Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Syftet med denna studie var att få insikt i före detta intagnas upplevelse av sitt fängelsestraff samt sin återgång till det fria samhället. För att besvara studiens frågeställningar som lydde; hur påverkas individen av sitt fängelsestraff och hur har individen återanpassats i samhället efter fängelsevistelsen, delades resultatet upp i två avsnitt som rör tiden i fängelset och tiden efter fängelset. Urvalet bestod av sex män som har avtjänat ett fängelsestraff i Sverige, de var mellan 25-60 år. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att fängelsestraff påverkar individerna både psykiskt och fysiskt på ett negativt vis. Resultatet visar även att individens inre motivation är av stor vikt när det gäller återanpassning till samhället. För att återanpassning ska ske på ett tillfredsställande vis är det av vikt att samhällsstödet erbjuds i rätt tid. / This study aimed to get insight in former inmates’ experiences, about their imprisonment and their re-entry into the free society. To answer the aim, the following questions were formulated; how does imprisonment affect the individual and how has the individual re-entered the society after imprisonment. The studies result was divided in two larger themes that concerned the time in prison and the time after. The selection for the study was six men that have been imprisoned in Sweden; they were between 25-60 years. Data was collected through semistructured interviews. The results show that imprisonment affect the individual in a negative way, both physical and psychological. The results also show that individuals inner motivation is very important when they re-entry the society and social support needs to be available to the former inmates in the right time.

Studiens syfte är att beskriva och förstå fem vuxna kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och deras upplevelser av samhällets stöd. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser, där deras erfarenheter och upplevelser, tankar och känslor står i centrum. Studiens vetenskapsteoretiska förankring är hermeneutisk och utgår från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Studiens empiriska material består av fem intervjuer som analyserats genom ett hermeneutiskt tolkningsförfarande. Bourdieus teori om den manliga dominansen och Ebaughs exitteori har använts som teoretiska utgångspunkter i tolkningen. Resultatet pekar på att eftervåldet kan utövas på olika sätt och innebära olika konsekvenser. Hot och trakasserier är en vanlig våldsform, liksom att gemensamma barn utnyttjas som maktmedel av våldsutövaren i syfte att fortsätta kontrollera den våldsutsatta kvinnan. Resultatet pekar vidare på att upplevelsen av samhällsstödet kan skilja sig åt samt att förståelse och kunskap om våld och eftervåld är en gemensam faktor för att samhället ska kunna stödja kvinnorna på ett adekvat sätt. Våra främsta forskningsfynd är att de våldsutsatta kvinnornas livskvalitet försämras av eftervåldet och dess konsekvenser, men även att motståndskraften hos dem hela tiden ökar trots barriärerna. / The aim of this study is to describe and understand five adult women’s lived experiences of post separation violence and their experiences of society support. The focus is the women’s own stories. The grounding is hermeneutic and emanates from a qualitative method with an abductive approach. The empirical materials consist of five interviews which has been analyzed by a hermeneutic interpretation procedure. Bourdieu’s theory masculine domination and Ebaugh’s theory the process of role exit has been used as theoretical starting points in the interpretation. The results shows that post separation violence can be exerted in different ways and implicate various consequences. Threats and harassment are a common type of violence, as well as using mutual children as a mean of power for the abuser to continue control the exposed woman. The results also shows that the experiences of society support differ and that understanding and knowledge of domestic violence and post separation violence is a common factor for society to be able to support the women in an adequate way. Our main findings are that the exposed women’s quality of life decreases because of the post separation violence and its consequences, but also that the resilience increases despite the barriers.