En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas. Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget. Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd. / A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned. It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company. Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.

In this thesis, the structural model in credit risk and the credit derivatives is studied under both Black-Scholes setting and Variance Gamma (VG) setting. Using a Variance Gamma process, the distribution of the firm value process becomes asymmetric and leptokurtic. Also, the jump structure of VG processes allows random default times of the reference entities. Among structural models, the most emphasis is made on the Black-Cox model by building a relation between the survival probabilities of the Black-Cox model and the value of a binary down and out barrier option. The survival probabilities under VG setting are calculated via a Partial Integro Differential Equation (PIDE). Some applications of binary down and out barrier options, default probabilities and Credit Default Swap par spreads are also illustrated in this study.

<p>En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas.</p><p>Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget.</p><p>Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd.</p> / <p>A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned.</p><p>It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company.</p><p>Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.</p>

信用衍生性商品（credit derivatives）是用於移轉信用風險之契約，契約是由保護買方（protection buyer）與保護賣方（protection seller）所簽定，由保護買方支付保險金（可為躉繳或分期支付）以獲得信用的保護，而保護賣方則需在律定之信用事件發生時支付償金予保護買方做為補償。近年來頻傳金融事件，巴塞爾銀行監理委員會（Basel Committee on Banking Supervision）也不得不制定新版的巴塞爾協定以要求銀行強化信用風險控制與分散，而信用衍生性商品亦有助於信用風險的移轉與抵減的功能。 本篇針對利用conditional Markov chain來建構信用違約交換與第n次信用違約交換之評價模型，並利用模擬的方式來求算出各商品之利差。藉由現實中的資料取得參數的估計值放入模型內則可以模擬出各種不同的狀況，進而做出避險的策略。 此外，本篇亦探討如何利用Gibbs sampler來改良conditional Markov chain的模擬方法，以模擬當信用衍生性商品中的資產組合有傳染效果的情況。

This thesis studies interest rates (even negative), interest rate derivatives and term structure of interest rates. We review the different types of interest rates and go through the evaluation of a derivative using risk-neutral and forward-neutral methods. Moreover, the construction of interest rate models (term-structure models), pricing of bonds and interest rate derivatives, using both equilibrium and no-arbitrage approaches are discussed, compared and contrasted. Further, we look at the HJM framework and the LMM model to evaluate and simulate forward curves and find the forward rates as the discount factors. Finally, the new framework (after financial crisis in 2008), under the collateral agreement (CSA) has been taken into consideration.

本文主要是討論市場上有哪些因素會影響信用違約交換的價格(價差)，並且透過2005年初發生的通用汽車與福特汽車信用評等調降事件，研究信用評等的改變對於股票、債券與信用違約交換市場的影響。 一開始先介紹信用衍生性商品市場的發展。第二部份則介紹評價信用違約交換的模型，並由模型中找出可能影響信用違約交換價格的因素，並且提出公司本身發佈的消息也可能會影響價差的改變，甚至更為明顯，但沒有任何一個評價模型包含這樣一個因素。而透過對通用汽車與福特汽車事件的研究，我們發現兩家公司的股票、公司債或是信用違約交換價格(價差)都在評等調降的消息發布前已經事先反映公司經營不善的狀況，或是所面臨的困境，而在評等調降結果真正公佈的時點時，市場的反應反而沒有預期的明顯。對於公司內部發佈的消息，或是預期之外的事件，價格或價差則會大幅波動。

本文以目前台灣市場上所發行之兩個結構型商品—信用連動債券與利率連動債券為研究主題，信用連動債券之連動標的為國巨電子股份有限公司的信用風險，利率連動債券則以不同年限之交換利率利差為連動標的，本文利用數值方法分別評價此二理論價格，分析此類商品之結構、風險與收益。 本文以Hull and White利率三元樹模型和Li (1998) 建構信用曲線模型評價信用連動債券，並進一步分析信用模型內的回復率參數對信用連動債券價格之影響；在評價利率連動債券時，則採用LIBOR市場模型，利用蒙地卡羅模擬法模擬此商品之理論價格，並進行配息條款改變下之情境分析。

本論文針對市面上發行的兩檔結構型商品：『十年期美元計價雪球型利率連動票券』與多標的信用連動債券-『啄利信用連動債券』進行分析。分別利用LIBOR利率市場模型（LIBOR Market Model）來評價利率連動票券，以及Kijima與Muromachi（2000）評價一籃子信用違約交換的方法來評價信用連動債券。計算出合理價值後，再因應不同的經濟環境作敏感度分析。

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2008 Sammanfattning jämte 3 uppsatser

Made available in DSpace on 2010-04-20T21:00:51Z (GMT). No. of bitstreams: 4 Raphael de Almeida Barbosa.pdf.jpg: 18678 bytes, checksum: 3d97fd1271387fa45c85fcf8e0b0e507 (MD5) Raphael de Almeida Barbosa.pdf.txt: 85416 bytes, checksum: 87a738f66ff35e1760a9e51fb4541565 (MD5) Raphael de Almeida Barbosa.pdf: 1279245 bytes, checksum: 4263620211cb195468fd7e9f161e529a (MD5) license.txt: 4886 bytes, checksum: 6ee12df0b7e411cd5b2262145fb2262f (MD5) Previous issue date: 2009-02-05T00:00:00Z / O objetivo do trabalho é estudar a relação entre 'surpresas' na política monetária, reveladas pelas mudanças não-esperadas na taxa de juros de curto prazo (Selic) e a estrutura a termo da curva de juros para o caso brasileiro. Será testado o efeito de movimentos não-esperados da política monetária sobre a estrutura a termo de juros, utilizando como medida de surpresa da política monetária o erro de previsão do mercado para a taxa de juros estabelecida pela autoridade monetária. O trabalho está estruturado em 4 capítulos, além desta introdução. A introdução consiste no detalhamento da importância do problema e como o trabalho está organizado. O capítulo 1 compreende a revisão da literatura em duas partes: a parte 1 realiza uma síntese de alguns trabalhos sobre o tema e a parte subseqüente apresenta alguns resultados empíricos já conhecidos. No capítulo 2 será estudado o caso brasileiro, e definida a metodologia e hipóteses analisadas. O terceiro capítulo consiste nas estimações e resultados. Por último, o capítulo 4 disserta a respeito das conclusões obtidas, limitações do trabalho e questões para futuras pesquisas. / The purpose of this dissertation is to study the relatioship between the short-term interest rate (Selic) and the term structure through changes in monetary policy for the Brazilian case. It will test the effect of non-expected monetary policy movements (the "surprises") on the term structure, using as a surprise of monetary policy the market errors in predictions for interest rate set by monetary authority. This monograph is divided into 4 sections, besides an introduction. The introduction details the importance of the problem and how the monograph will be organized. Chapter 1 covers the literature review into two parts: part one deal with main theoretical hypothesis to explain the term structure of interest rate and part two reviews the main empirical results to test that hypothesis. Chapter 2 will discuss the methodology and assumptions used to analyze the Brazilian case. The third chapter consists of estimates and results. Finally, chapter 4 concludes indicating the main findings, as well as the limitations of the presente dissertation, and issues for future research.