This thesis treats the fatigue assessment process of steel bridges. The purpose is to identify areas with potential of enhancement with an overall aim of attaining a longer service life. The aging bridge stock in Sweden and in many other developed countries is an impending economical burden. Many bridges have reached their expected service life and increased axle loads, speeds, and traffic intensity further accelerate the deterioration. An immediate replacement of all our bridges approaching their expected service life will not be possible. For economical and environmental reasons, effort should be put on extending the theoretically safe service life as far as possible.  Fatigue is one of the major reasons limiting the service life of steel bridges .A specific example is the Söderström Bridge in Stockholm, Sweden. Fatigue cracks have been found in the webs of the main beams and theoretical assessments have shown an exhausted service life. As a mean to reduce the uncertainties in the theoretical assessments a monitoring campaign was started in 2008 and continued in periods until 2011. The first continuous period of 43 days of measurements in 2008 forms the experimental foundation for this thesis. A fatigue life prediction involves (i) an estimation of the load effect, (ii) an estimation of the resistance, and (iii) the selection of a prediction model. This thesis treats in some sense all three of them. Considering part (i), the load effect, a theoretical study on the influence of dynamics has been performed. The quasi static approach suggested in the standards does not necessarily reflect the true dynamic behavior of the structure. Performing a dynamic moving load analysis gives for all cases studied a more favorable fatigue life. A further enhancement of the assessment is to perform in situ measurements. The uncertainties related to dynamics, loads, and structural behavior are thereby captured in the response. Routines for processing the measured response and performing life predictions are treated, moreover the quality of the measured response. The resistance, part (ii), in form of the fatigue endurance has a funda- mental influence on the fatigue life. As an attempt to reach a more adequate fatigue endurance a refined assessment of a typical joint is performed using linear elastic fracture mechanics (LEFM). A descriptive detail category is suggested which renders a somewhat more favorable resistance. Part (iii), the prediction model, is treated considering the safety format. A reliability-based model is suggested which enables a consideration of the uncertainties in each stochastic variable. Thereby, all aforementioned parts and uncertainties can be combined within the same prediction. The reliability-based model is used for a code calibration of partial safety factors to be used in semi-probabilistic assessments according to the standards. The implementation of the suggested procedures is shown with a numerical example. The outcome should not be generalized but the example clearly shows an increase in fatigue life with the proposed enhancements of the assessment procedure. / <p>QC 20130917</p>

The Incidence and Associated Geotechnical Issues of Swelling Clay in Stockholm  Viktoria Clarin &amp; Anna Clark  Previous tunnel failures have shown that inadequate reinforcement in tunnels can lead to cave-ins, whereby swelling clay is one of several factors that can result in these damages. Swelling clay minerals possess the ability to absorb water molecules and cations leading to an increase in volume. Instability in tunnels is a consequence of the mobilised swelling pressure caused by lack of room to accommodate for the change in volume. Several tunnels are projected throughout central Stockholm in the near future, whereby numerous drill cores have been logged. This bachelor thesis will therefore focus on the swelling potential and swelling pressure of clay samples selected from a drill core traversing the Söderström fault system. The samples selected for further analysis were collected from a drill core from Slussen, Stockholm, with the aim of determining the reinforcement requirements for future tunnelling projects.  Several samples from the drill core were selected for analysis, whereby free swelling test was conducted to determine the swelling potential for each sample. One sample displayed more than 100% volume increase and was further tested to determine swelling pressure. Tests were performed using an oedometer, resulting in a measured swelling pressure of approximately 155kPa. To identify the clay type several X-ray diffraction tests were performed on the sample.  