Studiens huvudsyfte var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande lärares arbete med barnkonventionen och barns rättigheter i främst SO-undervisningen – detta med utgångspunkt i hur lärare har utformat denna undervisning för skolans tidigare år. Denna litteraturstudie har genomförts i form av manuella- och databassökningar, där olika söksträngar har använts för att nå fram till vetenskapliga artiklar och rapporter. Därefter granskades materialet utifrån olika avgränsningar som tillslut kategoriserades i olika teman utifrån en innehållsanalys. Resultatet av forskningen visar en betydande brist på flera olika plan – både där elever upplever bristande kunskap om barns rättigheter, men även lärare som uttrycker en påtaglig osäkerhet kring vad som ska ingå i rättighetsundervisning. Samtidigt som denna problematik redovisades, visade forskningen även oklarheter i vilka arbetande eller vilket skolämne som bör ansvara för att elever får kunskap om dess rättigheter. Det framgår av en del forskning att anledningen till att lärare är osäkra kring vad som ska ingå i rättighetsundervisningen samt hur den ska utformas kan handla om begränsad kunskap på lärarutbildningen. Flera undervisningsmetoder som framgår av forskningen motsvarar vad kursplanen belyser att undervisningen ska innehålla inom SO-blocket, främst i samhällskunskap. Dessvärre upplevs undervisningen även hamna under skolans demokrati- och värdegrundsarbete, vilket påvisades bidra till osäkerhet till vilket ämne som främst ska behandla barns rättigheter. I studien ställs nationell och internationell forskning med och mot varandra. Forskningen har både behandlat vad lärare och elever i olika årskurser själva har sagt om undervisning kring barnkonventionen, men även hur barnkonventionen framställts i olika styrdokument. / <p>Framläggning hölls på distans.</p>