Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare. Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmärksamma barn som far illa. Enligt Socialtjänstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett livsnödvändigt skydd för barnen men trots detta anmäls det alltför sällan och detta beror bland annat på okunskap om anmälningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka då det gäller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i Sävar rektorsområde för att informera om anmälningsskyldigheten. Vi blev ombedda att utvärdera den del av Familjelyftets verksamhet som innefattar de informationstillfällen som gavs till personal i Sävar rektorsområde. Bland annat ville Familjelyftet veta mer om personalens syn på socialtjänstens arbete och anmälningsskyldigheten, och om detta förändrats efter kontakt med Familjelyftet. Vi mailade ut en webbenkät till samtliga anställda inom förskola, låg-, mellan- och högstadiet samt till dagbarnvårdarna i Sävar rektorsområde. Vi fann bland annat att endast hälften av de tillfrågade deltagit i Familjelyftets informationstillfällen. 94 procent av respondenterna ansåg att informationen som gavs var relevant. Efter informationstillfället hade majoriteten fått en mer positiv bild av socialtjänsten. / Familjelyftet

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk. En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en positiv syn på modersmålsundervisningens betydelse i andraspråksutvecklingen, då de menar att eftersom kopplingar kan göras mellan andraspråket och modersmålet kan elever lättare lära sig ord och begrepp på andraspråket om de tidigare redan har en förståelse för dessa begrepp på sitt modersmål.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända. Det resultatet jämför jag med bedömningsunderlagen för Tisus. Analysen visar att det är möjligt att det finns ett samband mellan komplexa nominalfraser och en avancerad språkbehärskning. Men det gäller bara under den förutsättningen att de komplexa nominalfraserna i stort sett är helt korrekta. Andra resultat visar att bestämdheten inom kongruensen ger störst antal fel på nominalfraser även på en mer avancerad nivå av språkbehärskningen. Analysen visar även att komplexiteten på nominalfrasen ofta går före korrektheten i språkutvecklingen. Man kan dock inte dra generella slutsatser på ett så litet underlag. Övriga resultat i min undersökning pekar på att en helhetsbedömning av Tisus är nödvändig för bedömningen godkänd eller underkänd på den skriftliga färdigheten.

No description available.

The purpose of this study was to look into how learners of Swedish as a second language and some teachers of the subject think and reason about the choice between Swedish or Swedish as a Second Language and literature in Swedish at upper secondary schools. Similar studies have earlier been carried out at upper secondary schools in areas dominated by immigrants while the present study has been accomplished in a small municipality with comparatively few immigrants. The study is based upon qualitative interviews which have been analysed through the socio-cultural theory regarding those artifacts, communication and that mediating second learners of Swedish and their teachers and schools are using in their choices between Swedish or Swedish as a Second Language as well as selection of literature in literature teaching.  The study also shows how learners of Swedish as a second language perceive the choice between the two options of Swedish courses at advanced upper secondary school and how their teachers look upon their choice and the information given. Furthermore we will also get to know the learners of Swedish as a second language and their teachers’ view on teaching Swedish literature at advanced upper secondary B-level in Swedish. However, the study suggests that the information given to the students is inadequate and does not meet the intentions of the Swedish upper secondary school. In literature teaching, we also notice a desire, among students as well as teachers, to read and understand the same literature as native speakers. The study also points out an ambition with the teachers as well as the learners that the students are fully incorporated in the Swedish society and what we (teachers, school and society) can do to facilitate and show the learners how important they are in contemporary and future society. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur några andraspråkselever och några svensk- och svenska som andraspråkslärare tänker och resonerar om val av svenskämne och litteraturläsning på gymnasiet. Undersökningen har genomförts på en mindre kommunal gymnasieskola med relativt få invandrarelever och därmed har också informantunderlaget varit begränsat. Informanterna har varit tre andraspråkselever och tre svensk- och svenska som andraspråkslärare. I Sverige har det tidigare genomförts liknande undersökningar i invandrartäta storstadsområdens gymnasieskolor. Därför är den nu genomförda undersökningen utförd i en mindre och relativt invandrargles kommun, lika viktig för att få information om hur situationen ser ut utanför de svenska storstäderna. Tidigare forskning kring andraspråkseleverna är till stor del utländsk men relevant då situationen för andraspråkseleverna är likartad världen över. I Sverige finner vi också tidigare forskning som rör andraspråkselevernas skolsituation men den forskningen är som tidigare nämnts mest inriktad på storstadsområdena. I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod för att sedan analyseras via den sociokulturellteorins samband till de artefakter, den kommunikation och den mediering som andraspråkselever, lärare och skola använder sig utav i valsituationen likväl som i litteraturundervisningen. Vi får följa hur andraspråkseleverna upplever valet av svenskämne till gymnasiet och hur lärarna ser på valet och informationen kring det. Vidare får vi också höra andraspråkseleverna och lärarna i deras resonemang kring litteraturundervisning och litteraturläsning på gymnasiets B-kurs i svenska. Bilden som undersökningen ger av valet av svenskämne är att den upplevda informationen inte harmonierar med de intentioner som finns i gymnasieskolan utan kunde förmedlas till andraspråkseleverna och deras föräldrar på ett tydligare sätt. I litteraturundervisningen finner vi också en strävan hos både lärare och elever att de ska läsa och förstå samma litteratur som modersmålstalarna. I undersökningen framkommer att viljan finns hos både lärare och andraspråkseleverna att eleverna ska bli fullvärdiga samhällsmedborgare och vad vi (lärare, skola och samhälle) kan göra för att underlätta och visa andraspråkseleverna hur viktiga de är i vårt samtida och framtida svenska samhälle.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun.   Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier.   Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Flera av lärarna menar att stöd i modersmålet är viktigt. Men att stödja utvecklingen av modersmålet ser många lärare som svårt och lägger ansvaret på modersmålslärarna och föräldrarna. Studien visar också att det krävs extra mycket tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever på ett likvärdigt sätt. Men tyvärr finns det varken tillräckligt med tid eller resurser på dessa skolor anser lärarna.