<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent.</p><p><strong>Resultat:</strong> Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i delskalorna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än män.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar behovet av stöd framförallt för omföderskor då dessa kvinnor upplever känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen och att kvinnor mer uttalat jämfört med män upplever begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent. Resultat: Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens. För kvinnor och män var skillnaden signifikant i delskalorna inkompetens och rollbegränsning, då kvinnor hade högre föräldrastress än män. Slutsats: Studien visar behovet av stöd framförallt för omföderskor då dessa kvinnor upplever känslor av otillräcklighet/inkompetens när det gäller föräldrarollen och att kvinnor mer uttalat jämfört med män upplever begränsningar av intressen och aktiviteter relaterat till föräldraskapets ansvar/förpliktelser.

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (&lt;37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress. / Background: When an infant is born preterm (&lt;37 gestational weeks) unexpected stresses affect the whole family. Significant improvements in the perinatal care has been made in the recent decades and now the chance of survival is high. To become a mother in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) entail consequences for the mother emotionally and in her care for her infant. Aim: To investigate parental stress and describe factors associated to early parenting stress in mothers of preterm infants at two months of corrected age. Method: The study was conducted in four NICUs in Sweden. The inclusion criteria were that the infant was born prematurely and had a hospital stay for at least 72 hours. To measure perceived parental stress, the mothers (n=276) answered the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) at two months of corrected age. Results: Mothers whose infants were not cared for in a NICU with co-care, whose infants were cared for in an incubator, who were multiparous, older, who smoked and/or who were breastfeeding exclusively, experienced more stress than their counterparts in various dimensions explored. Conclusion: The study shows that factors relating to the environment and the mother are associated to parental stress among mothers’ of preterm infants. These findings show the need for improved support, both during the NICU stay and after discharge. These findings also highlight the need for improvements in the physical environment of the NICUs to reduce the risk for parental stress.

Det är av stort vikt att följa upp och utvärdera effekten av behandling av små barn och deras familjer för att vården ska vara evidensbaserad. Vid barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten Mellanvård Nordväst (MVNV) i Stockholm används självskattningsinstrumentet Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) för att mäta om förändring sker mellan inledning och avslut av behandling med avseende på stress hos föräldrar med barn upp till arton månader. Föreliggande studie är en sammanställning av 46 mammor och 43 pappors skattningar. Syftet är att se om det finns någon skillnad när det gäller föräldrarnas upplevda stress vid avslut jämfört med vid inledning av kontakt med MVNV, samt om det finns skillnader mellan pappors och mammors skattade föräldrastress. Resultatet visar att mammor skattar en signifikant högre stress än pappor vid inledning av behandling (p&lt; .001). Föräldrarna som grupp skattar en signifikant lägre stress vid avslut (p&lt; .001), men fortfarande skattar mammor då högre stress än pappor (p&lt; .01). Slutsatsen är att föräldrar upplever en minskning av stress under behandlingsperioden. Fortsatt forskning om pappors upplevelse av föräldraskap och delaktighet i behandling föreslås utifrån skillnaderna mellan den stress mammor och pappor rapporterar. / It is of great importance to follow up and evaluate the effects of clinical interventions for young children and their families to have an evidence-based care. At the child and adolescent psychiatric unit Mellanvård Nordväst (MVNV) in Stockholm the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) is used to measure whether there is a change between beginning and end of treatment, with respect to stress experienced by parents with children up to the age of eighteen months. The present study is based on the self-ratings of a cohort of 46 mothers and 43 fathers. The aim is to see if there is a difference in terms of perceived parenting stress at termination of treatment compared to commencement, and if there are differences between mothers and fathers assessments of stress. The result shows that mothers rate significantly higher levels stress than fathers at the beginning of treatment (p &lt; .001). As a group parents rate significantly lower stress at the end of treatment (p &lt; .001), however mothers still experience more stress than fathers (p &lt;. 01). To conclude, parents experience a reduction of stress during the period of treatment. Further research is suggested regarding fathers experiences of parenting, and participation in treatment, on the basis of the differences found between mothers and fathers.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll och social ångest hos ungdomar, för att se om det fanns skillnader i ungdomars sociala ångest avseende deltagarens och förälderns kön, samt grad av beroendefokuserad psykologisk kontroll. Data samlades in via det pågående forskningsprojektet Trestadsstudien genom enkätundersökning våren 2015. Beroendefokuserad psykologisk kontroll mättes med subskalan för DPC i DAPCS, och social ångest mättes med SPSQ-C. Totalt deltog 2958 elever i åttonde och nionde klass från tolv svenska skolor i undersökningen. Data analyserades via korrelationer, t-test och ANOVA. Resultatet visade på signifikanta positiva korrelationer mellan upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll och social ångest, och signifikanta huvudeffekter i form av deltagarens kön och grad av upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll avseende social ångest. Vidare påvisades det att pojkar i högre utsträckning än flickor upplevde beroendefokuserad psykologisk kontroll från fadern, samt att flickor hade en högre grad av social ångest. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll tycks vara en bidragande orsak till utvecklandet av social ångest hos ungdomar, men att bakomliggande variabler med stor sannolikhet bidrar till ångesten, och då främst hos flickor. Vidare lyftes andra områden av intresse för eventuell fortsatt forskning kring de båda fenomenen utifrån studiens resultat. Avslutningsvis nämndes även praktiska förslag på vad som skulle kunna göras i skolor för att uppmärksamma fenomenen och hjälpa de ungdomar som lider av social ångest och utsätts för beroendefokuserad psykologisk kontroll. / The purpose of the study was to examine the relation between experienced dependency-oriented psychological control and social anxiety in adolescents, and if there were any differences in adolescents’ social anxiety depending on the participant’s and the parent’s gender, as well as degree of experienced dependency-oriented psychological control. Data was collected via the ongoing project Trestadsstudien through a survey conducted during the spring of 2015. Dependency-oriented psychological control was measured with the subscale for DPC in DAPCS, and social anxiety with SPSQ-C. 2958 students in eight and ninth grade from twelve Swedish schools participated. Data was analyzed via correlations, t-tests and ANOVA. Results showed significant positive correlations between experienced dependency-oriented psychological control and social anxiety, as well as significant main effects in the form of the participant’s gender and degree of experienced dependency-oriented psychological control regarding social anxiety. Results also showed that boys to a higher extent experienced dependency-oriented psychological control from their fathers, and that girls experienced more social anxiety. It was concluded that experienced dependency-oriented psychological control seems like a contributing factor to the development of social anxiety, but that other underlying variables likely contribute to the anxiety, and mostly in girls. Other areas of interest for future research concerning both phenomena were pointed out based on the results. Lastly some practical suggestions were made regarding what could be done in schools to note the phenomena and help the adolescents who suffer from social anxiety and are subjected to dependency-oriented psychological control.