No description available.

No description available.

The origins of the present segregated schooling system are bound up with the structuring of South African racial capitalism under the dominance of mining capital, particularly in the period 1900-1924, In attempting an historical explanation of this process, this study argues that the economic and social foundations of the backwardness of the schooling for Blacks in South Africa are connected with the segregationist structure determined by class struggle in the for early period of mining capital. It demonstrates that the basic characteristics and features of segregation in education had been established during the same period.

Thesis (M.A.)--Dept. of Economics. University of Missouri--Kansas City, 2007. / "A thesis in economics." Typescript. Advisor: Erik Olsen. Vita. Title from "catalog record" of the print edition Description based on contents viewed Dec. 18, 2007. Includes bibliographical references (leaves 142-148). Online version of the print edition.

No description available.

<p>The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.</p>

No description available.

The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.

Studien ämnade undersöka huruvida staden Kristianstad är segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef på Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare på Gamlegården och Bertil Svenson, områdeschef på ABK. ABK är ett kommunalt ägt bostadsbolag och har således ett ansvar inför kommunen och dess invånare på ett sätt som de privat ägda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom både boende och näringsliv. Tidigare forskning i ämnet segregation tyder på att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter på samhället i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan människor, där den ena gruppen har en minskad förmåga att delta i samhället jämfört med den andra. Denna uppdelning kan vara av social, ekonomisk eller etnisk karaktär. I fallet Kristianstad framkom det att segregation förekommer. Bostadsområdena Gamlegården, Österäng och Charlottenborg är mest vedertagna, vilka berördes av miljonprogrammet på 1960- och 1970-talet då bostadsbristen runt om i landet krävde en miljon nya bostäder. Segregationen bekräftas av Stadsbyggnadskontoret och ABK som försöker motverka utbredningen med olika metoder. Två återkommande metoder är integrationsarbete och blandat boende. Integrationsarbetet är ett sätt att få människor i de segregerade områdena att delta i samhället. Det blandade boendet är ett sätt att få in en ny grupp människor i de tidigare homogena och segregerade47områdena. ABK arbetar mycket med det förstnämnda medan Stadsbyggnadskontoret arbetar med det sistnämnda. Det framkom att ABK inte har möjlighet att motverka segregationen direkt utan snarare arbetar med att minska konsekvenserna. Detta genom bolagets integrationsarbete med en lång rad aktiviteter i de utsatta områdena. Stadsbyggnadskontoret försöker att motverka segregationen genom att bygga nya bostadstyper i anknytning till de segregerade stadsdelarna för att därigenom locka dit människor med blandade socioekonomiska bakgrunder.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden. Invandrarbakgrund i denna studie betyder att elevens båda föräldrar har invandrat till Sverige. Det material som undersökningen baseras på är samtalsintervjuer med 11 elever i nionde klass i Uppsala kommun. Detta är ett litet underlag för att kunna dra några generella slutsatser, men intervjusvaren ger en fingervisning om hur dagens elever i nionde klass med invandrarbakgrund tänker kring sin närmaste framtid. Vad gäller valet till gymnasiet ser vi enligt informanterna i studien att det egna intresset av studier står som en stadig faktor i relation till hur man kan förstå valet av gymnasieprogram och gymnasieskola. De flesta av de intervjuade eleverna i denna studie är säkra på sina programval. De populäraste skolorna för studien är Fyrisskolan, Celsiusskolan, Rosendalsgymnasiet, Katedralskolan och Lundellska skolan, vilket tyder på att majoriteten av eleverna har liknande tankar om en teoretisk utbildning som leder vidare mot universitet. Populäraste i detta fall betyder att majoriteten av eleverna i denna studie har sökt till någon av dessa skolor.  Detta kan tolkas på det sättet att man genom backning från det egna akademikerhemmet kommer att gå i föräldrarnas fotspår. Men det kan även tolkas på det sättet att man har insett att utbildning lönar sig och att man vill lyckas bättre än sina föräldrar som man sett slita hårt för liten möda.