Bakgrund: En åtgärd för att effektivisera stödfunktioner i organisationer är att etablera och använda sig av så kallade SSC. Det innebär att spridda stödfunktionerna flyttas till ett separat och ansvarigt bolag inom koncernen. Där redovisarna arbetar på SSC medan controllers arbetar ute i organisationen. Det är vanligt förekommande att arbetsfördelningen aldrig når fullt ut mellan redovisarna och controllers, vilket har påvisats på det studerade företaget. Syfte: Det övergripande syftet för studien är att öka kunskapen om hur arbetsförhållandet kan organiseras mellan redovisare och controllers när yrkesrollerna utvecklas och förändras i en global organisation. Metod: Studien innefattar en fallstudie av en globalorganisation inom detaljhandel. Datainsamling för studien har skett genom semi-strukturerade intervjuer och företagsdokumentation. Slutsatser: I studien har det påvisats att bolagsansvarig (redovisaren) har en specialistoch konsulteranderoll, som hanterar redovisning och utför viss transaktionshantering. Business navigators (controllers) har en affärsparterroll och ”navigerar” verksamheter. En rad problemområden samt åtgärder för arbetsfördelningen har identifierats och är presenterade i tabell 14. En ny konceptuell modell, figur 12 presenteras i slutsatsen.

No description available.

No description available.

<p>Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för</p><p>kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar</p><p>ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.</p><p>Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en</p><p>specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en</p><p>centraliseringsprocess.</p><p>Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka</p><p>dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?</p><p>Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.</p><p>Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att</p><p>man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket</p><p>förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer</p><p>eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens</p><p>autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess.</p><p>Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta</p><p>har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att</p><p>påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska</p><p>i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att</p><p>tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.</p>

In many manufacturing companies, large databases containing data on failures and repairs of products are maintained. This paper reports on a case where information from such a database is extracted. Such information extracted could be useful for identifying opportunities for reliability improvements in the products. The database was obtained from a manufacturer of inkjet printers and contains both fixed-format and free-form text fields. At present, techniques developed in data mining and information retrieval are mainly designed to handle either fixed-format or free-form text fields, but not a combination of both. The approach taken in this paper is to first transform the free-form text fields into a number of fixed-format fields through analysis of the frequency of key words. Association analysis was then carried out on the resulting fixed-format fields. Results obtained from the analysis produced a number of associations that could contribute to improving product reliability. / Singapore-MIT Alliance (SMA)

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center. Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en centraliseringsprocess. Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)? Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera. Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess. Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas. Trots att revisorer har påpekat denna typ av problem verkar det ha utförts få studier kring kopplingen mellan SSC och revision. Denna brist inom området gör det intressant att studera hur förekomsten av ett SSC påverkar revisionen. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om en koncerns SSC leder till några problem kopplade till revisionen av koncernens företag. Syftet behandlas både utifrån ett företags- och ett revisorsperspektiv. Metod: Denna studie är en tvärsnittsstudie mellan två grupper: företag inom koncerner med etablerade SSC:s samt personer som arbetar med revision av företag inom en koncern med ett SSC. Tre företagsrespondenter och fyra respondenter från revisionsbyråer har medverkat i studien genom intervjuer och skriftliga frågeformulär. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att ett SSC medför vissa problem kopplade till revisionen. Vi har kunnat urskilja flera typer av svårigheter, men framförallt har två övergripande problemområden framträtt: kommunikation samt arbets- och ansvarsfördelning. Dessa problemområden är starkt kopplade till varandra, då en god arbets- och ansvarsfördelning bygger på en god kommunikation. Kommunikationsproblem förekommer både revisorer emellan samt mellan revisorer och det granskade företaget. Då den ekonomiska informationen för en koncerns olika bolag finns samlad i ett SSC blir SSC:t ytterligare en part i revisionen att ta i beaktande för alla medverkande revisorer, såväl i moderbolaget som i dotterbolagen.

The concept of Shared Service (SS) recently is an important trend on the basis of cost efficiency and policy of enterprises or business groups. It has become popular in Europe for the past decades and was introduced to the States in the 80¡¦s. Nowadays, Taiwanese business groups also have started to think about having SS mechanism for financial and IT functions. Further, adding Humane Resources (HR) into SS is also a conspicuously novel tendency. The thesis probes into reasons that HR SS has been generated in the Taiwanese groups. Further, it analyzes the construction process, organization and service model of HR Shared Service Center (SSC). Meanwhile, the costs and efficiency of having HR integrated into SS to groups and business units are examined. Finally, key factors to success of conducting HR SSC are elicited. Case study is used in the thesis. It solely studies President Chain Store Corp. (PCSC) because it has one of the most well-established HR SSC in Taiwan. Through profound interview, informal conversations, SSC establishment documents, and related research, the model of HR SSC in Taiwan is examined. It is indicated that ¡§Support from Top-Managers¡¨ and ¡§Cooperative Organization Culture¡¨ are two vital factors that lead the establishment of PCSC HR SSC to success. However, it is very possible that the SS brings more costs to business units, hence the advantages over the whole group occasionally conflicts with its business units¡¦. Sometimes establishment of SSC is all a means to set up prestige and imposing reputation. As a result, resistance to forced integration come into existence among business units.

This diploma thesis focuses on problematic about optimizing of service center and provides a base for creation of program for simulation and optimization. This diploma thesis also deals with hierarchical breakdown and logical structures of processes. Also there are quality determining methods and methods for visualization of processes.

Bakgrund: Idag läggs ofta stor vikt vid att effektivisera organisationer för att de ska kunna ha en chans på den globalt växande marknaden. Designen av organisationens struktur kan ses som en viktig metod för effektivisering, däribland en struktur innehållandes ett Shared Service Center. Ett Shared Service Center ses som en typ av centralisering och innebär att företag samlar koncerngemensamma processer i en enhet. Vid implementering av en sådan enhet står företaget framför flertalet utmaningar däribland en förändring och utveckling av samverkan.    Syfte: Studiens syfte är att beskriva och öka förståelsen av samverkan mellan ett Shared Service Center och organisationen som helhet utifrån medarbetarnas perspektiv.  Metod: Ur ett hermeneutiskt perspektiv har vi genomfört en kvalitativ fallstudie. Vidare ligger semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier till grund för det empiriska materialet.  Slutsats:  Flera faktorer, både positiva och negativa, kan ses ha en påverkan på samverkan i organisationer som har implementerat ett Shared Service Center. Nya arbetsprocesser har ställt högre krav på medarbetare där samverkan har hindrats av opersonlighet och brister i personkemi. / Background: To have a chance in the globally growing market, companies need to be maximally effective. The design of the organization’s structure can be seen as an important method to improve its effectiveness; one example of such is a structure that incorporates a Shared Service Center. A Shared Service Center can be viewed as a form of centralization and implies that the company collects group-wide processes into one unit. When implementing such a unit, the company faces several challenges including a change and development of its interactions, which in turn can affect the efficiency. Aim: The aim of this study is to describe and enhance the understanding of the interactions between a Shared Service Center and the organization as a whole from the perspective of the employees.   Methodology: The study is a qualitative case study from a hermeneutical perspective. Furthermore, semi- structured interviews and document studies form the basis of the empirical material. Conclusion: Several factors, both positive and negative, can be seen as having an impact on the cooperation in organizations that have implemented a Shared Service Center. New ways of working have increased the demands on the employees where the cooperation have been distracted due to unpersonal relations and flaws in the personal chemistry.