University, Diss., 2006--Hannover.

Zugl.: Dipl.-Arbeit. / Literatur- und URL-Verz. S. 161 - 169.

Univ., Diss--Siegen, 2001. / Literaturverz. S. 251 - 281.

Thesis (doctoral)--Universität Zürich, 2009. / Includes bibliographical references (p. [529]-546) and index.

Zugl.: Jena, Univ., Diss., 2008

<p> </p><p>Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.</p><p> </p>

Den här uppsatsen undersöker hur mammorna Kala och Gothel i Disneyfilmerna Tarzan och Tangled gestaltas. Mitt syfte med uppsatsen är att, genom att jämföra två till synes helt olika mammor, uppmärksamma hur Disney signalerar vilka mammor som är "bra" och vilka som är "dåliga" mammor. I analysen jämför jag, utifrån ett feministiskt perspektiv och med hjälp av teori från semiotiken, hur mammorna beter sig mot sina barn, huruvida deras egna behov framkommer och hur barnet och mamman interagerar mot slutet av varje film, när barnet gör valet att lämna modern. Jag skrev den här uppsatsen med förhoppningen att belysa hur presentationen av kvinnor, framförallt mammor, kan se ut i ett samhälle som sätter orimligt hårda krav i media på hur kvinnor bör bete sig. Eftersom det finns mycket tidigare forskning om kvinnlig representation hoppas jag att mitt arbete kommer kunna vara ett bidrag i forskningen.

Dokumentärberättelser om utsatthet är fängslande i beaktande att de berör sociohistoriska händelser om människors livsöden. Det övergripande syftet med denna studie är att genom en semiotisk bildanalys av dokumentärproduktionerna He named me Malala (2015), Exodus: Our Journey to Europe (2016) och Min oro (2017) studera hur berättelser om utsatthet skildras i dokumentärfilm. Studiens huvudsakliga frågor kretsade kring: Hur gestaltas utsatthet genom bildkomposition? Vilka metoder bidrar till att tittare kan knyta an till de framställda aktörerna? och På vilket sätt presenteras aktörerna i dokumentärfilm -som offer eller som handlingskraftiga? Resultatet visade att filmmakarnas val av berättarkomponenter tydligt framhäver handlingskraften hos de framställda aktörerna. Således blev slutsatsen att de berörda framställs som mångfacetterade människor, som har besegrat ett mödofyllt livsöde trots att de hamnar i offerstatus i samhället. Detta har till följd att åskådaren kan knyta an till dem vederbörande oavsett skillnader i produktionsförhållanden.

Den här uppsatsen kommer att utreda hur kvinnor porträtteras i den norska tv-serien SKAM. Serien SKAM har varit en av de senaste årens största succé när det kommer till tv-serier. Serien har fått både kritik och hyllningar under de senaste åren. En stor del av kritiken som riktats mot SKAM handlar om hur serien porträtterar kvinnorna. Uppsatsen vill undersöka om den kritiken har en poäng. Frågorna vi ställde för att få fram resultatet var; -          Hur framställs de unga kvinnornas relation till killar och kärlek? -          Hur framställs de unga kvinnorna utifrån sitt utseende och beteende? Analysen har olika feministiska filmteorier som utgångspunkt, och semiotiken som metod. Feministisk filmanalys är ett relativt behandlat område men eftersom att SKAM är en så pass ny serie som inte många skrivit om så hoppas vi att den kan bidra med någonting nytt inom området. Serien SKAM är unik på grund av sina långa scener och användning av sociala medier i handlingen. När en serie blir så pass framgångsrik, så finns det en stor chans till att den påverkar samhället på något sätt. Det kan också vara så att serien också på något sätt speglar olika föreställningar i samhället. Det är anledningen till varför vi tyckte att SKAM var en relevant serie att analysera. Resultatet visade oss att kvinnor i SKAM blir porträtterade väldigt olika utifrån hur de ser ut. Kvinnornas relation till killar och kärlek var också mycket olika beroende på hur nära de var normen för hur en kvinna ska se ut. Noora, som är kvinnan närmast det perfekta utseendet, får den populäraste killen i skolan. Chis, som är den kvinnan som dock är längst ifrån det perfekta utseendet, blir porträtterad som motbjudande och överdriven i sin sexualitet. Det framställs som att ingen karaktär i serien tar hennes känslor på allvar.

Syftet med vår studie var att se hur iDeal of Sweden kommunicerar med sin målgrupp genom de bilder och texter de publicerar på sitt Instagramkonto. Vi såg ett problem med att företag konstruerar en viss bild av verkligheten som kan komma att påverka unga tjejer. Företaget beskriver sig själva som ett mode- och livsstilsvarumärke som tillverkar tillbehör till mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur företaget porträtterar ideal genom olika statussymboler och undersöka hur bildtexterna är konstruerade. Vi har utfört en semiotisk analys med fokus på denotation, konnotation och symboler, och valde att undersöka detta ur ett genusperspektiv. Vår uppsats tog avstamp i Goffmans (1979) teorier om Feminine touch, front stage och back stage samt Göthlunds (2010) tema inom bild; Fetischism. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys med en semiotisk ansats för att studera materialet. För att enklare kunna se om Instagramkontot visade på en viss social status och ett visst ideal valde vi att tematisera symboler som fanns i bilderna, samt undersöka de tillhörande bildtexterna. De bilder som publiceras på företagets Instagramkonto består av exotiska resmål, exklusiva accessoarer och besök på restauranger. I bilder där en kvinna fanns med visade hon på attribut som associeras med kvinnlighet. iDeal of Swedens produkter är inte alltid i fokus på bilderna och i vissa bilder finns produkterna inte med. Det vi kunde se i denna studie är att företaget inte endast säljer mobilaccessoarer utan även säljer en livsstil. En livsstil som inte bara visar på hög social status men också en hög ekonomisk status