Introduction: How to implement and integrate cultural aspects in strategy making and planning in order for cities and regions to reap both social and economic benefits has been widely discussed in recent years. This method of working with culture, both as an economic, as well as an identity strengthening tool has come to be labeled as cultural planning. But in order for these ideas about cultural projects and institutions to become a reality, something has to be done. This is where the entrepreneur enters.The Glass Factory, a newly opened cultural establishment in the heart of the Glass Kingdom in Småland, Sweden, became the subject of empirical investigation for this paper. As this originally was an initiative from Emmaboda municipality the planning and start-up procedure could be viewed as a cultural planning process. Although the plans were made, someone, or a group of people, realized the vision of creating a cultural meeting place where local cultural heritage could meet the cultural needs of modern day tourists and local citizens alike.Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding as to how theories on the subject of entrepreneurship, social entrepreneurship, cultural planning and identities relate to each other in the process of creating a cultural meeting place where cultural and commercial interests meet.Methodology: We approached our purpose with from a hermeneutic viewpoint and a deductive research approach. The empirical data was collected through qualitative interviews with people that could contribute with relevant and valuable information for the study.Conclusion: Entrepreneurship, social entrepreneurship, cultural planning and identity are strongly interdependent in the process of creating a cultural meeting place. All aspect of these theories are significant, although at different stages of the creation process. They are therefore in a necessary co-existence with each other.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.

Kommersiellt entreprenörskap är den vanligaste formen av entreprenörskap, men under de senaste decennierna har samhällsentreprenörskap fått en mer betydande roll (Austin et al., 2006, s. 1). Mycket är ostuderat kring samhällsentreprenörskap, främst gällande processen att starta och utveckla samhällsorienterade företag (Martínez et al., 2018, s. 2). Drivkrafterna hos en samhällsentreprenör fokuserar på att bidra till samhällsnytta till skillnad från en kommersiell entreprenör där fokus ligger på ekonomisk tillväxt (Sastre-Castillo et al., 2015, s. 354). I och med detta fokus kan en del hinder och svårigheter för samhällsentreprenörer identifieras. Dessa är enligt Oganisjana et al.  (2017, s. 34) bristande kompetens, begränsade kontaktnät, höga risker, bristande finansieringsmöjligheter och brist på mätbarhet. För att underlätta dessa hinder finns möjligheten att få vägledning från en accelerator. En accelerator fokuserar på att effektivisera lärandet hos entreprenörer, förbättra deras innovativa förmåga och utbilda entreprenörer inom affärsutveckling (Levinsohn, 2014, s. 4).   Efter vår undersökning av tidigare forskning upplevde vi ett gap i forskningen kring kopplingen mellan en accelerator och samhällsentreprenörer. Med detta som grund är syftet med studien att berika den forskning som finns gällande samhällsentreprenörskap och undersöka hur en accelerator påverkar samhällsentreprenörer i processen från idé till hållbar verksamhet, vilket leder fram till vår frågeställning: Hur påverkar acceleratorer samhällsentreprenörer i processen från idé till hållbar verksamhet? För att svara på denna frågeställning utförde vi en kvalitativ studie med en grupp samhällsentreprenörer som alla är anslutna till en accelerator. Datainsamlingsmetoden som användes var semi-strukturerade intervju i fokusgrupp och därefter genomfördes en analys för att hitta mönster och återkommande teman i datan. Från våra respondenter kunde vi utläsa att det finns ett antal hinder och svårigheter som uppkommer under processen. De största svårigheterna som identifierades är kombinationen av samhällsnytta och lönsamhet, att legitimera verksamheten genom att formulera och förmedla ett värdeerbjudande, finansiering och en förlängd startfas. För att överkomma dessa hinder anser respondenterna att passion och empati är de viktigaste egenskaperna och därmed ses kompetenser som sekundärt.   Resultatet från denna studie påvisar att genom att bortse från vikten av kompetens i uppstarten av verksamheten synliggörs tecken på begränsad rationalitet och samhällsentreprenörerna löper därmed risken att förlänga uppstartsfasen då anskaffning av kompetenser inte får tillräckligt stort fokus. Detta i kombination med de hinder och svårigheter som identifierats leder till en förlängd startfas där samhällsentreprenörerna genomgår både en utvecklingsfas och även en etableringsfas. Etableringsfasen innefattar svårigheter som utveckling av en stabil kundbas och hållbar finansiering. Baserat på detta anser vi att samhällsacceleratorer i stor utsträckning påverkar samhällsentreprenörer i deras process då de kan vägleda och utbilda dem genom att uppmärksamma begränsad rationalitet och därmed även vikten av kompetens. Genom denna vägledning kan processen underlättas och förkortas vilket kan medföra reducerade svårigheter. Således kan denna studie bidra med kunskap kring acceleratorers påverkan på den samhällsentreprenöriella processen.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hållbart samhälle.

