I den här kandidatuppsatsen undersöks storytelling som kommunikationsform på Volvo Personvagnar. Studien presenterar organisationsberättelser som karaktäriserar företaget samt dess funktioner och betydelser. Vidare lyfter studien fram storytelling som verktyg för att påverka en publiks uppfattningar. Inspiration till ämnet inhämtas från nutida forskare och storytelling relateras till kommunikativa uttryck och meningsskapande. Studiens empiri består av intervjuer av anställda på Volvo samt pr-konsulter med inblick i företaget. Empirin innefattar även en semiotisk analys av reklamannonser. Målsättningen är att svara på studiens övergripande problem: Hur arbetar Volvo Personvagnar med storytelling som kommunikationsform för att skapa relationer med sina kunder? Resultatet av studien visar på hur man förhåller sig till storytelling på Volvo, vad man berättar om sig själv samt hur man vill påverka kundernas uppfattning av varumärket. Berättelserna som analyseras i studien beskriver volvoandan, volvokunden, företagsidentiteten och Volvos vilja att förändra varumärket. Vidare analyseras Ycc-projektet, ett initiativ där man aktivt arbetade för att skapa uppmärksamhet och påverka kundernas uppfattningar av varumärket. Slutligen sätts organisationsberättelserna i ett vidare perspektiv där deras trovärdighet och betydelse diskuteras. Studien argumenterar för vikten av att förvalta de värderingar som man tror på och som man vill att andra ska förknippa med organisationen. Vidare diskuteras den problematik som kan uppstå när man som Volvo vill förändra sitt varumärke.

<p>I den här kandidatuppsatsen undersöks storytelling som kommunikationsform på Volvo Personvagnar. Studien presenterar organisationsberättelser som karaktäriserar företaget samt dess funktioner och betydelser. Vidare lyfter studien fram storytelling som verktyg för att påverka en publiks uppfattningar. Inspiration till ämnet inhämtas från nutida forskare och storytelling relateras till kommunikativa uttryck och meningsskapande.</p><p>Studiens empiri består av intervjuer av anställda på Volvo samt pr-konsulter med inblick i företaget. Empirin innefattar även en semiotisk analys av reklamannonser. Målsättningen är att svara på studiens övergripande problem: <em>Hur arbetar Volvo Personvagnar med storytelling som kommunikationsform för att skapa relationer med sina kunder?</em></p><p>Resultatet av studien visar på hur man förhåller sig till storytelling på Volvo, vad man berättar om sig själv samt hur man vill påverka kundernas uppfattning av varumärket. Berättelserna som analyseras i studien beskriver volvoandan, volvokunden, företagsidentiteten och Volvos vilja att förändra varumärket. Vidare analyseras Ycc-projektet, ett initiativ där man aktivt arbetade för att skapa uppmärksamhet och påverka kundernas uppfattningar av varumärket.</p><p>Slutligen sätts organisationsberättelserna i ett vidare perspektiv där deras trovärdighet och betydelse diskuteras. Studien argumenterar för vikten av att förvalta de värderingar som man tror på och som man vill att andra ska förknippa med organisationen. Vidare diskuteras den problematik som kan uppstå när man som Volvo vill förändra sitt varumärke.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

Cette thèse propose des réponses aux questions qui font l'objet des préoccupation et des intérêts des gestionnaires de marques occidentales mondiales qui veulent s'assurer que leurs produits ne sont pas boycotté par les populations locales dans les pays arabes ou musulmans . Une expansion mondiale de ce phénomène a été vue dans la révolution sexuelle des années 1960 et par conséquent reflétée dans la publicité de l'époque à la télévision, radio, presse écrite et panneaux publicitaires. Malgré son utilisation répandue, il existe cependant certaines conséquences sociales et éthiques ainsi que nous assistons à une hausse des critiques de la part des consommateurs, des groupes religieux et des associations de parents, en particulier dans le monde arabo-musulman. Pourtant, son utilisation et les ramifications sur les musulmans, un segment de plus de 2 milliard de consommateurs reste largement négligé. On peut faire valoir que l'utilisation de sex-appeal dans la publicité peut offenser et même chasser les consommateurs qui considèrent les thèmes occidentaux et les modèles de rôles de genre en conflit direct avec leur culture locale. Afin de comprendre le processus de prise de décision complexe derrière ce phénomène, une recherche minutieuse est nécessaire pour développer une approche multidimensionnelle en tenant compte de toutes ces constructions. Bien qu'il n'est pas contraire à la loi dans la plupart des pays musulmans d'utiliser du matériel sexuellement explicite dans la publicité, les annonceurs doivent être las des répercussions du nationalisme croissant et la ferveur religieuse dans les pays musulmans. / There is a greater emphasis on the need to explore the use of sexual content due to globalization and the resulting standardization of advertising content. In our effort to bridge the gap identified by several prominent academicians and practitioners, we endeavored to examine how Muslim women respond to sex appeal in print advertising. The choice of using print ads in our study was due to it being more frequently used and in a more explicit fashion. Our research takes a mix-method (qualitative and quantitative) approach, allowing us to begin with an exploratory phase (qualitative) to identify themes that are associated with sex appeal in the minds of Muslim women. We started off with in-depth interviews in Morocco, Turkey and UAE, providing us with 100 interviews overall. On this basis we formed a conceptual model with globalization, self-brand connection and embarrassment as the independent variables. Religious conviction served as a moderator in the relationship between globalization and attitude towards the ad. We also looked at how these factors influence purchase intention. We provide all the results from Morocco and UAE which show that both globalization and self-brand connection have a significant positive relationship with attitude towards the ad. While embarrassment was found to have a significant negative relationship with attitude towards an ad with sex appeal. We also found compelling evidence for Muslim women's preference for a European, blonde blue-eyed model over a local Muslim model in sexually suggestive ads. At the end we discuss the possible reasons for our results in the light of existing literature and provide directions for future research.