Similar swelling pressures have been measured in tunnels affected by cave-ins in Norway. Due to these previous events, the swelling pressure is of imminent importance when constructing new tunnels. Based on the obtained results, an adequate reinforcement can be estimated and used as a foundation for future tunnel constructions within the area. The tests show that the Söderström fault contains swelling clay and precautions will have to be taken when tunnels are constructed. / Förekomsten och geotekniska konsekvenser av svällande lera i Stockholm  Viktoria Clarin &amp; Anna Clark Tidigare fall har visat att otillräcklig förstärkning i tunnlar kan leda till ras där svällande lera är en av ett antal faktorer som kan resultera i sådana skador. Svällande lermineral innehar egenskapen att absorbera vatten och katjoner som resulterar i en volymökning. Instabilitet i tunnelkonstruktioner är en konsekvens av det mobiliserande svälltrycket som uppstår då utrymme inte finns tillgängligt för denna volymändring. Ett antal tunnlar är planerade genom centrala Stockholm inom en nära framtid varför flertalet borrkärnor har karterats. Denna kandidatuppsats fokuserar därför på svällningspotential och svälltryck hos prov från en borrkärna som korsar Söderströmförkastningen. Proven som valts ut för vidare analys har sitt ursprung från en borrkärna tagen vid Slussen, Stockholm. Analyserna i denna studie har i syfte att möjliggöra en estimering av förstärkning vid framtida projekt som involverar tunnelkonstruktion.  Ett antal prov valdes ut för analys varpå fria svällningsförsök utfördes för att bestämma svällningspotential hos respektive prov. Ett av proven uppvisade en volymökning över 100% varför ytterligare försök utfördes för att fastställa provets svälltryck. Försöken genomfördes med hjälp av en ödometer vilket resulterade i ett svälltryck på ca 155kPa. För identifiering av leran utfördes ett antal analyser med röntgendiffraktion.  Likvärdiga svälltryck har uppmätts i tunnlar som drabbats av ras i Norge. Det är därför viktigt att ta hänsyn till detta då de nya tunnelprojekten ska påbörjas. Baserat på resultaten denna rapport redovisar kan godtycklig förstärkning estimeras och användas som grund för framtida tunnlar som byggs i området. Resultaten i denna studie visar att Söderströmsförkastningen innehåller svällande lera vilket kommer måste tas hänsyn till då tunnlar konstrueras.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag. Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp; Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen? På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag? För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen. En del av bokstavsformgivarna menar att de söker inspiration i den historiska formgivningen och de menar även att det är viktigt att studera dessa teckensnitt för att kunna formge nya klassiska snitt.

Modularisering av en produktfamilj av lyftsaxar genomförs på begäran av uppdragsgivare Falcken Forshaga som ett examinerande moment inom högskoleingenjörsprogrammet Maskinteknik på Karlstads universitet. Greppmoduler sammanfogas med en standardiserad ramkonstruktion med hjälp av en fästande detalj där en serie skruvförband ingår. Detta möjliggör att samma lyftsax kan lyfta ett flertal olika lyftobjekt med skiljande geometrier. För att öka applicerbarheten för lyftsaxarna dimensioneras 2 stycken varianter där skruvförband och övrig ramkonstruktion konstrueras utifrån en maximal lyftbelastning på 235 kg och 500 kg. Dessa varianter benämns som privat och industriell tillämpning i rapporten. Beräkningar utförs med säkerhetsfaktor 2 där hänsyn tas till lyftsaxarnas egen vikt. Vid hållfasthetsberäkningarna för konstruktion har egenvikten för lyftsaxarna specificerats som 12 kg och 50 kg. Lyftsaxarnas greppvidd har under arbetet godtyckligt specificerats till 0,4 m. Genom en konceptutvärderingsprocess som riktar in sig på framtagandet av modulapplikationer genereras 4 stycken konceptuella greppmoduler. Dessa används för att påvisa några av de användningsområden som den generella modullösningen med fästande detalj och skruvförband kan användas till. Med hjälp av kund- och marknadsundersökningar kan koncepten utvecklas och flera tillkomma för att bättre passa kundbehov och öka lönsamhet. Med hjälp av CAD-programmet Inventor erhålls vikten för den konceptuella ramkonstruktionen. Ramen väger 9,8 kg för privat tillämpning och 19,6 kg för industriell. Vikten för en komplett lyftsax med ram och greppmodul varierar mellan 10,5kg – 11,7kg för privat tillämpning och 21,3kg – 26,8 kg för industriell tillämpning. Vikten beror på vilken av de konceptuella greppmodulerna som används. Greppmodulskonceptet blocklyft visar sig i det nuvarande utförandet vara för tung för användning i samband med lyftsaxen som är dimensionerad för 247 kg.  Detta då modulen medför att konstruktionens vikt överstiger 12 kg vilket medför att säkerhetsfaktor 2 inte kan utlovas samt att krav från produktspecifikationen inte kan utlovas.