Föreliggande undersökning tar sin utgångspunkt i ett behov av ett mer hållbart konsumtionsmönsteroch har inriktats på näringslivets roll som den som tillhandahåller utbudet. Företags hållbarhetsarbetetenderar dock att alltför ofta antingen fokuseras på de interna processerna alternativt på attkomplettera ett befintligt utbud med mer ekologiskt fördelaktiga alternativ som dels inriktas mot enredan hållbarhetsmedveten målgrupp, dels ingå i ett prissegment som gör produkterna otillgängligaför många samhällsgrupper. Genom att kartlägga den stundtals motstridiga relationen mellanekonomisk och ekologisk hållbarhet identifieras samhällsentreprenören som en aktör som kan verkaför båda områdena simultant, där ekonomisk tillväxt kan ske som effekt av arbete för ett samhälleligtsyfte. Med stöd i Joseph A. Schumpeters teori om kreativ förstörelse undersökssamhällsentreprenörens bidrag för en samhällsutveckling mot mer hållbara konsumtionsmönster.Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod inbegripandes intervjuer medsamhällsentreprenörer med ett gemensamt syfte om att bidra till mer hållbara konsumtionsmönsterinom respektive bransch. Undersökningen mynnar ut i en slutsats om hur samhällsentreprenörergenom innovationer och kreativa konstruktioner av företag vars syfte är att främja en mer hållbarkonsumtion både sätter press på och inspirerar befintliga aktörer och bidrar till en kreativ förstörelseav befintliga hållbarhetspraktiker som upplevs otillräckliga. / The starting point of the present study is the need for a more sustainable consumption patternfocusing on the role of the business sector as the supply provider. Sustainability practices tend to befocused upon internal processes or on supplementing the existing supply with more ecologicallyfavorable alternatives offered to already sustainability aware target groups. Also, keeping the pricerange at a level unavailable for many socio‐economic groups. By mapping out the sometimescontradictory relationship between ecological and economic sustainability the sustainableentrepreneur is identified as an actor who is able to act upon both areas simultaneously, whereeconomic growth becomes an effect of working for a social cause. Drawing on Joseph A. Schumpeterstheory of creative destruction the sustainable entrepreneurs’ contribution to a social progress towardsa more sustainable consumption pattern is examined. The study was conducted using a qualitativemethod including interviews with sustainable entrepreneurs with a common cause of contributing tomore sustainable consumption patterns within their branch of industry. The study concludes thatsustainable entrepreneurs, through creative constructions of business with a purpose to promotemore sustainable consumption patterns, urge and inspire incumbents contribute to a creativedestruction of existing sustainability practices that are perceived to be inadequate.

This thesis describes the connection between mundane societalentrepreneurship and local area development in a rural sparsely populatedcontext. It is a qualitative study from a holistic view on the actors. The empiricalwork consists of three deep case studies from one of the most sparsely populatedregions in Europe. The ongoing activities in these rural villages are described fromdifferent perspectives focused on who is the local entrepreneur and how did theyachieve what they have done. The method was to listen to the whole story fromdifferent perspectives. The results from the deep interviews were thematicallyanalysed to find similarities between the different cases. These similarities werethen the base for a new model of the attributes needed among the actors in avillage to reach local area development and one model of what roles a localentrepreneur can play to start up activities for local area development.One key result in the study was the varieties of reasons to act among the actorsand their similarities in results on the local area development. Regardless of whattheir motivation was according to different kinds of entrepreneurship models, theiractions all had similar effect on the local area development.The main scientific counts here were; the connection between mundane actionsand their role to teach and inspire others to start acting or learn more about specificfields. One other empirical contribution is the importance of having fun whiledeveloping networks and making volunteers work hard to reach a common goal.The Model of Attributes needed for Local Area Development from a holistic actorperspective and the similar results in local area development regardless of theentrepreneurial motivation to act in the different cases are other contributions. / Denna licentiatavhandling handlar om vardagligt samhällsentreprenörskap iform av landsbygdsaktivering och inspiration med exempel frånbefolkningsmässigt små byar belägna i Jämtlands län. Syftet med denna heltkvalitativa ansats är att beskriva lokala företagares roll och engagemang förutvecklingen i deras hembygder. Resultatet är en beskrivande modell medgemensamma parametrar som funnits med i byarnas utveckling och en modellöver vilka olika roller en entreprenör kan.Landsbygden står inför många utmaningar, inte minst har utglesning avbefolkningen aldrig gått snabbare än nu (SWECO, 2014).Samhällsentreprenörskapet som beskrivs handlar om att invånare tar tag ihembyns egen framtid och skapar aktiviteter som känns meningsfulla för demsjälva och uppskattade lokalt på landsbygden. Tillsammans har gemensammaansträngningar gjort att de undersökta byarna skapat något exceptionellt inom sinegen nisch. Denna utgångspunkt leder vidare till kopplingen mellan lokalaföretagare, vardagligt entreprenörskap och dess direkta påverkan på lokalutveckling.De teoretiska bidragen i licentiatavhandlingen är en beskrivning av fenomenetvardagligt samhällsentreprenörskap och dess koppling till lokal utveckling.Beskrivningen fördjupas med fokus på vardagliga aktiviteter med framtagnamodeller. Licentiatavhandlingen beskriver vardagligt samhällsentreprenörskap iform av aktiviteter för lokal utveckling. Här är det exempel på vardagliga utbytenoch aktiviteter med många timmars engagemang som har gett resultat. De trebyarna har lyckats aktivera familjer och grannar, de som själv har velat delta.Tillsammans har de skapat något som gett mervärden och som de själva tyckt harvarit till det bättre. Detta har byarna även uppmärksammats för på olika vis. Dehar i sin tur spridit sitt engagemang och inspirerat andra byars invånare till attockså ta initiativ och agera för egen lokalutveckling. Utifrån arbetet i de olikabyarna gjordes en gemensam modell av påverkande utvecklingsfaktorer.Det andra teoretiska bidraget är beskrivningen av vilka drivkrafter som lågbakom valet att agera och dess koppling till den lokala utvecklingen. Oavsettvilken drivkraft som låg till grund för entreprenören blev utfallet snarlikt för denlokala utvecklingen. Även om det fanns en drivkraft att tjäna pengar i vissa fallblev resultatet en typ av samhällsnytta direkt i byn i alla fall. Ett vardagligtentreprenörskap inspirerade till ökad aktivitet för utveckling och blev på så vis tillett vardagligt samhällsentreprenörskap.

