Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ”Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade”. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på. Viktigt för eleverna var också att få visa vad de var bra på. Resultatet av intervjuerna diskuteras utifrån aktuell forskning och jämförs med resultat från en avhandling av Ann-Christine Torpsten: Erbjudet och upplevt lärande i möte med svenska som andraspråk och svensk skola. Torpstens avhandling gav röst åt tre olika elever som berättade om sina upplevelser av svenska som andraspråk, ett ämne som de – i motsats till denna studies informanter – upplevde som ett åtskillnadsämne. Även om de båda studierna på ytan verkar motsäga varandra är resultaten dock entydiga: för att uppleva sig inkluderade måste eleverna känna att de förstår, blir lyssnade på och får en chans att visa vad de går för. Detta var något som framkom i båda studierna.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentären Kvinnor som mördar. Dokumentären presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begår mord och får sitt straff i domstol. Vi har fokuserat på att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta område inte är lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. Vårt syfte med studien är att studera hur dessa kvinnor som mördat sina män/pojkvänner presenteras i dokumentärserien. Då det är ett ovanligt fenomen att kvinnor begår mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsområde. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentärserien, enligt ett materialdrivet tillvägagångssätt. Vår ambition var att hitta mönster och samband mellan avsnitten om presentationen av de tolv kvinnorna. De mönster vi fann delade vi in i kategorierna "utseende och beteende", "omgivande människors uppfattning", "straff", "kontraster" och "make/pojkvän". Resultatet av studien visar att det finns en tendens till att kvinnorna i vår dokumentär presenterades som typiskt kvinnliga mördare. Deras kvinnlighet och kvinnliga egenskaper framhävdes tydligt i detta program, såsom deras roll som mödrar i familjen, deras utseende och sexuella beteende. Konsekvensen av detta är att mördarnas kvinnlighet betonas, snarare än det faktum att de är mördare.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten. Engelska tycks vara ett språk som används mer och mer i verksamheterna, pedagogerna berättar att de sjunger på engelska och att de räknar på engelska, i en av förskolorna hade de en engelsktalande pedagog som en dag i veckan pratade engelska med barnen hela dagen. Pedagogerna beskrev vikten av att vara konkret och att sätta ord på det som görs och det gäller inte bara i arbetet med barn med svenska som andraspråk utan det gäller även de barn med svenska som modersmål. Ett gott samarbete med föräldrarna lyftes fram som oerhört värdefullt och alla pedagoger utom en sa att de talat om för föräldrarna att de ska tala modersmålet med sina barn, något som en del föräldrar inte gjorde trots att de själva hade svårigheter med det svenska språket. Det visar ännu tydligare hur viktig roll vi pedagoger har i att sprida kunskaperna om modersmålets betydelse för både andraspråkets utveckling samt för barnets självkänsla och identitet.

Sammanfattning Syfte Syftet med min uppsats har varit att ta reda på vad det finns för orsaker till att en del elever inte deltar i idrottsundervisningen. Min förhoppning med detta är att öka förståelsen för dessa orsaker så att man lättare ska kunna få med dessa elever i sin undervisning. metod Jag har använt mig av intervju som metod. Åtta elever i årskurs 7-9 tillfrågades om de ville delta helt anonymt. Jag använde mig av en intervjumall under intervjun och ställde följdfrågor där det behövdes. Intervjuerna gjordes i ett rum där vi kunde tala ostörda och spelades in på min telefon. Resultat Av de 8 elever som jag har intervjuat kände sig 2 stycken rädda att förstöra för laget, att känna sig dåliga och de upplevde obehag då övriga ibland kunde skratta då de gjorde fel på något vis. Vanliga skäl att uppge för att inte behöva delta i idrottsundervisningen var att de var skadade eller sjuka, eller att de glömt kläder. Ett annat sätt att slippa delta var helt enkelt att inte närvara, det vill säga att skolka 2 av eleverna upplevde obehag inför att visa sig nakna i omklädningsrummet. Eleverna som jag har intervjuat kommer från familjer där idrott och motion inte har en självklar plats. Det visade sig också under mina intervjuer att undervisningen många gånger upplevdes som tråkig och att de fick göra samma sak under för många lektioner. De moment som kunde vara svåra att förstå som till exempel orientering upplevdes också som alltför tråkiga för att eleverna skulle delta. Slutsats Idrottsläraren står inför en svår uppgift att få alla elever att uppnå målen i ämnet eftersom det är ett ämne där det blir väldigt tydligt vilka som kan och inte kan. Rädslan för att misslyckas blir inte hanterbar för de elever som är svagare i ämnet. Detta gör att de undviker att delta trots att de är medvetna om att det inverkar starkt på deras betyg. Om eleverna känner sig trygga med sina klasskamrater och vågar misslyckas blir det lättare att bedriva undervisningen med gott resultat för fler elever. Om det är möjligt oftare erbjuda fler än ett alternativ för eleverna så att de känner att de själva har en valmöjlighet vore bra. