<p>I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.</p>

<p>In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. </p><p>Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies.</p><p>Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. </p><p>There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask.</p><p>The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies.</p><p>The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. </p><p>Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: </p><p>The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for.</p><p>The awareness of what the nation brand of Sweden stands for.</p><p>The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. </p><p>Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. </p><p>And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. </p><p>The study</p><p>My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. </p><p>This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. </p><p>The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. </p><p>For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study.</p><p> </p><p>The main results found in this study are: </p><p>It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions.</p><p>The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. </p><p>It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. </p><p>Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand.</p><p>As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där <em>alla</em> <em>elever</em> utvecklar kunskap och språk.</p>

<p>Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar <em>dictogloss </em>som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta.</p> / <p>This is an essay based on a qualitative method that focuses on the dictogloss as a cooperative method used in class and on research around the process, the roles and the differences and similarities between a couple of groups in one school located in a forgein country, one private school (Sixth Form) in the north of Sweden and one public school (Sixth Form) in the north of Sweden. Cooperation turns out to be due to what social roles the informants get assigned/take on and for the process to be favorable it is important that negotiation among students happens. What roles the participants in the group get have many components, nevertheless power plays a great part in which participant is assigned the dominant role, if that role is assigned. The results show that one person may shift roles, as well as the expert role does not necessarily have to be assigned the most dominant person.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att fördjupa mig kring hur personalen på några förskolor resonerar kring sin skyldighet att anmäla när de misstänker att ett barn far illa. Utifrån detta vill jag förstå om personalen upplever några svårigheter med anmälningsplikten, för att därmed känna</p><p>till vilka dessa svårigheter kan vara.</p><p>Utifrån detta syfte har jag formulerat om följande frågeställning:</p><p>*Vilka eventuella hinder eller problem kan uppstå i samband med anmälningsplikten</p><p>vid misstanke om att ett barn far illa?</p><p>Genom att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden lyckades jag samla in empiriskt material från förskolepedagoger på fem olika förskolor. Jag genomförde sammanlagt 5 kvalitativa intervjuer, varav tre av dem består av gruppintervjuer och två enskilda. Efter insamlingen och bearbetningen av det insamlade materialet kom jag fram till att vissa teorier</p><p>skulle kunna tillämpas för att ge en förklaring och ett svar på min frågeställning. Jag har använt mig av tre olika sociologer för att besvara min frågeställning. Erwing Goffmans teori</p><p>kring olika roller, framträdande och team har jag använt mig av för att förklara hur mina informanter måste förhålla sig till sin roll som förskolepedagog och även hur de arbetar som ett team när de har ett gemensamt intresse om barnen. Vidare använder jag mig av Anthony</p><p>Giddens teori kring de abstrakta systemen för att klargöra hur de olika myndigheterna, som t.ex. socialtjänsten fungerar i förhållande till förskolorna. Därefter tar jag upp två av Beverly Skeggs begrepp, dissimulering och disidentifikation för att förklara hur man ibland förnekar eller tar avstånd från något som verkar hotande. Resultatet från intervjuerna visar om att det</p><p>finns många hinder och problem som gör det svårt för personalen på de olika förskolorna att anmäla när de misstänker att ett barn far illa, rädsla för att konfrontera föräldrarna, man vill ha ”bevis” för att anmäla t.ex. blåmärken, anmälningar som rinner ut i sanden, många gånger känns det meningslöst att anmäla en andra gång, bristande kunskap om hur man ska upptäcka</p><p>barnen, personalen blir själva utsatt för hot och trakasserier och får ingen professionell hjälp i samband med detta.</p>

Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.

Barn som far illa är något som många inte vill se eller höra talas om och i tidigare forskning kan ses att yrkesverksamma inte alltid anmäler till socialtjänsten redan vid misstanke att ett barn far illa trots deras anmälningsskyldighet. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för förskollärares förhållande till lagen om anmälningsskyldighet. För att uppnå studiens syfte användes den kvalitativa metoden där fyra förskollärare intervjuades. Resultatet analyserades sedan mot lagrum och tidigare forskning. Förskollärarna i studien kände till sin skyldighet att anmäla, men de fanns flera skäl till att de inte anmälde redan vid misstanke. Det starkaste skälet var att de ville ha något att gå på, bevis. Allmänna regler för hur en anmälan skulle gå till fanns inte, då förskolorna arbetade olika. Samverkan med socialtjänsten existerade inte mer än vid en anmälan, men samtliga önskade ett samarbete.