<p>I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.</p>

I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.

Bakgrund: Impact investment är en ny finansieringsform, som med sitt ursprung och framväxt i både USA och Europa nu spridits till Sverige. Fenomenet beskrivs inom populärvetenskapen som investeringar med avsikten att generera en mätbar samhällsmässig och/eller miljömässig avkastning tillsammans med en finansiell avkastning. I Sverige har impact investment sedan bara några år tillbaka uppmärksammats av svenska aktörer som har börjat arbeta med investeringsformen. Fenomenet kan ses som en idé som överförts till ett nytt sammanhang, därden har uppmärksammats och blivit till verksamhetsaktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för fenomenet impact investment i Sverige och att analysera på vilket sätt impact investment har formats av sitt sammanhang. Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats och har genomförts med en kvalitativ metod. En intervjustudie har utförts med totalt sju nyckelpersoner inom det svenska organisationsfältet för impact investment. Internationella rapporter om fenomenet har även använts för att kartlägga de aktiviteter som genomförts i de länder som ingår i studien. Slutsats: Studien visar att impact investment har flera olika innebörder i Sverige. Impact investment har formats av sitt sammanhang vilket har resulterat i att impact investment har översatts av nya hybridorganisationer i samhället. / Background: Impact investment is a new funding that has its origin and growth in both the USA and Europe. It is now emerging to Sweden. The phenomenon is described in the popular science literature as investments with the intention to generate measurable social and/or environmental impact along with a financial return. In Sweden impact investment has been observed for only a few years. Swedish operators have started to use the funding and the phenomenon can be understood as an idea that has moved to a new context, where it has been noticed and used in operational activities. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the phenomenon impact investment in Sweden and to analyse in what way impact investment has been formed by its context. Methodology: The study has a hermeneutic research approach and has been conducted with a qualitative approach. The study has been realized with a total of seven key figures in the Swedish organizational field of impact investment. International reports of the phenomenon have been used to track the activities conducted in the countries included in the study. Conclusion: The study shows that impact investment has many different meanings in Sweden. Impact investment has been formed by its context and has been translated by new hybrid organisations in the society.

This study centers on an exploration of the similarities and differences between social enterprises, commercial enterprises and public sector teams that operate within the same market. The study seeks to contribute to the establishment of social entrepreneurship theory by furthering knowledge of the boundaries of social entrepreneurship. The contextual influence on the development of social entrepreneurship theory is becoming increasingly well understood. As such, different theoretical streams are accounted for and systematically structured into a model containing four contextually anchored approaches, two American and two European, which compares their structures according to eight characteristics. It is on the basis of this model that three cases, one social enterprise, one commercial enterprise and one public sector team all operating towards work integration activities and placements for the long term unemployed are presented and analyzed from two perspectives: one focusing on how they compare to the characteristics and the other on how they compare to the approaches in their entirety. It shows how there are many similarities between the three cases that are lost when compared to each approach. Furthermore, the analysis discovered a limitation within existing social entrepreneurship models, as none of the models turned out to be fully applicable in a Swedish context. Therefore, this study proposes a tentative model for a Nordic approach, rooted in the specific socioeconomic and institutional context of the Nordic states.