Abstract Humanizing brands is an essential domain of current branding as it enhances the visibility of a brand by connecting consumers to the brand, thus contributing to strong brand equity. The term humanize used in this dissertation is not limited to brands with anthropomorphic characters, such as the M&#38;M’s characters. Used in this context, the term also includes the ways in which consumers attribute a brand to be “close to me,” “like me,” and a “partner.” Although the research of customer-based brand equity has been well-documented over the past twenty-five years, limited attention has been given to examining the differential effect of brand favorability in forming a self-brand connection. Even more scarce are studies on the antecedents and indicators of brand betrayal. Further, up-to-date research is mostly silent as to whether temporal focus and temporal distance influence a brand’s ability to serve as a means of reflecting the consumer’s selves. To fill up these research gaps, this dissertation reports four research articles. More than two thousand samples were collected from Finland, India, and the US to examine the conceptual frameworks. First, this dissertation contributes to the literature on self-brand connection by articulating the effect of self-presentation by brand on self-brand connection. Second, it contributes to the literature of self-congruence, seen from the temporal perspective. Third, it adds to the brand betrayal literature by examining consumer anthropomorphize tendency and actual high-arousal positive states as the antecedents. It further explains the indicators of brand betrayal, consisting of failure severity and inferred negative motive. In term of managerial implications, the findings contribute to (1) the one-on-one marketing approach to branding, (2) incorporating consumer’s selves into branding considerations, and (3) assessing brand betrayal in a negative brand relationship. / Tiivistelmä Brändien inhimillistäminen on keskeinen alue vallitsevassa brändien tutkimuksessa, sillä inhimillistämällä lisätään brändin näkyvyyttä kytkemällä kuluttajat brändiin, mikä osaltaan vahvistaa brändipääomaa. Tässä väitöskirjassa käytetty termi inhimillistäminen ei rajoitu vain brändeihin, jotka käyttävät antropomorfisia hahmoja kuten M&#38;M:n hahmot. Tässä yhteydessä termiin sisältyy myös keinoja, joita hyödyntämällä kuluttajat tuntevat brändin olevan ”lähellä minua”, ”kuten minä” ja ”kumppani”. Vaikka asiakaslähtöisen brändipääoman tutkimusta on tehty paljon viimeisen 25 vuoden aikana, vain vähän huomiota on saanut brändien suosimisen vaikutus kuluttajan minän ja brändin välisen yhteyden muodostukseen. Vielä vähemmän tutkimusta on tehty brändien pettämisen syistä ja indikaattoreista. Lisäksi olemassa oleva tutkimus ei ota juurikaan kantaa siihen, vaikuttavatko ajallinen fokus ja ajallinen etäisyys brändin kykyyn heijastaa kuluttajien minää. Näiden tutkimusaukkojen täyttämiseksi väitöskirja esittelee neljän tutkimusartikkelin tuloksia. Käsitteellisten viitekehysten testaamista varten kerättiin yli 2 000 vastaajan aineisto kolmesta eri maasta. Ensinnäkin, tämä väitöskirja edistää kuluttajan minä-brändisuhteeseen liittyvää tutkimusta kuvaamalla brändin itse-presentaation vaikutusta minä-brändisuhteeseen. Toiseksi, tämä väitöskirja kontribuoi minä-kongruenssiin liittyvään kirjallisuuteen ajallisesta näkökulmasta tarkasteltuna. Kolmanneksi, tämä väitöskirja edistää brändien pettämiseen liittyvää kirjallisuutta tutkimalla kuluttajan taipumusta antropomorfisointiin ja toteutuneita korkean innostuneisuuden tiloja. Tutkimus myös selittää brändien pettämisen indikaattoreita, jotka koostuvat epäonnistumisen vakavuudesta ja brändin negatiivisesta motiivista. Liikkeenjohdollisina päätelminä tulokset ehdottavat (1) yhdeltä yhdelle markkinointia brändäykseen, (2) kuluttajan minän sisällyttämistä brändäyskysymyksiin, ja (3) brändin pettämisen arviointia negatiivisessa brändisuhteessa.