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson’s korrelationskoefficient. För att få en djupare förståelse för just studiehandledningens betydelse genomförde jag också en intervjustudie. På den aktuella skolan var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,51), medan korrelationen mellan betyget i svenska som andraspråk och matematik var medelstark (0,38). Vidare var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,62) för de elever som inte fått studiehandledning, medan korrelationen mellan svenska som andraspråk och matematik var stark (0,58) för de elever som fått studiehandledning. Korrelationen mellan studiehandledarens ämnesutbildning och betyget i matematik var också stark (0,58). Studien ger en antydan om att modersmålsundervisning spelar en viss roll för betyget i matematik, men att även svenska som andraspråk gör det, speciellt för de elever som fått studiehandledning av en studiehandledare med ämnesutbildning. Varken Skollagen (SFS 2010:800) eller Skolförordningen (SFS 2011:185) är tillräckligt tydliga när det gäller utländska elevers rätt till stödundervisning.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på lärarstudenters syn på ämnet svenska som andraspråk eller närmare vilka faktorer som påverkade beslutet i val av ämne samt vilka orsaker var de främsta att lärarstudenter valde/inte valde att utbilda sig i svenska som andraspråk.För att få svar på mina frågeställningar har en kvalitativ enkätsundersökning använts där öppna frågor ställdes till lärarstudenter.Undersökningsresultat visar att faktorer som påverkade lärarstudenters val av ämne var intresset för ämnet, barnens ålder, flexibelt jobb, eget modersmål och intagningskravet var de mest nämnda. Resultatet visar vidare att intresset för att bli lärare i svenska som andraspråk var stort dock var lärarstudenter bara beredda på att läsa högst en termin för att bli detta. Lärarstudenter tyckte även att ämnet är viktigt och nödvändigt men att det fortfarande har låg status. Själva lärarstudenterna hade ingen eller lite kompetens i ämnet.Slutsatserna som dras är att ämnet fortfarande används som ett resursämne och därför har låg status vilket i sin tur leder till att få lärarstudenter utbildar sig i detta viktiga ämne.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ”Den Nya Försäkringskassan”. Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag. Vi använder även oss av medarbetartidningen Dagens Socialförsäkring i sökandet efter empiri. Teori: Teorin grundar sig på rykteshantering och en varumärkesproblematik kring förmedlingen av identitet och skapandet av en image. Hur marknadskommunikation kan användas som verktyg för att förmedla identiteten till medborgarna samt de svårigheter som kan förekomma om organisationen dras med ett dåligt rykte. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat ur två perspektiv, Försäkringskassans och medborgarnas. Enligt de representanter vi intervjuat på Försäkringskassan handlar ”Den Nya Försäkringskassan” dels om en förbättrad informationsförmedling samtidigt som den är en del av arbetet med förmedlingen av myndigheten som en ”trovärdig avsändare”. Resultatet av attitydundersökningen visar dock att det finns en låg grad av tillförlit och trovärdighet från medborgarna gentemot Försäkringskassan. Analys: Analysen tar utgångspunkt ur de två perspektiv som behandlats under uppsatsens gång. Vi visar med utgångspunkt från en eget utformad analysmodell på de förutsättningar och svårigheter en integration mellan identitet och image står inför. Diskussion: Varför förändras inte bilden av försäkringskassan till det bättre, trots de ambitiösa ansatserna till att skapa högre trovärdighet? Det kan antas att kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen samtidigt som de redan inpräglade negativa associationerna med offentlig sektor kan ha satt djupaspår hos Försäkringskassans rykte. Slutsatser: Försäkringskassan är genom sitt imagearbete inne på rätt spår vid skapandet av ett bättre rykte. Integrationen mellan identitet och image, som är grunden till ett gott rykte står dock inför en utmaning eftersom den påverkas av faktorer som Försäkringskassan själva inte kan kontrollera.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan. Här synliggörs även elevers olika kulturella bakgrunder i undervisningen på ett mer framträdande sätt. Majoriteten av lärarna på den mångkulturella skolan använder ett flertal strategier för att språket ska utvecklas och de ser elevernas kulturella bakgrunder som en tillgång då det får en naturlig plats i undervisningen. Lärarna på skolan med färre elever med svenska som andraspråk har inga specifika arbetssätt för att främja språkutvecklingen för dessa elever, och de uppmärksammar inte elevers kulturella bakgrund på ett medvetet sätt.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, kulturell bakgrund, språkutveckling, förstaspråk.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på andraspråkselevers språkutveckling och vad de anser är de viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning. Syftet är att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, se om andraspråkslärare använder sig av de metoder forskning förespråkar. Jag har valt att intervjua två verksamma andraspråkslärare med lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever.   Mina informanter är väl medvetna om faktorer som påverkar språkinlärning. Informanterna är väl överens med vad forskning anser påverkar inlärning av ett andraspråk samt metoder som gynnar andraspråksinlärning. Sambandet mellan elevens språkliga nivå och undervisningens innehåll och utformning påverkar elevens språkutveckling.