning of existing norms and values in the organization.</p> / <p>Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.</p><p>Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?</p><p>Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet. Resultaten visar på hinder för jämställdhet som: mannen ses som norm och blir därmed ”mallen” för dem som ingår i organisationen, för att uppnå jämställdhet fokuseras det på kvantitativ jämn fördelning av kvinnor och män, direkt och indirekt diskriminering förekommer, innehav av positioner riskerar att återskapas genom internrekrytering och slutligen att jämställdhet är förknippat och förflyttat till ledning och personalavdelning. Möjligheter för jämställdhet framträder som: jämställdhetssträvan är förankrat i ledningen, kvantitativa mål kan bidra till och underlätta för det underrepresenterade könet i relation till jämställdhet, förebild i chefsposition och ett ifrågasättande av rådande normer och värderingar kan medverka till en positiv förändringspotential för organisationen.</p>