Made available in DSpace on 2016-10-13T14:10:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Sergio Garrido Moraes.pdf: 3743435 bytes, checksum: aa6019c8f177bca27d6262d46dd609e2 (MD5) Previous issue date: 2012-03-16 / The purpose of this study is to assess what would have greater impact on purchase intention of products from one country: those aspects of the country, widely researched topic in international marketing, or those aspects of the brand, whose relevance has been pointed out by authors as Samiee, Usunier and Diamantopoulos, sometimes to the detriment of the very concept of country-of-origin. To achieve this goal, the literature review indicated the constructs of country image and country affinity as relevant to assessing the impact of the country. To assess the impact of the brand, the indicated constructs were brand personality and self-brand connection. These constructs can be classified as predominantly affective (affinity and connection) and cognitive (image and personality). As the country to be evaluated, the United States was chosen because it is the source of most valuable brands in the world, and many of them bring to the construction of their identity aspects of American culture. The selected brands were Apple, Levi's and McDonald's, all of high penetration in the studied segment (youngsters), and in evidence both in the economic and cultural fields (high sales, high value, and trendsetters), as in the academic and political scenario (articles, books, anti-American demonstrations). The methodology consisted of a survey conducted with 367 university students from São Paulo, which is also characterized as the target of the brands studied. Data analysis was performed by using the structural equation model, for which they were tested causal relationships between constructs relating to the country and brand with the purchase intention of these brands. The results showed a greater influence on purchase intention of predominantly affective constructs, and among these, the construct of self-brand connection was especially strong and significant. Constructs studied in traditional marketing such as brand personality and image of the country did not result in significant impacts on purchase intentions. These results, however, may vary in intensity depending on the brand. Thus, the paper concludes by stating that the brand, especially those of high brand-equity, would have greater force in the determination of purchase intent than the constructs for the country. The research, however, cannot be generalized, since investigated a group non representative of the population, but provides evidence that can be expanded in future studies, like the investigation of brands with weak brand-equity, other countries, other segments of market and other product categories. / O objetivo do presente estudo é avaliar o que teria maior impacto na intenção de compra de produtos de um país: os aspectos relativos ao país de origem, tema vastamente pesquisado no marketing internacional, ou os aspectos relativos a marca, cuja relevância vem sendo apontada por autores como Samiee, Usunier e Diamantopoulos, às vezes em detrimento do próprio conceito de efeito país-de-origem. Para atingir esse objetivo, a revisão da literatura indicou como constructos relevantes para avaliar o impacto do país os de imagem de país e afinidade com país; para avaliar o impacto da marca, os constructos foram personalidade de marca e conexão do self com a marca. Esses constructos podem ser classificados como predominantemente afetivos (afinidade e conexão do self) e cognitivos (imagem e personalidade). Como país a ser avaliado, foi escolhido os Estados Unidos, pois é a origem das marcas mais valiosas do mundo, e muitas delas agregam à construção de sua identidade aspectos da cultura americana. As marcas selecionadas foram Apple, Levi s, e McDonald s, todas de alta penetração no segmento estudado (jovens), e em evidência tanto no cenário econômico e cultural (altas vendas, alto valor, formadoras de tendências), quanto acadêmico e político (artigos, livros, manifestações antiamericanas). A metodologia empregada constituiu-se em um survey realizado com 367 estudantes universitários da cidade de São Paulo, que também se caracterizavam como público-alvo das marcas estudadas. O tratamento e a análise dos dados foram realizados mediante o uso do modelo de equações estruturais, pelo qual foram testadas relações de causalidade entre constructos relativos a país e marca com a intenção de compra dessas marcas. Os resultados demonstraram maior influência na intenção de compra dos constructos predominantemente afetivos e, entre estes, o constructo conexão do self com a marca mostrou-se especialmente forte e significativo. Constructos tradicionalmente estudados no marketing, como personalidade de marca e imagem de país não resultaram em impactos significativos na intenção de compra. Esses resultados, no entanto, podem variar de intensidade dependendo da marca. Assim, o trabalho conclui afirmando que a marca, especialmente aquelas de alto brand equity, teria maior força na determinação da intenção de compra do que os constructos relativos a país. A pesquisa, no entanto, não pode ser generalizada, pois investigou um grupo não representativo da população, mas oferece indicativos que podem ser ampliados em novos estudos, como a investigação de marcas de frágil brand-equity, de outros países, de outros segmentos de mercado e de outras categorias de produto.